Beviset och resan dit

Resan
Ungefär 50 mil har vi till Göteborg. Enkel väg. Bara för att springa 21,1 km tillsammans med 50 000 andra, dvs trängas. Min mamma fattar ingenting. Varför inte bara springa vanliga långpassrundan hemma? Vi var av annan åsikt; jag, mannen, kompisen och hennes man (som vi lurat med en mörk höstkväll på en blöt fest). Iväg vid 11-snåret, sen lunch på EuroStop i Örebro. Max förstås. Sedan gasen i botten för att hinna hämta ut startlapparna innan middag hos några bekanta väntade. Vi hade dock sån tur att middagsvärden erbjöd sig att hämta ut våra lappar så att vi kunde ta det lugnt. Skönt!

Vandrarhem
Vi checkade in på vandrarhemmet i Öjesjön vid Partille. Det ser ut som ett ålderdomshem men var helt OK. Sedan iväg och pastaladdade hos våra bekanta, mums! De hade dessutom lyckats få autograf från Mustafa Mohammed, lycka!

Dagen D
Nu var det dags! Vi tog bussen in till Göteborg, förväntansfulla och lite pirriga. Med alldeles för mycket packning. Utifallomatt. Vi packade upp filten, gick på kikade på mässan och laddade sedan med pastalunch.

Koll på läget
Kollade kartan förstås för att få ett hum över var vi skulle starta; jag i startgrupp 10, min man i startgrupp 5 och kompisarna i startgrupp 18. Notera hur alerta och intresserade alla ser ut....

Mitt lopp
Jag hade tänkt ta det lugnt i och med att kroppen känts konstig hela veckan. När startskottet gick för min grupp drogs jag med i tempot och gjorde de första kilometrarna alldeles för fort. Kändes mig sugen på att stanna vid första vätskekontrollen för det var varmt, men jag lyckades hålla mig till min strategi och kämpade mig uppför bron. Kämpa är nog inte rätt ord förresten för det gick lekande lätt! Efter bron studsade jag ner för bajamaja-besök och lite påfyllning av vätska.

Andra sidan brukar vara ganska tråkig men den här gången gick det över förväntan. Höll mig till planen att bara dricka vid varannan eller var tredje kontroll. 1 mil passerades vid 1.03, mycket över förväntan. Rätt vad det var hade jag kommit till andra bron!

Andra bron var inte jobbig men jag frös och höll på att blåsa omkull. Ångrade att jag inte tog med jackan i alla fall. Fast när jag väl kommit ner från bron och in på Avenyn var det lä och det kändes bra igen. Hade tokmycket krafter kvar hela Avenyn, men precis som förra året fick jag magknip. Det är den där j***a sportdrycken som jag inte tål!

Vid 18 km blev det tungt, riktigt tungt. Men jag kämpade på bra och kunde kosta på mig en spurt sista kilometern. Sluttiden blev 2:16:29 och jag är mycket nöjd!

Mål
Väl i mål träffade jag mannen som gjorde PB på 1:44:51, grymt jobbat! Sedan dusch och tillbaka till mötesplatsen där vi mötte kompisens man som gjorde sin första halvmara på 2.15. Nu var det nervöst! Kompisen var nervös för repet då hon visste att det krävdes nästan mirakel för att hinna passera innan 17.40. Vi höll tummarna och var glada över att det inte kommit något sms om bussfärd. Plötsligt ser vi henne komma springandes vid mål och mina tårar sprutade när jag mötte henne vid målet. Tiden blev 2:48, vid repet hade hon 3 minuter tillgodo.....

Fira
Nu var det dags att fira ordentligt! Iväg till Avenyn för att äta mat och ta någon öl. Här är mannen, grymt nöjd när första ölen kommer in.