Eftersom hela nyårsdagen tillbringades i soffan (faktiskt med rejäl träningsvärk mest överallt), var energin på topp i morse. Kan också bero på alla tomma chipspåsar som uppenbarat sig när jag försökte plocka undan, inte kan väl jag ha proppat i mig allt det där? Eller?
Kravlade mig ändå upp vid nio-snåret fast jag gärna sovit en stund till (nyårsdagen höll kudden kvar mig till strax efter tolv, herregud, vart är jag på väg egentligen), frukost, en sur gubbe som fick övertalas att följa med och sedan hoppsa-steg upp på bandet. En mil senare, i lugn fart, kände jag att lätt kunnat köra en mil till. Det är exakt så det ska kännas när man springer långpass. Ljuvligt.
Distans: 10 km långpass
Tid: 70 minuter
Känsla: Hade kunnat nöta 10 km till...
Hem, snöskottning, mat, födelsedagsfika hos pappsen och sedan pass nummer två. Äntligen har kvicksilvret närmat sig mer normala nivåer (- 10 grader), snön vräker inte längre ner och det blåser inte nordanvind. SMS:ade en kompis och vips var jag i spåret igen. Fast inga som helst förhoppningar fanns om ett bra pass eftersom det senaste jag körde var uselt. Men det gick ruskigt bra, vet inte om det var sällskapet eller om det helt enkelt var bättre förutsättningar i dag. Nu är jag på G igen!
Distans: 6 km
Tid: 45 minuter (förra gången tog 7 km 64 minuter)
Känsla: Underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar