Första steget mot Vansbrosimmet

Hittat baddräkt, våtdräkt och simglasögon. Check. Nu är det bara självaste simningen kvar. Har en liten plan att komma i plurret i eftermiddag. Får se om jag kommer i längre än att doppa tårna.

Resultatjakt

Det finns en rolig sida där man kan jämföra sitt resultat i olika Klassikerlopp, jag brukar ju mest kolla så jag inte blev sist.... :)

Placering: 11 809 (av 16 784)
Medelhastighet (inkl stopp): 22,2 km/h
Passerade: 896
Blev passerad av: 4329
Position i min grupp: 44/80
Medeltid i min grupp: 11:41

Mannen däremot hade något bättre siffror
Placering: 4730
Medelhastighet: 28,7 km/h
Passerade: 3617
Blev passerad av: 961
Postiion i gruppen: 17/80

Torsdagsträning - tips för sommarträning

Vaknade ruskigt tidigt av att MTB-hunden knackade på mig med tassen. För säkerhets skull tog han slick i ansiktet också för att vara på den säkra sidan att extra-matte hade vaknat. När han väl fått upp mig, la han sig nöjt i soffan igen. Hmmmmm.

Mannen och jag har alltså fått en extra bäbis nu när våra är borta för en stund. Det är mycket körigare att ha hund är barn kan jag meddela. Vi nojsar, fjäskar, ställer in livet helt efter MTB-hunden. I går avbröt jag ett telefonmöte för fem minuter för det såg ut som att han var kissnödig. Vilket han inte var utan bara less på att jag jobbade hela tiden.

När Mannen kom hem från jobbet i går stod hunden i givakt för visst måste det vara så att när man kommer hem från jobbet vankas löpning? Så var det första dagen och så borde det vara nu också. Och visst var det så. Den här gången tog vi cyklarna och drog upp i skogen så han fick springa och bada (=doppa magen). Jag fick på köpet trixig stigcykling vilket är väldigt behövligt. Helt plötsligt har jag blivit, om det är möjligt, ännu mer feg i cyklingen.

Avslutade kvällen med innebandytjejerna och försäsongsträning. Ett roligt upplägg väl värt att testa i sommar:

Uppvärmningsjogg 10 minuter

Varva sedan 30 sekunders intervaller (löpning) med 30 sekunders styrka (fem styrka, sex löpningar). Vila 2 minuter, upprepa med andra övningar, vila 3 minuter, upprepa båda omgångarna en gång till med vila mellan. Första styrkeomgången var upphopp, grodhopp, utfallssteg, "skidåkning", snabba fötter. Nästa var fällkniven, crunch, plankan, armhävningar och ryggresningar.

Sedan något som kallas Liverpool, en fyrkant (kanske 50 meter per sida), jogga runt första varvet, andra varvet maxar du första sträckan (mellan första och andra konan), jogga resten, nästa maxa första och andra sträckan, jogga de andra två sträckorna, maxa de första tre, jogga sista och sista varvet maxar du hela. Vila 2 minuter och kör igen.

Nerjogg.

Underbart i kvällssolen och trött blev jag. Så även MTB-hunden.

Dagens Vansbrosimning

Fler än jag som är oroliga för vattentemperaturen i älvarna kring Vansbro. Nyhetsbrev i dag ger hopp - väderleksprognosen kommande en och en halv veckorna ser bra ut med endast mindre mängder regn vilket bådar för ett normalår, dvs mellan 17 och 18 grader. Brrrr. Tänk om det kunde vara kring 30?

Dagens temperatur fortfarande 14,9 grader.

Långpass

Efter en timmes sömn på soffan vaknade jag utan några betänkligheter kring sjukdom, inbillning igen alltså. Drog iväg på ett pass som skulle vara mellan 20 och 25 km beroende på känsla. Första tio gick riktigt lätt, vände och tog samma väg tillbaka med en liten avstickare. Men efter 15 började problemen hopa sig. Ont i magen, lock för örat (får det ofta under långpass), det gick sakta, inte motiverad. Men jag kämpade på och tänkte att det faktiskt inte är sträckan som är det viktiga utan tiden jag är ute.

Pang! Helt plötsligt ligger jag där raklång igen. Jag är ju helt hopplös när det gäller terränglöpning! Inte världens smartaste drag att efter 18 km på grusväg sladda in bland rötter och stenar heller.... Nåväl, trasiga tights, blod på knäna och ännu mer sur. 

Fast sen kom jag på att jag nu äntligen kan kassera mina en miljard gamla tights och köpa ett par nya. Alltid nåt!

Hur som helst skrapade jag ihop 23,1 km vilket var bra. Nu återstår bara ETT längre pass på kring 25 km. Det betar jag av på tisdag. Tror jag.

Träna eller inte

Ont i huvudet, hängig, näsan kanske börjar rinna lite, lite känning i halsen. Blä. Långpass eller inte? Just nu känns inte som ett lämpligt alternativ. Kanske ett kortare pass och någon gruppträning i stället. Blä. Inte vad jag hade planerat direkt.

Alltså den här veckan....

.... går till världshistorien som den sämsta matveckan ever.

Måndag - buffé och vin
Tisdag - finmiddag och vin
Onsdag - skärpning
Torsdag - skärpning
Fredag - picknick och vin
Lördag - fest och vin
Söndag - ????

Ja ni ser ju, vad är det för uppladdning inför Vansbro och marathon? Nej, tror jag tar och ägnar hela dagen åt att knapra morötter, ägg, havregrynsgröt och andra nyttigheter. Och så får jag ju besök av bästa träningshunden som ska bo hos oss ett tag. Nice.

Men innan jag ägnar mig åt vetegroddar och sånt, tips på ett otroligt gott vin jag drack i går.

Dagens temperatur

Dagens vattentemperatur i Vansbro är tydligen 14,9 grader. Brrrrr. Vilket påminner mig om att det vore fiffigt att komma i våtdräkten, kolla så den passar, kolla så jag inte får panik när jag går i vattnet, kolla så jag minns hur man simmar så jag slipper göra bort mig och typ drunkna på Vansbrosimmet. Gör en mental notering om detta. Kanske kan jag skola om MTB-hunden att bli en simhund i veckan när vi ska vara hundvakt? Nej just ja, han är ju rädd för vatten.

Träningsprogram

Jag är en riktig sucker på träningsprogram, det har ni säkert märkt. All min träning ska vara planerad, ha ett tydligt mål och syfte. Ingen hejsan-hoppsan-det-här-är-jag-sugen-på-i-dag-träning inte. För tillfället följer jag ett program riktigt noga 5-timmars marathon med Anders Szalkai och sen sneglar jag på Cykelvasa-programmet för att få till bra och kvalitativa pass där. Nu har det dykt upp ett tredje program som jag måste följa, och det är bråttom! Bara en och en halv vecka kvar till själva utmaningen, hur ska jag hinna? Det är givetvis Ullaredutmaningen jag talar om, Anna kom förbi med ett träningsprogram redan efter Vätternrundan men jag bad om en vilovecka innan jag körde igång. Nu är den över.

Delar med mig några goda råd från programmet (och fakta om Ullared):
* Genomsnittskunden är en kvinna på 43 år (ha, ha, NOT)

* Hon har rest 23 mil enkel väg till Ullared (hmmm, snarare 60 mil)

* Hon handlar för 3600:- (återstår att se)

* Uthållighet, mental träning, mantra = "Jag kan shoppa, jag är inte rädd för tanter som trängs" (jo, jag ÄR rädd för tanter som trängs)

Träningsprogram

* Intervaller - jo, jag ville ha den där toppen ändå och nu måste jag sprinta från hästavdelningen tillbaka till damavdelningen (hallå, finns det en hästavdelning, med riktiga hästar?????)
* Backe - låna en kundvagn på Sparköp och kör backen vid Ica, du kommer att behöva det
* Mental träning - låt all din handling från och med nu ta tre gånger längre tid än vanligt
* Närkamp - tacklingar, armstyrka, ge och ta emot, öva hemma under ett spontangräl

Japp, det är bara att sätta igång. Passa dig, Mannen, i kväll ska vi öva närkamp!

Och på tal om träning, skjutsade iväg dottern och hennes kompis till innebandyläger i går, här ska de kampera med en miljard andra spelare. Och killar. Dock började de med att bädda fint och välja bästa stället i judosalen. Vilket det är? Det vid eluttaget förstås.

Veckans - Jag Mötte Lassie

Vet ni vad som händer när jag står i bajamaja-kön i Orsa, precis innan starten på mitt MTB-lopp? Jo, om inte självaste Jonas Buud kommer och svassar förbi (och hans fru tränger sig före i kön dessutom). Coolt va? Eftersom jag känner hans fru lite så erbjöd jag genast min plats till henne och passade på att förvissa mig om att hon minns mig (hon jobbade med Mannen förut och vi var på samma jobbresa). Jajamensan, det gjorde hon. Eller så sa hon så för att få smita före i kön. Det hade jag också gjort. Vågade inte heller fråga Jonas om något foto. Vågade heller inte smygfota. Fegis. Men coolt var det. Jonas sprang inte då han nyligen sprang Comrades och nu laddar för världens jobbigaste lopp, Ultra-Trail de Mont-Blanc (UTMB), 168 km, 9600 meters stigning. Blir trött och mjölksyrestinn bara jag tänker på det. Jonas fru, Zandra, hon däremot sprang 25 km på 2:55, härligt jobbat!

Underbara midsommarhelg

Helgen gick så fort jag hann knappt reagera förrän vi packade ihop förtältet igen. Åkte till Orsa på torsdag eftermiddag, hann med en mysjogg med dottern innan grillning och rosévin. På fredag gick jag och Mannen upp tidigt för att cykla 25 km i Orsaskogarna, gick över förväntan, kom inte ens sist! Lördag = vilodag men i dag ställde jag också klockan tidigt för att hinna ut på ett milspass innan taxiservicen drog igång. Milen blev dock dryga 16 km och kom på mig själv när jag kom hem att jag inte stannat en enda gång. För andra är det inget konstigt men jag tror ärligt talat aldrig jag har sprungit så långt utan att stanna en endaste gång. Härligt! Firade genom att hänga i TRX-repen en stund. Välkommen träningsvärk.

Nu är det kväll, har suttit utanför Brukshotellet i Värmland tre timmar då det blivit någon miss med min nyckel men nu har jag fått den och har landat på mitt rum. Välkomnar min sista hela arbetsvecka med att jobba några timmar och kika ut över en vacker sommaräng och älv.

I mål!

Redo för start

Finsk snapsvisa

Träningsprogram till Cykelvasan

Ser att Min Utmaning lagt ut ett träningsprogram till Cykelvasan för dig som vill cykla på 3,5 - 5 timmar (som också kan läggas in direkt i Funbeat, fiffigt). Programmet är på 8 veckor och det är hela fyra cykelpass i veckan. Undrar hur jag får plats med det tro?

Sommarsolståndsjogg

Sara har introducerat en ny tradition - att springa in sommarsolståndet. Jag är ju något kvällstrött så jag orkade inte vänta till midnatt men jag drog iväg på en runda senare än jag brukar i alla fall (vilket är vid sjutiden). En härlig sommarkväll, ljumma vindar, sol, underbar runda, lätta ben. Blev inte ens bajsnödig. Lyssnade på Spotify och funderade över vad han killen gör under täcket som är så äckligt. Vet ni?

Sköning och erkännande

Satt och bläddrade i det lokala Annonsbladet och hittade ett roligt citat från Dolly Parton. Vilken härlig tjej!

Sen läste jag vidare och såg att veckans Diss handlade om mig - dvs cyklister som inte cyklar på cykelbanan utan på vägen trots att det finns en cykelbana. Till mitt försvar kan jag säga att jag bara gör det när jag cyklar racer och det är för att det går så många barnvagnar och annat där som jag inte vill köra på. Sen är cykelvägarna där jag bor fulla med småstenar och gropar som min ömtåliga racer inte tål. Så det så.

Midsommar i morgon - firade genom att dra upp min adept alldeles för tidigt ur sängen och köra sk*ten både ur mig, henne och en kompis. Så skön start på dagen med cirkelträning - 3 stationer, 4 övningar i varje, 30 sekunder på varje övning, 3 varv på varje station, 2 minuts vila. H E L T   S L U T.

Paket

Hämtade ut mitt paket från Gainomax i går, julafton mitt i juni! Bra med tillskott på både bars och återhämtningsdryck då det börjar sina rejält i förra lådan.

Fick också en riktig överraskning efter mitt kettlebells-pass i går - innebandytjejerna hade en överraskning i form av en blomma och sportdryck (nåväl, vin då om vi ska vara helt ärliga). Blev så glad!

I dag väntar stigcykling med MTB och så ska jag vikariera på gymmets "Running Club". Kommer att bli störthärliga intervaller och styrka i dag, he, he....

För övrigt kan jag i dag konstatera att baksmällan från Vätternrundan är här. Hela kroppen är vätskefylld, mina påsar under ögonen är stora som Atlanten, huvudet är tungt, sömnen obefintlig i natt. Skönt att veta att det är helt normalt. Jag kommer igen!

Träningsplanering

Dags att blicka framåt. Ser att mina två stora kommande tävlingar är Vansbrosimmet (20 dagar kvar) och Jubileumsmarathon (26 dagar kvar). Men innan det har jag lyckats klämma in ett annat lopp i Orsa, Orsabajk'n. Nu när jag ändå har cyklat så mycket så kan jag ju lika gärna passa på att damma av MTB'n och köra ett race på midsommarafton. När vi ändå är i Orsa. Det passar ju så fint.

Orsabajk'n är 25 km MTB. Det finns också ett alterantiv att köra 15 km. Dessutom finns Orsakajt'n som är 25 km, 15 km eller 6 km löpning. En riktigt folkfest att få delta i innan sillen och nubbarna drar igång! För min del blir det inget fokus och ingen satsning, det blir en kul grej att få cykla i skogen bara. Återhämtning.

Men de andra loppen fokuserar jag förstås på. Framför allt marathon. Min löparform har inte varit den bästa på ett tag då fokus legat på cykling, så den måste slipas fram igen. Jag vill få till två bra långpass innan maran, gärna på kring 25 km. Sedan kortare pass mixat med bra kvalité. Långpassen måste jag springa denna vecka och så sista nästa vecka. Efter det bara snabba pass i två veckor för att slipa formen.

När det gäller Vansbrosimmet har jag inte simmat en meter sedan förra året. Dags att ta fram våtdräkten och se om den passar (det har ju hänt en del på kroppsformsfronten sedan ett år tillbaka). Jag hoppas kunna simma några gånger i öppet vatten innan loppet men med tanke på hur min kalender ser ut framåt så har jag inte alltför stora förhoppningar om några längre pass. Det blir som det blir. Jag ska bara genomföra i år, inga krav på tider eller annat. Vattentempaeratur just nu 13,5 grader. Brrrrrr.

Hoppas hinna hämta ut mitt Gainomax-paket i dag då förråden på bars och återhämtningsdryck börjar sina, julafton! Glöm inte att följa mig och mina kollegor här!

Två dagar efter Vätternrundan

Lusten att cykla börja komma tillbaka. Kroppen känns något trött men ingen smärta någonstans. Körde en stenhård diet i går med Max-hamburgare till tidig lunch, vinegum till mellis, en banan (förlåt Gainomax-apan), träning, stor pizza till middag och så lite godis och mycket chips på det. Urk. Magen hatar mig just nu, men det fick det vara värt.

Läste igenom mina kollegors bloggar i går och det var så himla roligt att få uppleva loppet genom andras ögon. Har också tittat på vackra bilder här. Gillar framför allt tjejerna i SubXX som presterade en kanontid! Grymma brudar!

Ser också att Tom Pietilä som gett oss tips på Gainomax-sidan, tog sig in på en sjätteplats efter fem heltidsproffs. Otroligt bra! Han cyklade in på tiden 6:41, stort grattis och hatten av! Bilden lånad från hans blogg.

Nu väntar ännu mer återhämtning, vila kroppen, läka, börja fundera över nästa träningsplan.....

Vätternrundan 2012 - the story

Uppladdning
Kom till Motala vid lunchtid på fredag, efter en pastabuffé gav vi oss in i tältet för att fynda. Planen var arm- och benvärmare och kanske något annat också som slank ner. Det är alltid panikkänsla i tältet, så mycket folk som ska fynda samtidigt och dessutom med nerverna på helspänn. Köpte i alla fall värmare och en snygg cykeltröja också (superbilligt, Mannen, kunde inte låta bli, nästan gratis).

