fredag 22 mars 2019

Friday!

Det borde varit en bild med fredagstulpaner här men ni får lita på mig när jag säger att de står där hemma och väntar på mig i all sin prakt. Jag själv är kvar på jobbet, det är väldigt tomt här kan jag meddela. Jag ska alldeles strax plocka ihop för att ta mig till jobb-gymmet. Får se om jag hittar ett löpband eller så hittar jag några tunga saker att flytta runt och hit och dit. Men efter det, då svidar jag om till high heels och svarta blåsan för det vankas fest! Visserligen jobbfest men ändå!

Den här veckan har gått himla fort, än hit och än dit och sen blev det fredag. Har för en gångs skull inte lämnat landet men var i storstaden några dagar. Prioriterade dock inte träning då pga var sliten och skulle på konsert och drack drinkar. Också bra. Speciellt den här, min favorit.
I morgon väntar en heldag på Måndagsklubben i Falun - ser så fram emot det! Vi hörs och hoppas du får en härlig fredag! Puss!

måndag 18 mars 2019

Hej där - det är måndag!

Måndag morgon, klockan ringer tidigt och snön vräker ner utanför. Jag är ändå glad att jag har valt ett liv där måndagar inte är jobbiga utan mer förväntansfulla, pirriga och fulla av nya äventyr.

Jag har haft en superbra träningsvecka, många roliga pass och inga måsten. Det där sista gjorde också att jag valde bort långpasset löpning i snöglopp till en njutjogg på dryga milen. Hann bli superblöt om fötterna och rumpan (ty det fanns tydligen is under snöslasket). Gjorde inget, var glad ändå.

På lördagen simmade jag, efter mycket velande gjorde jag CSS-testet ändå trots att jag inte simmat en meter på hela veckan. Men blev ändå positivt överraskad då jag kapat 400-meterstiden med nästan en hel minut. Wihaaa!

Resten av helgen gick i matens tecken. Till exempel åt jag underbar frukost på ett underbart hotell med en underbar prinsessa.
Sen fick hon ett buzy-buzy jobbmöte på halsen och lämnade mig för en stund.
På kvällen hade jag myskväll med min egen prinsessa, mys i soffan och sen försökte hon övertala mig om att hon och hajen skulle få sova hos mig. Dock var hon borta när jag kikade en gång till, kanske ville hajen ändå sova i sin egen säng dvs Dotterns säng.
I dag är jag i ett snöigt Borlänge. Det stormar här! I kväll är jag RPM-fröken. Sen väntar nog ett par vilodagar pga tjänsteresor och att kroppen behöver det.

Hoppas du får en fin vecka! Puss på dig! *pussmunsemojihär*


torsdag 14 mars 2019

Senaste dygnet

Vaknade till snöstorm hemma. Fick äran att skjutsa Sonen till skolan och sedan vidare till tåget som tog mig till Stockholm. Möten hela dagen, Arlanda Express till Arlanda och hopp på ett plan till Helsingfors. Bor på fina Clarion Hotel vid flygplatsen mest för att det är ett fint gym där och så är det lätt att ta sig därifrån till vårt kontor i Helsingfors.

Väl framme klev jag ur businesskläderna snabbare än blixten och iväg till gymmet. Lokal tid var då 20:15. Mitt i natten.

Den här veckan har coach Helena sagt att jag ska ha styrkefokus. FYRA styrkepass ska in om möjligt men utan stress (balans och det där). Så hopp upp på löpbandet för 10 minuters uppvärmning och sedan ta itu med dagens pass som heter "Styrkecirkel med huvudövning 2 - knäböj". Plätt lätt tänkte jag, drar av det där på en 20 minuter och lägger mig sen i badet.

