Höjden av trötthet

Min coach skrev ett härligt inlägg i helgen om minnen och framtid. Det får det här med att trötta ut sig fullständigt (ni vet den där genen som jag saknar) att få nya dimensioner. Andreas gjorde en superklassiker där han först åkte Vasaloppet (fast på rullskidor, tiden 3:58), simmade Vansbrosimmet (36 min), cyklade Vätternrundan (7:07) och sist sprang Lidingöloppet (2:39). Mellan orterna åkte han helikopter, allt för att komma under 20 timmar totalt vilket han lyckades med. Bild nedan från Andreas blogg när han blir intervjuad av SVT samtidigt som han dricker avslagen Pommac och äter Kinapuffar.

Och nu till själva citatet:
Intervjun med SVT fick bli sittandes i gräset. Den oklippta versionen av intervjun visar hur min hjärnkapacitet inte riktigt hängde med. Varje fråga följdes av en 30 sek lång tystnad. Först var jag tvungen att fundera ut vem jag var, sedan vem reportern var och sist vad reportern snackade om.

Bollnäs Ess

I helgen drar vi iväg ett gäng från gymmet för att göra Bollnäs osäkert. Mitt schema som det ser ut nu:

Fredag
16:00 - 18:00 Träna inför långlopp, Anders Olsson och Torbjörn Svensk
Gör simningen roligare och effektivare, personlig feedback i simbassängen

18:15 - 19:15 Föreläsning med Anders Olsson
Anders är förlamad från midjan och neråt med har tagit sig från sjuksängen till världseliten inom simning för personer med funktionsnedsättning.

19:30 - 20:30 Casall Ball training mobility, Magnus Ringberg
Rörlighet och stabilitet med Mango.

Lördag
Triathlonförmiddag med tekniktips, guidning, coachning, övningstips.
08:45 - 09:40 Simning med Pasi Salonen
10:00 - 10:55 MTB med Pasi Salonen
11:30 - 12:25 Löpning med Pasi Salonen

13:30 - 14:15 Föreläsning Crossfit med Mikael Svensson
Rutin är fienden, lär dig vad crossfit-metoden innebär och hur du lägger upp din träning för att bli så allround som möjligt.

14:30 - 15:25 UX/Red Cord med Jenny Hansson
Träna effektivt stabiliserande muskler och rörelsemuskler för rehabilitering, skadeförebyggande och prestationshöjande träning.

15:50 - 16:45 Föreläsning Trött fet och fyrtio med Pasi Salonen
Våga ta steget till att vara ditt bästa jag. Tala till hjärtat i stället för hjärnan - när inspirationen är väckt går den inte att stoppa.

Helgens nyheter

1. Lidingöloppet - detta älskade hatlopp som jag bara älskar. Sedan 2006 har jag varit anmäld varje år, har dock haft två DSN så totalt fem gånger har jag skrapat ihop en medalj ute på ön. I år vann Lewis Korir (som bor i Finland sedan 2009 och kommer att ansöka om finskt medborgarskap) på tiden 1:35:23, damsegraren var Therese Olin på tiden 1:57:50. Louise Bergfeldt som jag brukar malla mig över kammade hem en tiondeplats med tiden 2:07:28.

2. Berlin Marathon - nytt världsrekord blev det! Wilson Kipsang sprang 42 195 meter på tiden 2:03:23 (2:55 min/km). Galet! Vår egen Isabellah Andersson fick bryta efter 25 km pga magsmärtor. Erik Anfält (2:28:42) och Tove Langseth (2:53:34) var bästa svenskar.

3. Mannen har fått sin första, nya klocka. Han brukar ärva mina klockor men nu var det dags för honom att få den nyaste, finaste. En Garmin 910 XT förstås. Mannen är glad men förstår inte hur man sätter igång klockan, dock är den ett fint sällskap på armen även om den inte är på.

4. Lantto 2 - ytterligare en Lantto-syster som börjat blogga, kul!

5. Chips - åt alldeles för många av dessa i går kväll så nu är min mage helt ur balans. Håll er långt från mig i dag, hett tips.

Låt mig presentera en ny kompis

Jag bad Mannen knäppa ett par kort på min nya kompis och mig. Se resultatet nedan. Han är bra på mycket, Mannen, men inte att fota.

Ser ni hjulet längst till höger? Fint va?

Ser ni där borta, längst bort på gatan? Det är jag och kompisen.

Fast till slut lyckades han fånga mig på bild (tydligen var jag för snabb). Och snälla, inga kommentarer om min färgmix i dag. Jobbade länge på att få till den, allt för att visa att det var Beckers som var huvudsponsor för dagen.

Så tadaaaa - trumvirvel - här är min nya kompis. Hon heter Getingen. Välkommen in i familjen!

Getingen har tidigare bott i Borlänge och hon har kört VM. Det ni. Hon är av modell Scott Plasma fast tillfixad med nya komponenter (men fråga mig inget om dem för jag har ju en mekaniker som fixar med sånt, jag kollar bara att färgen är fin och så).

Getingen ägdes av Felicia Ferner, en stark tjej med en meritlista som är lång. Hon cyklar MTB, linje och tidigare också tempo men tempo tycker hon är hennes svaga sida så hon säljer därför sin cykel efter bara en säsongs tävlande (säg inget till Getingen, hon kanske blir ledsen och tror det är hennes fel). I år kom Felicia på plats 10 i Cykelvasan (dock inte med Getingen), hon är med i juniolandslaget för både MTB och linje. Häftigt.

Getingen har också ett par tävlingshjul som jag kommer att bli ruskigt snabb på. Kanske. För just nu har jag fullt sjå att lära mig växla längst framme på pinnarna. En sak i sänder.

Visst är hon fin? Och visst gör det inget familjen att ni får äta nudlar resten av året? Det är ju riktigt gott!

Getingen med tävlingshjul på.

Home alone

Alltså, det här vuxenlivet när barnen börjar bli stora, när ska man vänja sig vid det? Dottern bor ju som bekant inte längre hemma så henne får man åka till någon svettig innebandyhall för att få krama. I dag låg denna innebandyhall i Krylbo. Charmigt. Så där har vi varit. Vi har också lämnat av Sonen på innebandyläger hela helgen. Var dock dit springandes för att tjuvkika att allt var OK. Det var det. Än så länge.

Mysjoggen dit var gudomlig. Tassande steg, mycket sten, löv, solsken, ganska OK ben men en puls som stack iväg så fort det kom ett uppförslut. Dryga milen fick vi ihop och en härlig känsla att landa hemma och dricka eftermiddagskaffe med surdegsbröd.

Tur att det var pilat så vi visste åt vilket håll vi skulle.

Men när man gjort allt det där? Tja, då bestämde sig Mannen för att sno ihop en äppelpaj medan jag slöar i soffan. Alltså, jag är verkligen helt kass på att göra ingenting. Helt kass.

Så om du är i närheten av vår gata, kom över på äppelpaj. Mannen är en hejare på att baka.

Hackmora lopp

Det laddas för Lidingöloppet både här och var. Jag brukar ju också ladda och springa, känns något tomt. Men nu är det som det är och som min coach sa "klokt att inte köra Lidingöloppet. Du har tävlat väldigt mycket i år. Och det är inte Knattens 4 km stavgång du kört heller. Du har verkligen valt att köra de längsta och tuffaste tävlingarna.". Ja, så är det nog. Så jag skippar väl då.

Om jag inte skulle åka på Bollnäs Ess eller Tjurruset för den delen, skulle jag överväga att åka till Hackmora för där händer det grejer kommande helg. Det är både ett MTB-lopp och ett terränglopp löpning med den gemensamma nämnaren att i slutet ska en backe bekämpas. En ganska rejäl sådan.

MTB-loppet är på lördagen den 5:e, start 13:00. 8 km varav de sista 3 km innehåller en nätt backe med en nivåskillnad på 203 meter.

Hackmora Bergslopp går på söndagen den 6:e, start 11:00. Upp i samma backe som ovan.

Det är så coolt med sådana här smålopp som poppar upp här och var! Vart Hackmora ligger? Vet ni inte det? Då ska jag berätta att det ligger i Sågmyra, Faluns kommun.

Att vaska en dusch

Ni vet de där back-slick-killarna vid Stureplan som vaskar champagne? Vi brukar skoja om det vecka 30 som är vår Ålandsvecka som alltid tillbringas på samma camping med ungefär samma upplägg (eller ja, precis samma upplägg). Förändringsbenägna? Japp, det är vi det. Hur som, på campingen har man ett kort som man laddar med duschar, ibland när vi känner oss så där kaxiga och rika (?) så skojar vi om att vi ska gå och vaska en dusch - hålla kortet mot mojängen och inte duscha. Coolt. Kanske inte men som ett internskämt.

De andra veckorna på året, 1 - 29 samt 31 - 52 är vaska en dusch samma sak som att duscha fast man inte tränat. Wasted time and effort. Hela familjen tränar mycket och därför duschas det efter träning. Punkt. Emellanåt blir det dock krock på något sätt med träning/jobb och jag måste vaska en dusch. I morse var en sån dag och då vet hela min avdelning om det. Man skulle kunna tro att det beror på att jag de andra dagarna luktar illa och just i morse när jag vaskade en dusch så spred jag i stället en blommig doft kring mig. Nej, så enkelt är det inte (hoppas jag). Mina kollegor blir nämligen chockade när jag har håret fluffigt.

Problemet med mina efter-träning-duschar på kvällarna är att mitt bästa sätt att vakna till liv på morgonen är att se mig själv i spegeln. Då ryser hela kroppen. Det är nämligen ingen vacker syn som möter mig. Tänk dig själv - jag går och lägger mig med blött hår, jag har naturligt krulligt hår av de där fulare slaget, inte det där fina självfallet, håret ligger huller om buller på kudden eftersom jag är en rastlös typ och voilá, du har en frisyr som gud glömde när du vaknar upp. Det innebär att jag måste använda allt hårkladd som finns i skåpet och därtill dra ihop håret i en hästsvans. Typ 99 % av alla dagar på jobbet. Men inte i dag. Då var jag så här fluffig och kollegor stod och gapade vid kaffemaskinen. Eller så var det för att jag glömt att knäppa knapparna i skjortan ser jag nu.

Sonen har en lite annorlunda frisyr också. Fast snygg ändå.

Mina mål för simning

Jag har kickat igång simningen lite lätt. Crawlkursen började förra veckan och jag hoppas jag kan få till de flesta torsdagar under denna termin samt ytterligare en dag i veckan. I går var jag och spontansimmade, det gick inte alls bra. Jag kan verkligen inte gå till badhuset och inte ha en plan. Det blir liksom ingenting då. Jag har också funderat på mål kring simning och kommit fram till dessa:

1. Andning - få till en bra tretaktsandning och framför allt träna på att andas till vänster

2. Teknik - teknikträna mycket mer, halva passet (minst) ska bestå av olika teknikövningar, framför allt rotation och vattenläge

3. Filma - minst en gång i månaden filma min simning för att kunna rätta till fel

4. Snabbhet - jag är fortfarande långsam, jag har som mål att pressa min tid på 400 m. Första gången jag gjorde testet i november 2012 simmade jag på 15 minuter, sen har jag pressat lite från gång till gång och lyckades få kring 12 minuter på slutet. Nu är mitt mål under 10 minuter. Kan nämna att min coach har som mål sub 5 minuter på 400 meter.....

5. Voltvändning - ja, det tänker jag att jag ska lära mig denna termin så jag slipper stanna, vända och iväg.

6. Passupplägg - inga långdistanspass i bassäng, bara teknikträning och massor, massor med intervaller i olika längd. Gärna pyramidintervaller.

Edit - glömde en grej
7. Styrka - dips, dips, dips och chins, chins, chins (ev lite latsdrag också). Japp.

Åsa har simtermer på sin blogg i dag, några nya ord dök upp och också några nya övningar. Jag klistrar in Åsas inlägg som går att hitta här.

Demont – Simma med en arm medan den andra armen är passiv. Du andas mot den passiva armen.

Streamline – Skjut ifrån väggen sätt i hop händerna och böj ner huvudet mellan armarna. Tanken är att du ska göra dig så strömlinjeformad som möjligt.

DPS – distance per stroke. Glida ut hela vägen på varje armtag och dra igenom kraftfullt och effektivt. Komma så långt som möjligt per armtag.

Vattenpolosimning – Huvudet ovanför vattenytan hela tiden och crawla på som vanligt.

Catch up – Ta ett simtag möt den andra handen innan du tar nästa, alltså när du kommit tillbaka till utgångsläget i streamline.

Skovel – Huvudet ovanför vattenytan. Jobba fram och tillbaka med raka armar. Lätt frisimsbenspark för att hålla balansen.

High proxy – tretaktsandning, femtaktsandning, sjutaktsandning, tretaktsandning, femtaktsandning, sjutaktsandning osv.

Rotation- Tummen i armhålan.

Various sprint
4 x 25 m
1: 12,5 löst 12,5 MAX
2: 12,5 MAX 12,5 löst
3: 12,5 löst 12,5 MAX
4: 25 MAX
Bortre sidan från där du startar är alltid max.

Tips inför Tjurruset

Nu står det inte på förrän det är dags för Tjurruset, närmare bestämt nästa helg. Jag har beslutat mig för att avstå från det i år till förmån för Bollnäs Ess där jag får grotta ner mig i triathlonträning med Pasi Salonen, hänga i Red Cord-band med Vasaloppsvinnaren Jenny Hansson och annat kul. För dig som ska köra Tjurruset - lyllos! Det är ett häftigt lopp och en häftig utmaning. I år går starten vid Tullinge Flygplats. Här kommer några tips från mig:

1. Ställ in dig på att det inte är ett löplopp. Bli inte frustrerad över att du inte kommer förbi och om folk, att du inte kan springa som du brukar då terrängen är halkig, stenig och framför allt blöt. Det är liksom inte så lätt att hitta sitt löpsteg när du har lervälling till brösthöjd.

 

2. Skor - jag hade ett par gamla Asics som jag försåg med broddar (ni vet sådana där man springer med på vintern). Många hade Salomon Speedcross eller Icebugs. Det är A och O med grepp, annars kommer du ingenstans när du ska klättra uppför någon slalombacke och det mest bara är lera.

3. Kläder - välj inga bomullsplagg, du kommer garanterat att bli blöt. Ta gärna långa tights och lång ärm på tröjan men av tunnare variant. Det skyddar från värsta skrapsåren. Däremot kanske du inte ska ta det allra nyaste ur garderoben för det finns en stor risk att det blir revor och annat.

4. Handskar - det är smart att dra på sig ett par typ trädgårdshandskar för att kunna krypa på alla fyra i någon backe eller dra i grenar för att komma loss i någon gyttjepöl.

5. Elektronik - glöm att ha med telefon förutsatt att du inte har en bättre watertight än jag (3 liters platspåse). Varje millimeter av dig kommer att vara täckt med lera efter loppet.

6. Njut - glöm inte att njuta av loppet, det är fantastiskt roligt!

7. Efter loppet - dra av dig lerkläderna fortast möjligt och unna dig en dusch. Du hinner bli rejält kall av allt vadande i lera och vatten.

Lycka till!


Dagens lästips

Salomon - I love you

Salomon Trail Tour är över för i år. Sista etappen gick i Sälen och då ser jag i resultatlistan att fina Louise Bergfeldt (49:43) från min håla (men tävlar numera för Mora) kom tvåa, precis efter gasellen Emelie Forsberg (49:10). Inte fy skam. Louise till höger, Emelie i mitten och så Petra Kindlund längst till vänster (vars blogg jag tagit bilden från) som kom tvåa i total-touren (se bild nedan).

Och ser ni samma sak som jag ser på bilderna nedan? Salomon har fattat grejen. Tummen upp!

