måndag 22 juni 2009

Jag önskar...

.... att jag också hade en ultra att se fram emot i helgen.

Men jag är långt ifrån säker på att jag skulle fixa det. Inte som superwoman Marathon-Mia i alla fall som verkar äta taggtråd till frukost, så tuff är hon! Även glada Sara ska springa på lördag kväll, fast hon verkar vara väldigt relaxed... Och fler och fler har hakat på trenden, Snorkfröken, hon laddar genom att ta sig utanför komfortzonen. Jag vill ju också! Men jag har i alla fall kommit ur min dipp efter marathon igen och börjar fokusera framåt, alltid något!

Jag är en tråkmåns när det kommer till lopp, jag kör bara de stora, riktigt stora loppen. Kan erkänna att det beror på att jag inte vill att arrangörerna ska stå och stampa och vänta på att stackars Marre ska ta sig i mål - 3 timmar efter alla andra.... ;-) Men jag kanske ska ändra strategi? Kanske ska jag börja redan om några veckor då semestertrippen landar på Öland precis lagom till Victorialoppet? Ska jag våga vara så wild and crazy? Fast arrangörerna får stå och dricka kallt kaffe ur termosarna när jag lunkar i mål långt efter alla andra... Hmmmmm.

1 kommentar:

Andréa sa...

Klart du vågar!!

(jag är också tråkmåns och springer (nästan) enbart stora lopp)