Del 1 - rörlighet 3 varv
Fyrstående rotatation 10/arm
Knäböj med pinne 10 st

Del 2 - huvudövning 4 x 10 reps av knäböj så tungt du kan

Del 3 - cirkel 45 sek jobb/15 sek vila, 4 - 5 varv av övningarna
Hängande rodd (i smithmaskinen, dra dig upp mot stång, fötterna i golvet)
Korsande utfall med vikt
Axelpress framåt med vikt (som det låter, vikt från bröstet till raka armar)
Mc Donaldshopp (step-bräda mellan fötterna, hoppa upp, hoppa ner, sätt dig på brädan och upp igen)

Del 4 - mage
Diagonallyft 3 x 10 reps (på alla fyra, sträck ut motsatt ben/arm)
Fotlyft i planka 3 x 16 reps

Helt fucking död 50 minuter senare. Vet inte vad som hände, kanske dåligt med mat på dagen som det så ofta blir när jag reser. Antingen för mycket eller för lite. Och dessutom konstiga tider. Fick gå ner i repan och köpa förstärkning då jag behövde fylla på. Lyxkvällsmål i sängen.
Hade svårt att somna, låg och vred och vände på mig men till slut så. Klockan stod på 06:30, drog till gymmet igen. Den här gången för att cykla 30 minuter för Unicef.
Blev svettig men det var ändå ett ganska lugnt pass.
Dusch, piff och sen såg jag ut så här.
Gick ner och åt frukost.
Sen åkte jag tåg mot kontoret. Satt och lyssnade på ljudbok samtidigt och rätt vad det är ser jag att vi åker IFRÅN min station. Hoppar av vid nästa och utan att tänka så noga hoppar jag på ett tåg som går åt motsatt håll. Visar sig att den inte stannar vid den station jag ska gå av på. Åker förbi min station och till nästa ändå. Väntar in nästa tåg i rätt riktning och hoppar på. Utan att titta men jag har tur och den stannar där jag vill gå av. Phjuuuuh.

Nu är jag på mitt kontor och har hoppat in i det första av många möten i dag.

Hoppas du får en fin dag! Var snäll mot dig själv!

tisdag 12 mars 2019

Dagens träningspass

Började fint, lätt jogg runt dammen, tänkte stanna och fota men boken jag lyssnade på var för spännande. Skulle jogga lätt, 8 km men jag tänkte att jag nöjde mig med 6 km om det kändes tungt (dubbelpass i går dödade benen).

Tralallallallla springer och tänker på hur f*cking fint livet ändå är och KABAAAAM ligger man där som en säl. Tjusigt. Alltså det var inte ett sånt där tjusigt raml där man ramlar lite fint på knäna och tar sig upp och fortsätter. Nä, det här var ett riktigt fulraml där fötterna släpper från backen, upp i luften och jag landar på rumpan. Tur att jag har en stadig rumpa. Gjorde såååå ont. Fällde en tår, tyckte synd om mig själv och joggade långsamt hem utan några omvägar. Skit. 7,35 km + stukat snyggförtroende + öm svanskota in på kontot (inte det där jävla måbrakontot i alla fall, bara kontot). Slut. Nu fortsätter jag att jobba.

måndag 11 mars 2019

Kropphets

Jag fick en fråga av en anonym läsare om det här med "mitt nya liv" som jag skämtsamt kallar det - bantar jag? Så låt oss prata om kropphets för en stund.

Snart är våren här och då kommer tidningarna att svämma över av "bli smal till midsommar", "dieten som verkligen fungerar", "hon gick ner 3000 kg på 12 veckor". Vi matas med bilder på instagram på snygga, halvnakna kroppar som i vissa fall är retuscherade till oigenkännlighet eller så är de bara så där snygga. Jag själv fascineras väldigt mycket över snygga kroppar och den kropp som jag har som förebild är stark. Den kan lyfta tungt, den är uthållig, den tål långa tävlingar.

Sen ska jag inte hyckla - det är klart jag vill svassa runt i en tight klänning och höga klackar i en kropp som jag trivs med. Där midjan är en midja och rumpan är rund och fin. Men det viktigaste när jag svassar runt är ändå självkänslan - lyser jag inifrån så är jag skitsnygg, oavsett hur många kilon det sitter på kroppen. 

Så nej, jag bantar inte. Däremot försöker jag hitta en balans i mitt liv. Det senaste halvåret har balansen flugit sin kos till förmån för vin flera gånger i veckan, ostbågar varje dag, trerätters ibland fem dagar en vecka, chips på hotellrummet och så vidare. Inte så värst bra om jag dessutom ska jobba stenhårt och gärna träna lite nu och då. Och så mitt magsår/järnvärden/hjärtat. 

Balans för mig är att hitta rätt mängd av mat, träning, jobb, återhämtning, sömn, kärlek. 

Eftersom detta inlägg handlar om kropphets så säger jag bara - livet är för kort för att dricka dietshakes dagarna i ända eller knapra vitkål som enda föda för den delen. Ja, jag kan tänka mig att gå ner några kilo till den vikt jag hade i somras, ja jag kan tänka mig att "offra" några påsar ostbågar i veckan och framför allt vindrickandet i tid och otid ska jag överge. Men jag tror på långsiktighet - att hitta en modell som du faktiskt kan tänka dig att hålla i 10 år framåt. En modell som ger dig flexibilitet när det behövs men också struktur de "vanliga" dagarna. Där du funderar över varför du äter, vem du äter för och känner efter vad just din kropp behöver. Ingen kropp är den andra lik. För mig fungerar det inte att gå på en "kick-start" med 400 kalorier per dag för att "chocka" kroppen. Då kan jag inte umgås med någon, jag kan inte jobba och jag kan framför allt inte träna. Ovärt. 

Har hittat en fantastisk sida med kul fakta. Där hittade jag den här bilden.
Och 5 faktorer som påverkar fettförbränning (i stället för kvällsblaskans utrop om punktförbränning):
Sluta hetsa, att vara överviktig betyder inte att du är ohälsosam, du kan vara d*ävligt ohälsosam trots att du är smal, älska din kropp du blir snygg då, hitta en balans som fungerar för just dig, ta hjälp om du behöver det (men då från utbildade människor som tänker långsiktigt och inte pengar in för dem).

Så här är jag med en öl i handen på Aruba i full fart med att njuta av livet. Ja magen kanske inte är platt, inget sexpack syns, tuttarna kanske har haft en annan form förut, låren är ju inte supersmala trots att jag försöker knipa ihop dem men hej - jag är ju fan snygg ändå!

Mot Cancer - För Camilla

Den här fantastiska kvinnan tillika en av mina allra närmaste vänner har cancer. Jag vill inte ens ta ordet i min mun. Jag får tårar i ögonen när jag tänker på det. Jag tycker det är väldigt orättvist, det är sorgligt, det är ofattbart. Samtidigt som jag beundrar henne så mycket - hur kan hon fortsätta att sprudla, dela med sig av sin energi, omtanke och sina leenden trots allt? Hur gör hon?

Det jag vet är att vi alla ska vara tacksamma för det liv vi lever, vi ska vara snälla mot oss själva och alla andra, vi ska hellre förlåta än fördöma, vi ska njuta, vi ska älska som om det inte fanns en morgondag. Livet är det vi lever exakt just nu, inte det som kommer sen när vi är lediga, får råd, får semester eller vad du nu väntar på.

Häng med på långspinning i Hofors för att boosta ditt hjärta, dina ben och samtidigt stötta Camilla i hennes kamp. Win, win, win, win, win i all evinnerlighet. Amen. #levförfan

Vår vän Camilla har nu kämpat mot sin obotliga cancer i 2,5 år. Förra året startade vi en insamling för att hjälpa henne i sin kamp. En kamp som handlar om att hitta något som kan ge henne mer tid, något som bromsar det händer i hennes kropp eller något som får henne att må bra under tiden. Vi vet att den kampen kostar henne massor med pengar. Därför vill vi precis som förra året utnyttja tillfället parallellt med Spin of Hope till att göra något för henne.

Vi samlas lördag 30 mars för en tre timmar lång cykelstund med en frivillig startavgift som oavkortat går till Camilla. Det finns plats för 13 deltagare och det är först till kvarn. Vill du inte cykla kan du ändå bidra till insamlingen.

Boka cykel: sara90maier@gmail.com
Startavgift: Swish till 0706875533 (Camilla Johansson)

Hoppas vi ses!


Länk till evenemanget här.

Marres bingo

Som vanligt kör jag en copy/paste på de stora influencers. Varsågod - Marres bingo! Någon som får bingo?

Vad jag gör på mitt jobb. Egentligen. Långt och väldigt privat.

Ni är så gulliga ni som läser min blogg. Har fått mail om att jag aldrig i livet får sluta blogga, hurra-rop när jag skriver inlägg och tips för kommande blogginlägg. Jag blir så glad! Puss på er!

Något som många av er frågar är vad jag egentligen jobbar med. När jag tänker efter kanske jag inte har berättat så himla noga om det, bara om resor hit och dit och möten hit och dit och hotellgym hit och dit. Så här är inlägget ni väntat på. Min jobbhistoria. Långt och privat.

För länge sedan, typ istiden
Jag har alltid varit mammas duktiga flicka. Presterat väl i skolan, gjort som alla andra har sagt åt mig att göra, följt normen, inte varit bråkig, inte ifrågasatt. Duktig. Valde ekonomisk linje (så hette det på istiden) mest för att "man" nog skulle det och var duktig även där. Visste inte vad jag ville bli så när det dök upp en kille i klassrummet som berättade att de behövde en ekonomiassistent på ett litet företag i Hofors så sökte jag och fick jobbet. Direkt efter gymnasiet började jag alltså med bokföring, leverantörs- och kundreskontra, fick mer och mer att fixa med "datan" och började fundera över livet. Vad skulle jag egentligen bli?

Efter istiden men ändå väldigt länge sedan
Till slut bestämde jag mig för att läsa in naturlinjen dels på komvux men också på distans. Så mer matte, fysik, kemi, naturkunskap (?) eller vad det nu var. En har glömt för det var så länge sedan. Sen skulle jag bli lärare. WHATTHEFUCK? Provade vara vikarie och insåg snabbt mitt misstag. Det där funkade ju inte alls. Började fundera mer på det här med data igen, jag tyckte ju det var roligt.

Forntiden och dagen då jag lämnar Hofors
Hur som hur så drog jag till Linköping för att studera till civilingenjör inom Datateknik. Jag + 6 tjejer på 90 elever. Place to be tänkte jag och njöt. Efter en stund tyckte jag att det var alldeles för lite data (dvs programmering som jag älskade) och alldeles för mycket annat tjafs så jag började tveka igen.

Medeltiden och dagen då jag åkte tillbaka till Hofors
Så jag gjorde som alla andra småstadsbrudar - blev på smällen. Fortsatte plugga på distans, kläckte ur mig Dottern och funderade över livet. Bestämde mig för att byta bana mitt i och gick en intensivutbildning i avancerad programmering och nätverk. Det ena ledde till det andra och jag fick jobb direkt. Några månader som programmerare (C i Unix-miljö, kul som tusan) sedan projektledare/lösningsansvarig men ganska snabbt avancerade jag till kundansvarig och sen platschef. Jag jobbade dygnet runt, hade det lite struligt med privata saker och blev på smällen igen. Ungefär samtidigt som IT-branschen började knaka riktigt rejält. Inte bra. Minns att jag stod på kontoret 11:e september 2001 med en oviss framtid och ett enormt ansvar i form av chef för att IT-bolag, magen i vädret och såg kraschen i New York. Deppigt.

2002
Sonen föddes i december 2001, 2002 var IT-bubblan ett faktum så jag jobbade som en galning med att dra in uppdrag (vilket inte gick) samtidigt som jag ammade Sonen. Insåg att det här är inget liv jag vill leva ungefär samtidigt som bolaget försattes i konkurs. Där stod jag utan jobb med Sonen som var ett halvår eller så. Ut och söka jobb med tuttarna fyllda med mjölk. Det gick bra, jag fick jobb som systemuvecklingschef på dåvarande Banverket, avancerade snabbt även där till sektionschef på de 5 -6 år jag var där. Sen blev jag headhuntad till mitt första direktörsjobb.

Direktör 2007
Ja, jag blev IT direktör för Ovako 2007. Chockad men glad. Förstår fortfarande inte i dag att jag vågade säga ja den där februaridagen 2007 men det gjorde jag. In och jobba järnet, resor, utmaningar, ordning och reda. Politik, handlingsplaner, strategiarbete, ny organisation, mer ansvar, mer budget, ännu större organisation, ännu större projekt, fort, fort snurrade det. Till slut lite för fort för jag blev trött. Hösten 2017 jobbade jag 60-timmarsveckor och kände livet och energin flöda ur mig. Privatlivet var också kasst, det kom aldrig in energi. Bara ut, ut, ut. Det gick inte. Jag var tvungen att göra något.

Nytt liv 2018
2018 blev ett förändringens år igen (det var också 2015 men på det privata planet). Jag fick hjälp att sortera tankar, jag bröt vanor, jag blev singel, jag bestämde mig för att byta jobb. Efter en välförtjänt semester med Sonen på Dominikanska Republiken kom jag hem och fick ett samtal från en head hunter. Jag var redo för något nytt så jag hoppade in i karusellen. Jobbet kändes spännande, nya chefen kändes rätt och jag var redo. Så från augusti 2018 är jag IT direktör för SSAB Europe. Det betyder att jag ansvarar för allt business IT vi har inom vår division (själva divisionen är halva SSAB dvs 7500 medarbetare). De största fabrikerna har vi i Borlänge, Luleå, Hämeenlinna (FI) och Raahe (FI) men vi har mycket verksamhet i resten av Europa och även i USA. Jag ansvarar för ett 50-tal medarbetare i Finland och Sverige och kanske ett 100-tal konsulter. Mitt jobb är förstås mycket att coacha mitt team (de chefer som rapporterar till mig) men också hantera projektportfölj, styrgruppsarbete, strategier, organisationsutveckling, politik (japp, det kommer man inte undan) och skriva/läsa mail. Massor med mail. Och möten. Massor med möten.

Jag älskar mitt jobb! Jag jobbar mycket, jag har stort ansvar, jag reser väldigt mycket men jag älskar det. Det är fritt, det utvecklar mig och mitt ledarskap, jag får prata finska exakt varje dag, min finska kvinnliga chef utmanar mig på rätt sätt, jag har enorm frihet, jag drar in pengar som ger mig frihet på ett annat plan. Jag är också stolt över att jag som kvinna har en hög chefsposition inom en mansdominerad bransch (stål och IT är båda mansdominerade). Jag hoppas jag inspirerar andra kvinnor att våga ta steget.

Andra ämnen som ni vill att jag skriver om är:
Mitt kärleksliv just nu (vi får väl se)
Mina träningsmål
En vanlig träningsvecka
Hur jag äter
Hur jag orkar hålla igång allt samtidigt (jobb, vänner, träning mm)
Livet som ensamstående mamma

Min helg (som ni längtat!)

Jag har haft en helt fantastisk helg. Ändå känner jag mig tröttare än tröttast men det beror nog på andra saker.
Mitt nya liv fyller en vecka i dag. Hur känns det då? Jodåtackarsomfrågar. Jag har varit hungrig mest hela veckan trots att jag ätit väldigt mycket. Jag tror det är spinningen på söndagen som drog igång ämnesomsättningen totalt. Jag har ätit bättre mat än tidigare, inga ostbågar alls, ett glas vin på måndag och två glas på lördag. Helt OK. Kroppen känns något sliten, har nog tränat lite mer än vanligt. I fredags blev det morgonsim, lunchjogg + gym.
Lördag långpass löpning en sisådär 17 km och det var dödstungt. Tankarna som malde runt i huvudet var helt mörka, tråkiga och negativa. Kunde inte vända hur jag än ville. Men glad över att jag inte ringde efter skjuts. Alltid något. Sen drog jag och åt världens största pizza med Sonen. Typiskt bra.
Resten av dagen såg det ut ungefär så här.
På söndag morgon simmade jag med härliga tjejer och sen blev det promenad och mysfika med Kicki. Jisses vad vi pratade, det fanns ingen ände.
 Kom faktiskt iväg och drog igenom min nya RPM-release så att den sitter inför i dag då jag kör den som helhet för första gången. Skönt. Tacos och sen en bra film fick avsluta helgen.
I dag är det måndag, jag jobbar i Borlänge (som är mitt riktiga kontor även om jag nästan aldrig är här), har ett superbra flyt i jobbet och en härlig energi. I kväll ska jag mosa sönder RPM 82. Kom!

torsdag 7 mars 2019

Det nya livet....

Att fota varje sak man ska stoppa i munnen är nyttigt. Jag tror jag småäter mindre för jag orkar inte fota men sen tänker också efter varför jag äter eftersom jag måste fyll i det. Är jag hungrig, är jag sugen, är jag uttråkad eller något annat. Och den här veckan har jag skrivit HUNGRIG med stora bokstäver i varje måltid (utom en kanske).

Jag började med att chocka dietisten redan på måndagen - åt nämligen en sjurätters på en libanesisk restaurang. Hon skickade och frågade om det verkligen var EN middag eller flera. Wait and see, wait and see....

I dag åt jag lunch på lokala restaurangen i Borlänge, inte heller en fitspo-lunch direkt.
I går kväll däremot så skippade jag chipsen i skåpet och åt hallon, vindruvor och apelsin. Gott.
Träningen går också bra, jag har gjort två pass som jag fått från Helena - det ena styrka och det andra ett löptest (5 x 1000 meter). I kväll väntar inhopp för fotbollsherrar i spinning, har lite svårt att bestämma vad jag ska köra så jag tror det blir en kombination av RPM och 90/30 intervaller. Jag ska nog få dem trötta.

måndag 4 mars 2019

Budord för mars

Prenumererar på GoodLetter, just dagens brev med påminbelser för mars slog an en sträng i mig:

1. Varje dag förtjänar ett tack
2. Gå dit självrespekten leder
3. Livet behöver tid för att lysa

Till nummer 3 vill jag också lägga till att kärleken behöver tid för att lysa. Ge dig själv och dina nära och kära den omtanke och tid som du/de behöver, vattna där du står, var rädd om dina relationer, tänk snälla tankar om dig själv, det finns bara ett liv och det pågår nu.

Helgen

Bakvänd ordning på inläggen men några bilder från en fantastisk helg kan jag ändå bjuda på när jag kommit in i bloggvärlden igen.

I fredags checkade jag in på Gimo Herrgård och vill egentligen bara säga till er alla - ÅK DIT! Mysigt, stillsamt, god mat, fina omgivningar, perfekt.
Deras afternoon tea... Observera att detta kakfat är för två personer. Bara oss. Ingen annan fick röra. Och observera att jag inte lyckades tömma det.
På lördagen sprang jag sedan intervaller på löpband - 8 x 500 meter närmare bestämt och jag tror jag gjorde mitt bästa pass ever. Säkert tack vare kakfatet ovan.

På söndagen satt jag på en spinningcykel och följde Vasaloppet. Typ 4:40 i tid blev det, rumpan är öm i dag och jag hittade några skavsår på ställen där solen aldrig skiner (inga foton, lovar).
Resten av lördagen tillbringade jag med att äta lunch med vänner, tvätta, packa, mysa, titta på film, äta pizza och sen somna ovaggat vid en sisådär 21. Trött som ett as och redo för nya tag och ny vecka. Japp, det var den helgen det.

Monday = Funday = newsday!

Är du en sån där som skjuter fram alla löften om ditt nya liv, dessa fantastiska förändringar till just måndagar? Det verkar som att jag också blivit en sådan. För i dag kommer det att ske inte bara EN stor förändring i mitt liv utan TVÅ. Och jag kommer att avslöja dessa för min trogna läsarskara som hänger här trots att det är torrt som i Sahara här för tillfället. Kanske kan de här två nyheterna också skapa mer skrivarlust eller så har jag gett upp dessa två löften redan när torsdagen smyger sig på. Vem vet.

Nyhet nummer 1
Ni som vet ni vet att jag har dragits en längre tid med dåliga värden på det ena och det andra. Jag är trött, slutkörd, får ibland hjärtrusningar, tryck över bröstet och kroppen är allmänt bråkig. En anledning är att mina järndepåer är på så låga nivåer att det liknar ett skämt. Nu börjar min läkare ruttna ur på mig helt (vilket jag totalt förstår för ni anar inte hur busig jag är och hur dålig jag är på att följa stränga order från stränga personer) och därför har han gett mig ett ultimatum - skärp dig annars kommer vi att ta i med hårdhandskarna. Ja typ så. Så nu är det bestämt att jag ska börja med min kost (någonstans måste man ju börja och jag gissar han inte vågade börja jiddra med mina resdagar pga finska knivar). Från och med i dag ska jag fota ALLT jag äter och lägga det i en app. Helst ska jag skriva en rad om varför jag åt också (typ var jag hotad, var jag hungrig, tvingade någon mig att äta, varför rödvin glas nummer sju en måndag osv). Hittills i dag har jag fotat följande:

Nyhet nummer 2
Ny coach in town. Länge och väl har jag funderat över det här med coach - är det en stressfaktor eller är det en frihetsfaktor. Jag bestämde att om jag ska bli coachad igen just nu så måste det bli ur ett annat perspektiv, inte bara resultat utan lika mycket balans och må bra. Jag valde till slut Lofsansgruppen och coachen Helena mycket för att hon erbjuder detta:

Helena känner ni ju igen, hon är ju DEN DÄR Helena som vunnit en massa VM-guld, Jerringpriset och Bragdguld. Hon som åker skidor och skjuter samtidigt. Eller kanske inte samtidigt...

Vi börjar vårt samarbete i dag och mitt mål är just balans men också att hon utmanar mig att ta i mer på de hårda passen, bli starkare och hitta jämvikt. Just nu ligger det två testpass i appen och väntar på att bli gjorda. Hualigen.

Så dags att kavla upp ärmarna och dra igång den här veckan!

måndag 25 februari 2019

Bloggens att vara eller inte vara

Tydligen har annat i livet blivit viktigare än att uppdatera bloggen. Vi får se om trenden fortsätter eller om lusten smyger sig tillbaka när våren närmar sig.

Det som hänt senaste månaden är lätt att sammanfatta - jag har rest. Rest hit och dit och dit igen. Veckorna har bestått i att kliva upp tidigt som f*n måndag morgon för att pallra sig till Arlanda och sen komma hem sent på torsdag alternativt fredag. Repeat. Det är kul men det tar energi. Massor. Min träning har fungerat men mer än så har det inte varit. Under sådana här perioder börjar jag också ifrågasätta alla val jag gör och har gjort. Varför gör jag så här? Varför fungerar inte det där? Det är nog bra i sig men skapar också friktion i exempelvis relationer. Jag försöker låta bli att vara en person som gör saker "bara för att man ska" eller "bara för att man alltid gjort så" men när livet går fort så är det lättaste motståndets lag som gäller.

På tal om det var jag på en spännande föreläsning som Psykologen Oskar höll i - den handlade bland annat om myten "det tar 21 dagar att förändra en vana". Det gör det inte alls det. Det beror helt enkelt på hur svår vanan är att implementera och whats in it for me. Om jag t ex ska börja dricka ett glas vatten varje morgon så är det kanske inte jättjobbigt och troligtvis känns det bra, det tar i genomsnitt 8 dagar att förändra den vanan. Om du ska förändra din livsstil såsom att börja träna, äta morötter och annat så räkna med fler än 21 dagar. Forskningsstudier har gjort sig gällande att det tar mellan 18 och 254 dagar att förändra en vana så ni som brutit nyårslöftet om hälsosammare liv kanske bara satt ett för högt/för orimligt mål? Små steg....
Jag har återetablerat vanan att morgonträna. Jag är fortfarande inte på nivån att jag skuttar upp och tycker att livet leker klockan 05:30 på ett ödsligt hotellrum i norra Finland men jag gör det. Dock fick jag just den där morgonen en rejäl köldchock, fick vända ty jag kunde knappt andas. Frågade i repan hur många grader det var och fick till svar -28. Borde kanske gjort en check innan.
Löpning är den gren som går bäst för mig just nu, jag håller mig till marathonprogrammet och det går bra. Ibland får jag gena men oftast får jag till passen. Långpassen har inte riktigt kommit upp i rätt distans än (tror de ska ligga på 20 km nu) men i går kvittrade jag mig igenom 17 km. Härligt.

Simningen är mest lidande men i lördags fick jag födelsedagssimma med min fina simpis. Pepp! Hon älskar bilden nedan.
Spinningen försöker jag hålla igång två gånger i veckan, och styrkan minst en gång i veckan. Inget att skriva hem om direkt.

Så, nu vet ni vad jag pysslar med! Den här veckans träning ser ut så här:
Måndag - RPM (sista gången med denna release)
Tisdag - morgonsim + löpning
Onsdag - simning i finsk bassäng
Torsdag - morgonjogg om det inte är -28 grader
Fredag - oklart
Lördag - ev kort jogg eller styrka
Söndag - Vasaloppsspinning

måndag 28 januari 2019

Bra träningsvecka!

Äntligen tillbaka i bra rutiner och skön känsla. Trots resande och enorm trötthet så lyckades jag bra med min träningsvecka.

Måndag hann jag till BodyPump och sen i vanlig ordning körde jag min RPM (älskart!).

Tisdag morgonsim och senare på dagen även korta intervaller på löpbandet. Enormt bra känsla, benen flög fram och inte en enda gång blev det tråkigt.

Onsdag hann jag med en snöig jogg i Finland, skönt att komma ut en stund efter en hel dags stillasittande.

Torsdag vilodag.

Fredag morgonsim (också en helt galet bra känsla) och sen långpass på eftermiddagen (15 km, wihoooo!).
Lördag - dejt i poolen som sig bör på lördagar. Senare på dagen dejt med fina vännen och 50-årsfest. Typiskt bra dag.
Söndag - spinningdejt, tröskelintervaller i en si så där 75 minuter. Grejt.

Nu väntar en inte helt optimal vecka med tanke på resor. Just nu sitter jag på Arlanda och ska boarda mot Finland strax. Har dejt i poolen med en kollega i dag men tyvärr en kort simning bara. Tisdag morgon hoppas jag på kort snöjogg innan jag mellanlandar på Arlanda. Onsdag morgon mot Polen och där stannar jag resten av veckan. Oklart med träningsförhållanden men lite löpning ska jag väl hinna/kunna få till.

Hoppas ni får en härlig vecka! Kram!