Båda bilderna ovan från Mirandas blogg.

Hälsotest

AXA har ett test på sin sida där du kan se hur din frukost eller din dag är komponerad sett till proteiner, kolhydrater mm. Både min frukost och min dag innehåller alldeles för lite proteiner och för mycket kolhydrater. Skärpning! Testa du också!

Senaste inom triathlon

Det är ingen hemlighet att jag även under 2014 kommer att fortsätta med triathlon i någon form. Jag är helt såld! Däremot vilar jag fortfarande, helt enligt plan. Men triathlonsäsongen är inte riktigt över för de stora proffsen ännu. Så senaste nytt, serverat av journalist-Marre:

Hur går det för den däringa Lisa Nordén?
Jo vars, hon har haft en skadedrabbad säsong där hon fått avstå från tävlingar och slita ont under andra. Senast vann hon i Bejing International Triathlon (i helgen), en olympisk distans som hon mer kallar en uppvisningstävling än en tungmästartävling. Tävlingen innan det var i Vegas och en Ironman 70.3 (dvs halv IM), där kom hon 8:a efter att fått tillbringa några minuter i straffboxen för att ha kört för nära en annan cyklist. Det har varit Lisas första säsong med halv Ironman-distans och det ryktas om att hennes mål är pallplats på Hawaii Ironman. Vilken förebild!

Åsa Lundström då?
Jo ni, hon gick och knep en seger i helgen i Ironman Lake Tahoe. Vilken tjej! Hon är numera också svensk rekordhållare för Ironman-distansen (9:04:42), den fixade hon i Ironman Austria tidigare i år då hon blev tvåa.

Karl-Johan Danielsson
Han är tydlig med sitt mål - att göra en Ironman under 8 timmar. I Kalmar var han favorittippad men med några kilometer kvar på cyklingen så "dog" han och fick en tuff löpning där konkurrenterna sprang om honom. Det här var hans andra Ironman (9:00:14) och nu laddar han om för Florida Ironman senare i höst. Men han tog ju också guld i långdistans-SM triathlon i år. Däremot tog hans fru, Emelie Danielsson, en biljett till Hawaii genom att vinna sin age group på tiden 10:44:44 (som för övrigt tävlar för Hedemora, kul!). Karl-Johan passade på att köra lite Ö till ö som nedvarvning efter Kalmar också.

Och så har vi Eva Nyström
Världsmästare (igen) på långdistans-duathlon. Även hon krigade i Kalmar men fick se sig besegrad av Jodie Swallow. Deppade en stund för att hon inte nådde sitt mål att ta hem en biljett till Hawaii men det löste sig via kvalpoäng. Hon är den första svensk som kvalar in som proffs till Hawaii.

Jonas Djurback
Svensken som briljerade i Kalmar 2012 på tiden 8:10:52. I år har han dragits med skador och inte kunnat springa som han velat och det var också under löpningen som han valde att kliva av i år. Jonas innehar det svenska rekordet på Ironman, det som Claes Björling stoltserat med i många år.

Mest oväntade triathleten?
Det kan jag tycka Martin Flinta. De flesta känner igenom honom från multisporttävlingar där han gör enorma tävlingar med sin kompis Vestling. Men i år krigade han till sig en plats till Kona när han tävlade i Kalmar (9:09:13). Men han tycker Ironman är ett snabblopp och han vill mest ha en plats till Kona för att hans fru (Eva Nyström) har det som mål och han vill gärna inte följa med som deltagare....

Sen finns det massor av andra duktiga triathleter såsom Annie Thorén, David Näsvik, Andreas Lindén, Emma Graaf osv.

Nästa stora lopp är faktiskt Kona, Hawaii, det äger rum 12:e oktober. Sen återstår Florida och Arizona i kalendern innan säsongen är helt över för Ironman. För i år.

Sen kan jag inte låta bli att tycka det är lite coolt att vara med i en lista med ca 400 kvinnor från Sverige som gjort en eller flera Ironman-tävlingar. Lilla jag bland alla dessa coola triathleter. Visserligen på plats 361 sett till tid men ändå.

Måndag och fredag

Det är de enda dagarna som verkar existera nu. Tiden går så oändligt fort!

Min helg började jag i skogen med Sonen, riktigt mysigt. Lördagen var lugn och skön, lite familjemys, prova en tri-cykel (bra storlek), simning och middag med vänner. Fylla på må-bra-kontot. Söndagen började också med familjemys, en promenad till ankdammen där vi för några veckor sedan paddlade luftmadrass. Urk.

 Efter dubbelpass av Functional Moves och crossfit (det sistnämnda blev ett riktigt tufft pass så då passade jag på att bara coacha, he he) skulle jag åka hem. Men ödet ville annorlunda då min bästa kettlebells-kollega som varit och tränat med mig ramlat på sin cykel på väg hem. Riktigt illa. Ilfart dit, fixa lite med hennes son och iväg med ambulansen. Hon hade slagit i huvudet rejält och det fanns misstanke om nackskador men som tur var slutade det hela väl och det blev några stygn här och var.

Så hörrni, är ni som jag och bara använder hjälm när ni träningscyklar, sluta med det per genast. Hjälmen skall ALLTID på när du cyklar. Hör du det!

Så jag avslutade helgen med en massa timmar på akuten, timmar som faktiskt innehöll en massa skratt och fniss trots allt. Och en känsla av tacksamhet. Att se alla desssa öden som flimrar förbi på en mottagning. Att se personalen arbeta så hårt, så underbemannade, så vänliga, så effektiva. Och givetvis tacksamhet att KB-kollegan är lika hård som själva kloten. Fast hon säger att jag får köra passet själv i morgon. Vekling. :)

Fredagsmys

Efter jobbet snörade jag på skorna och följde den här ryggen i skogen så gott jag kunde.

Underbar kortjogg för att fira att det är helg.

Sen hem och fixa god mat, dessutom med focaccia, hembakt förstås.

Välkommen helg!

Not so much Kenyan...

.... mer dränkt katt med en Garmin som vägrade hitta satelliter. Men än dock - underbar höstjogg i hällregn. Love. #nofilter

På tal om hösten

Hittade några underbara bilder från tävlingen i söndags där Mannen och Sonen deltog och jag mest stod och hängde med en ledsen MTB-hund (han ville ju också vara med i skogen). Älskar hösten!

ps. Sonen var så snäll, han bestämde sig för att hänga bakom lillkillen så han inte skulle köra vilse och ha någon att snacka med under deras runda. Mammas lilla söta kille. ds.

Löpningsinspiration

Det är höst, jag längtar efter en skogsstigar fyllda med löv, en frisk luft och kanske lite lätt duggregn som grädde på moset. Än så länge har jag lyckats med en enda riktig höstjogg i skogen, skam på torra land. På lunchen i dag hoppas jag kunna klämma in åtminstone en liten jogg, spelar ingen roll hur kort den blir och hur mycket jag eftersvettas på mitt möte efteråt, jag SKA springa.

Funderar på att springa halva Kenya-specialen i dag (har inte tid för hela). Så här går den till:

Uppvärmning 3 km

Alternera 2 minuters snabb löpning med 1 minuts jogg. De snabba minutrarna ska gå något långsammare än din tävlingsfart på milen.

Öka för varje gång farten på 2-minutersintervallerna till den till slut ligger på snäppet snabbare än din tävlingsfart på 5-km tävlingar (om du inte tävlar få du väl hitta på lämpliga siffror).

Spring på detta sätt i 36 minuter, för mig skulle det kunna innebära i den form jag är just nu (mindre bra löpform, milen på låt mig gissa 65 minuter och fem km på typ 28 min om jag tar i) att jag börjar i 6:30-fart och för varje intervall går jag neråt och avslutar i 5:35. Det är totalt 12 intervaller som ska springas så för varje intervall tar jag bort 4 - 5 sekunder/km. Kanske inte helt lätt att hålla reda på men det är tanken som räknar, dvs börja kontrollerat och öka för att ha ett mål efter 12 intervaller.

Avsluta med nerjogg 3 km.

Här kommer också en bra dynamisk stretch för löpare som jag ofta gjorde förut men nu helt förträngt.


Här hittar ni flera tips på pass i Röhnisch Running School. Hoppas ni får en härlig löpartorsdag!

Tänk vad lite som behövs

Från totaldeppig till totalglad och inte en endaste bajshistoria på lager. Receptet?

a) Bra feedback på materialet jag slitit med
b) Ett sms om lunchdate som gjorde mig glad
c) Ett gäng glada, ivriga kettlebellsdeltagare med oändlig energi

d) Uppvärmning, svinglek, fyra tabator av varierande slag och en stretch

e) Bekräftelse på att jag kan köra crossfit-passet som jag planerat (ledtråd ovan)

f) Mat

Nu kör vi!

39 % av kvinnor tycker det är jobbigt att bajsa hemma hos vänner

OK, det är ungefär på den nivån min dag är. Alltså, hur tänkte All-Bran med denna reklamkampanj? Skitdåligt tycker jag.

Onsdag i dag tydligen. Börjar dagen med att inse att det inte längre är någon idé att besöka Kristians tankar och ord för han finns inte längre. Du fattas oss. Och ungefär på den linjen är det. Trist, tråkigt, trött men dock inte bajsnödigt.

I dag väntar först en kettlebells-klass på lunchen och sen en crossfit-klass på kvällen. Och allra, allra helst skulle jag vilja ut och springa bort några jobbiga tankar. Det borde ju gå att springa ifrån dem antar jag?

Jag småmyser åt några kommentarer på Facebook angående mitt recept häromdagen, de tycker jag ska starta en receptblogg. Muaaaahhhhhh. Det var nog det roligaste jag någonsin läst. Fråga min familj vad de tycker om den tanken. Och min matlagning för övrigt. Skitdåligt.

Nej, det är dags att gaska upp sig och det ska jag. Per genast. Försöka hitta ljuspunkter. Som att jag i går lade ner ofantligt många timmar på en presentation som jag i morse kunde skicka iväg och vara nöjd över. Att jag sovit som en stock i natt och kände mig helt utsövd i morse. Att jag ska få simma i morgon igen med underbara Fröken Simfena. Skitbra helt enkelt.

En man ligger på sjukhus med magproblem när han plötsligt får diarré och skiter ned hela sängen. Mannen får panik, viker ihop lakanet med bajset och slänger ut det genom fönstret. Lakanet hamnar på en finsk alkoholist som går förbi. Han brottas ett tag med lakanet så bajset rinner ut. Då kommer annan man förbi och frågar vad han håller på med.

-Perkkele krappen, du kommer intä att tro mig. Men jag har just pankat siten ur ett spöke!

Jag har en kompis, en snabb en

När han tycker att det går långsamt springer han typ i 3:40. På en halvmara. Alltså, hur får man så snabba ben? 3:36 i snitt, totaltid på 01:16:13. Sa jag att det var en halvmara? #såavis

00:05:03	1 km	05:03 min/km	11,88 km/h
00:01:55	1 km	01:55 min/km	31,3 km/h
00:03:14	1 km	03:14 min/km	18,56 km/h
00:03:33	1 km	03:33 min/km	16,9 km/h
00:03:23	1 km	03:23 min/km	17,73 km/h
00:03:24	1 km	03:24 min/km	17,65 km/h
00:03:27	1 km	03:27 min/km	17,39 km/h
00:03:40	1 km	03:40 min/km	16,36 km/h
00:03:35	1 km	03:35 min/km	16,74 km/h
00:03:30	1 km	03:30 min/km	17,14 km/h
00:03:37	1 km	03:37 min/km	16,59 km/h
00:03:38	1 km	03:38 min/km	16,51 km/h
00:03:37	1 km	03:37 min/km	16,59 km/h
00:03:41	1 km	03:41 min/km	16,29 km/h
00:03:38	1 km	03:38 min/km	16,51 km/h
00:03:46	1 km	03:46 min/km	15,93 km/h
00:03:46	1 km	03:46 min/km	15,93 km/h
00:03:52	1 km	03:52 min/km	15,52 km/h
00:03:52	1 km	03:52 min/km	15,52 km/h
00:03:43	1 km	03:43 min/km	16,14 km/h
00:03:36	1 km	03:36 min/km	16,67 km/h
00:00:32	0,15 km	03:33 min/km	16,88 km/h

Flum, flum, flum och helgen i bilder

Min träning just nu kan väl sammanfattas med ett ord - FLUM. Det är sällan jag är ostrukturerad gällande träning, alltid har jag något mål, ett syfte, en plan men nu är det bara tomt. Dels är det en baksmälla efter Ironman men mest av allt är det en baksmälla efter min coach. Jag är van vid att ha ett prydligt dokument som i detalj beskriver varje pass jag ska göra, hur jag ska göra det och varför. Nu är det bara tomt. Eller som löven utanför mitt kontor, utspridda utan något mönster eller någon mening.

Men å andra sidan har jag också låtit det vara så. Att träna det jag är sugen på för dagen, att läka kropp och knopp, att bara vara. Men det börjar klia rejält i kroppen nu....

I helgen deltog Sonen i sin första MTB-tävling med min cykel. Det gick bra, han cyklade säkert fortare än vad jag hade gjort.... Jag själv kom inte närmare en MTB än att ha sällskap med MTB-hunden. Som för övrigt var mycket förnärmad över att inte få hänga med de stora tjejerna och killarna i skogen utan vara tvungen att stanna kvar med den enda tanten utan cykel. Hrphf.

Och jag fick äntligen följa med Dottern när hon spelade sin första match i sitt nya lag, så kul!

Hann äta en massa godis i helgen. Har nu kommit till en oacceptabel nivå med godisätandet igen, det finns inget stopp överhuvudtaget. Så från i dag kör jag en sockerutmaning igen. Påminn mig framåt torsdag är ni snälla....

Den här veckan har jag heller ingen plan. Det har råkat blivit så att jag varit mycket sugen på styrka och då har det blivit det. I går brände jag av Functional Moves och där till crossfit, i dag har jag inte riktigt bestämt om det blir BodyPump och Activio Spinning eller kanske löpning och core. Regnet som har fallit hela dagen har gett med sig och solen börjar lirka sig fram och det anas en härlig höstdag med härliga färger i skogen. Det blir som det blir. Flum var det ja.

Och så kan jag tipsa om världens godaste fisksoppa också nu när det är höst och allt. Inte så tjusig bild men jag hade inte ätit upp hälften åtminstone. Alltid något. Soppan är fantastisk god och nästan ännu godare då den värms dagen efter.

9 potatisar

4 morötter

1 stor bit kålrot

1 stor gul lök som finhackas

1 knippe dill

8 svartpepparkorn

10 kryddpepparkorn

2 liter vatten som kokas upp innan i vattenkokare

4-5 buljongtärningar

4dl grädde (ingen matlagningsgrädde, utan äkta vara)

50 gram smör

2 msk vetemjöl

800gram lax i tärningar

 

1. Fräs löken i smör i kastrullen, lägg i skivad morot, strö över vetemjöl, blanda – nu gäller det att vara snabb, häll över 1 liter vatten som du kokat upp i vattenkokare.

2. Lägg i kålrot och potatis, lägg i kryddor, häll över ytterligare 1 liter kokande vatten, lägg i buljong.

3. Då potatisen är mjuk, häll över grädde och finhackad dill.

4. Lägg i laxen. Stäng av plattan.

Helg

Fredag igen! Vad händer? Tiden går så fort! I går plockade jag fram stavarna igen och körde backintervaller i en backe som aldrig tog slut. Som vanligt klämde ledaren på en rumpa, dock inte min denna gång. :)

Avslutade med löpskolning vid en underbar sjö. Livet leker!

I dag - en tur på stigar med tre snygga killar. Glömde knäppa kort, får se om jag lyckad rekonstruera tillfället i helgen.