Tillbaka till husvagnen, fika, fix med cyklar, ta det lugnt. Tills Mannen kommer på att han borde åka till tältet igen för att titta på nya racer-skor. Suck. Iväg, stress, köpa skor, hem igen för mat. Somnade som en stock efter maten, vid 20:00.

Start 03:00

Klockan ringde innan två, kände mig lite vimmelkantig innan jag förstod varför jag skulle upp. Som vanligt strulade Mannen och vi kom inte iväg från campingen förrän 2:30. Trampa, trampa till startområdet. Härlig feeling! Hade gärna velat hänga där en stund innan bara för att ladda. Hör när jag är på toaletten att speakern uppmanar ALLA att ha lysen på trots att klockan är tre eftersom lagen säger att lysen ska vara på i mörker. Vi har inga lysen på cykeln. Panik. Väljer att strunta i det och smiter förbi vakterna in i min fålla. Pang, starten går.

Fram till Jönköping 107 km

Bestämmer mig för att cykla så mycket möjligt, inte ta några stopp mellan depåerna men däremot stanna i varje depå trots att jag ligger bakom en bra rygg. Fram till första depån i Hästholmen är det 44 km, går tokfort. Hittar några starka ryggar att ligga bakom, ibland ligger jag själv men det går bra det också. Eftersom det börjat dugga, sätter jag på mig regnjackan nu.

Duggandet fortsätter, men jag bryr mig inte så mycket. Regnet har ökat rejält mellan Hästholmen och Gränna, precis innan Gränna, uppe i en backe, regnar det och blåser så fruktansvärt mycket att cykeln knappt håller sig på vägen. Många bryter och väntar på följebilen. In i Gränna, över kullerstenarna, uppför backen som kändes övermäktig förra året men i år kändes plättlätt, in i depån. Jag tar mig in i Grännadepån och funderar vad jag håller på med. Frågar en tjej som cyklar brevid mig "Påminn mig, hur mycket betalt får vi egentligen för att göra det här?", hon tittar på mig med tom blick och trampar för att bli av med galningen.

Stannar någon minut extra i Gränna, frågar en gubbe om väderprognoserna resten av rundan, han konstaterar att det bara är att ställa in sig på liknande väder alla 30 milen. Optimist det där. Gubbd*****l.

Mellan Gränna och Jönköping börjar jag tvivla på riktigt. Det här är inte kul någonstans alls. Orkar inte. Vill inte. Bestämmer mig för att cykla till Jönköping och sedan allvarligt fundera på att bryta. Det regnar mer och mer, jag ser inget, allt är grått och trist. Himlen ser alldeles svart ut. Ingen att cykla med. Alla muttrar något om att bryta i Jönköping. I Jönköping är gatorna hala av regnet och många ramlar omkull i svängarna.

Jag parkerar cykeln, går in och får mos och köttbullar. Hittar ingenstans att sitta, bryter ihop. Orkar inte mer. Fryser ihjäl nästan. Får sms från Anna och meddelar henne att jag nog tänker bryta. Ja gör det får jag som svar. OM jag riskerar att bli sjuk. Funderar på mina alternativ:

1. Bryta - vänta på brytbussen i ett par timmar, min cykel slängs in i en lastbil, jag komer att frysa ihjäl och min fina cykel kanske blir förstörd.

2. Fortsätta - jag kommer att frysa ihjäl och gråta och det är väldigt långt kvar.

Bestämmer mig för att kolla vad yr.no säger om vädret. Det ser ut att lätta om en stund. Då låter jag ödet avgöra - jag blundar och räknar till 10, om regnet avtagit så fortsätter jag, om inte, bryter jag. Och på något magiskt sätt har det avtagit. Lite besviken känner jag mig nog när jag "tvingas" fortsätta ändå. Inga bilder från den här delen av resan, Ajphånen låg i min Watertajt, 3 liters fryspåse. Klockan är kring halv åtta när jag lämnar depån.

Fram till Hjo 177 km

När jag kommer ut från depån i Jönköping, tar jag mig en gel som enligt förpackningen ska smaka Cola. Nä, skulle inte tro det. Får i mig den och ser förvånat att regnmolnen börjar skingras. Det duggar lätt och jag cyklar försiktigt ut från Jönköping. Ligger på desto mer på vägarna efter det, tar det dock lugn i backen ner mot Bankerud där nästa tidtagningsmojäng ska passeras. Inga stopp, kör bara vidare och minns att det är ganska lättkört fram till nästa depå, Fagerhult. Ser fram emot kaffe igen.

Snabbt stopp, har fått draghjälp av en tjej till Fagerhult som visar sig vara en tant på 70 bast, en stark sådan. Jag tackar för hjälpen och hon önskar mig lycka till på färden. Kan hon kan jag! Allt är blött, vrider ur handskarna. Har också en lustig känsla av att någon tar rygg på mig hela tiden, försöker få hen att hjälpa till att dra men får ingen respons.

Nästa depå är Hjo, där finns det god lasagne så jag trampar på. Några mil innan skriker en kille till mig - "trampa tokfort, om två timmar kommer regnet igen!". Oh nej, tittar på klockan och räknar att jag borde kommit 200 km i så fall, får väl stå ut med regn i 100 km då.

Det går fort fram till Hjo, stannar en gång för att kissa (på samma ställe som förra gången, Carina, fast då kissade jag ju i varje buske så du kommer nog inte ihåg just det här stället). I Hjo är det ganska lugnt, får min goda lasagne, passar på att ta av mig de blöta tightsen och dra på benvärmarna i stället. Skönt. Hela skolan (?) var ångig efter alla blöta människor som fanns där och framför allt sov exakt överallt.

Även här funderar jag över "kompisen" som snyltar på mig hela tiden, tar rygg även hit och vägrar hjälpa till att dra. Börjar bli irriterad.

När jag kommer ut från Hjo börjar solen skina, underbart! Ändå sitter flera hundra personer och ska bryta. NU? När loppet äntligen börjar bli skönt! Drar från Hjo kring 11.00. Räknar ut att jag kör ungefär 100 km på 4,5 timme. Trots urdåligt väder.

Till Motala, 300 km
Mitt nästa mål ligger 30 km bort, Karlsborg, 207 km klara. För övrigt utropar jag ett kort "tjohooo" vid 200 km bara för att. Ingen som tittar konstigt vad jag ser. I Karlsborg näckar jag och byter tröja.

Hej vad det går. Framme i Boviken, lerigt så jag fyller bara min flaska och drar vidare. Nu är det bara 70 km kvar! Cyklar på den knöliga vägen, rädd för punktering igen. Massor av poliser kör fram och tillbaka, en ambulans med sirenerna på kör om.

I Hammarsundet är det segervittring, bara en "Prästhytteträningsrunda" kvar. Plättlätt! Upplever vägen lätt, stannar bara till för att äta en gel och sms:a Mannen att jag snart är på G in i mål.

Ett par goa gubbar frågar om jag kan dra dem i mål för en öl och en dans på Statt. Visst, inga problem. Men efter 10 meter skriker de "Vi ses på Statt i stället!". Goingar. Däremot tar jag rygg på en kille som startat 3 timmar efter mig och ser proffsig ut. Men även proffs kan vara trötta och han försöker visa vilken man han är men tar slut efter några kilometer. Han frågar om jag kan dra men jag orkar inte och köpslår "om du får min sista gel, drar du mig i mål då?". Han antar budet men det blir jag som drar iväg från honom i alla fall efter någon kilometer. Inser att jag kanske kan komma under x.30 om jag pinnar på. Cyklar om hur mycket folk som helst, känner ingen trötthet, ökar, ökar. In i mål på tiden 13:29, putsning med nästan 3 timmar från förra årets tid (16:19) och med sämre förhållanden. Så nöjd. Äter pastasallad och kyckling. Dricker öl. Mår illa. Men ändå - jag är i mål!

Efterspel
Åker hem, duschar, mår illa, återhämtar mig, mår illa och så håller det på hela kvällen. Men inte som förra året då hela kroppen bara skrek NEJ. Och den här tjuvåkaren då, vem var det? Jo, jag kom på det till slut. Det var ju Klassikerkompisens ryggsäck som tjuvåkt med även i år. Bara för att få uppleva Vättern igen när ägaren svek. Så även den är ju faktiskt värd en medalj.



Slutet gott, allting gott. Läser på Motala-tidningens hemsida att ett par gift sig precis innan start och sedan cyklat Vättern. Och så fanns den här bilden också där, vilket gulligt par. Är det du och jag, Mannen, om en sisådär 30 år? Kärlek.

Dagen efter

Sov som en gris hela natten, vaknade då och då av att ryggen värkte något men inget farligt. Har lite känningar i höger knä och höger stortå, kanske en aningens öm i axlarna/mellan skulderbladen, men pigg. Så pigg att jag precis körde mitt Functional Moves pass. Men NU är det soffläge, i morgon väntar ett inlägg om återhämtning. Tusen tack Gainomax för att ni sponsrat mig hela vägen till Vättern och kommande återhämtning i veckan!

I måååååål!

Bullfika i Hammarsundet

Bajamaja i Karlsborg

Hjo

Dags för start!

Godis för 30 mil

Kissa i farten

Det snackar ju om att cyklister både gör både det ena och det andra från sadeln och jag har sett det lite som en skröna men nu när jag läser min kollega Hampus blogg, så inser jag att riktiga cyklister halar ut sin boa i farten. Tack Hampus för ett underbart inlägg!

Nervöst inför Vätternrundan

Om allt går som det ska är jag om exakt två dygn någonstans mellan Fagerhult och Hjo, dvs halvvägs runt sjön. Jag försöker läsa alla mina positiva kompisars bloggar på Gainomax Sports Team och ryckas med i deras uppladdning, men om jag ska vara ärlig så känns det så där. Det är som en kamp hela tiden, att hinna med det som ska göras, jobba, planera, träna, packa, ladda, äta. Men så här är det innan ett lopp för mig. Alltid.

Det viktigaste nu är att känna att tränigen är gjord (993,8 km på landsväg, 161 km på MTB). Det finns inget mer att tillägga. Om det går, ska jag försöka köra Meridan någon kilometer i kväll eller i morgon i Motala, bara för att känna på cykelbenen och få ihop mina 100 mil. Inget mer. För övrigt handlar det att mentalt bygga pannben, känna att jag fixar det här, göra en plan för loppet, fundera över vad jag ska fundera över under de 30 milen, positiva tankar, positiv energi, mat. Ungefär så. Jobbar några timmar till, sedan tar vi familj, husvagn och cyklar till farmor, övernatttar och drar i mogon vidare mot Motala utan barnen. Vill ju hinna gå på mässan lite, köpa något onödigt som jag egentligen inte behöver. Shopping är det enda sättet att bota ångest. :)

Och så var det det här med vädret. Ganska roligt att INGEN av mina Gainomax-kompisar ens reflekterar över det och jag och Mannen är helnojiga. Dags att släppa det och bara fokusera på det jag kan påverka. Min inställning, min prestation, min uppladdning. Basta!

Sommarlov

Vilken härlig dag i går! Sommarlov för barnen och jag fick sjunga "Den blomstertid nu kommer" i kyrkan. Stämning. Firade också med glass och jordgubbar. Men sen fick det vara nog med firandet tyckte sonen, tog tag i sin X-Box för att köra bättre fotboll än vad Sverige gör just nu. Så jag tog racern och Mannen ut på tur. Oroväckande mörka moln som gav ifrån sig några stänk men sedan kom solen och allt var bara underbart. Förutom Mannen som var gubbgrinig och lämnade mig mitt ute i ingenstans. Kan man lämna in dem någonstans? Blocket? Vuxendagis? Och hur skaffar man i så fall en ny?

Jag cyklade nöjt hem i alla fall trots att cykeln låter som sju svåra år för ingen har smort den på hundra år. Och jag gnisslade väl jag också antar jag.

I natt har lill-Pinglan varit ute på galej så mamsen har haft lite svårt att sova. Kunde äntligen slappna av vid halv två när hon rasslade in och mumlade om något nytt party. Idag. Det där med att sova inför Vätternrundan verkar vara överskattat. Men hur som så fullföljde jag planen och drog iväg på morgonjogg. Så underbart. Njöt av en god frukost trots att jag skulle komma för sent till jobbet (skrev till och med detta inlägg i godan ro innan telefonen började ringa ilsket). Jordgubbar och fil. Nu är det sommar på riktigt.