Klockan ringde 6.05 i morse, gäsp. Fortfarande väldigt stel under foten (den där attans senan som krånglar och jag vägrar fortfarande sätta i inläggen som skaver och är hårda) men kroppen kändes helt OK efter vila (nåja) i några dagar.
Sömngångarfart till gymmet, som var helt tomt, smet in redan halv sju trots att de egentligen inte öppnar förrän sju. Sakta mak körde jag igång i 8,7 km/h. Bestämde mig för att försöka köra 30 minuter innan jag tar min första paus. Det gick bra så då tänkte jag förlänga till 7 km innan jag tar min första paus. Fortfarande inga krämpor eller allmän dödsångest så jag körde på. Helt plötsligt slås bandet av! Trodde att jag i min iver hade haft sönder ännu ett band men det visade sig att det stänger av sig automatiskt efter 1 timmes användande. 1 timme utan paus! Nöjd.
Då hade alltså en timme gått och avståndet, som jag nätt och jämnt hann kolla, stod på 8,51 km. Snygg jobbat, Marre! Körde de återstående 5,5 km i två omgångar med lite vila efter 20 minuter. Ingen stress, inga jobbighetskänslor, inga smärtor (utom under foten då), skön.
Summering:
Tid: 99.30 minuter
Längd: 14 km
Känsla: Skön, avslappnande
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar