måndag 18 januari 2010

Lunchen

Wow, jag flög fram på bandet i dag, jag lovar! Aldrig har 7 km gått så smidigt. Jag sprang inte fort, det medger jag, men formen fanns där, andningen gick bra och flåset var normal. Jag är sprickfärdig av lycka! Kanske är det därför jag håller i mig i väggen efter passet, så att jag inte spricker helt och hållet? Ser lite halvt flummig ut också, har jag rökt på? Rödblommigheten kan jag förklara - det var snabba giv i dag mellan skrivbordet på jobbet, gymmet, duschen och skrivbordet igen.

Distans: 7 km lätt
Tid: 46 minuter
Känsla: Hur lätt som helst, jag älskar löpning!

1 kommentar:

MarathonMia sa...

Den bästa känslan! När rytmen infinner sig - andning, steg och hjärtdunk.

Loving it!