Sommar och sol

Vilken känsla det var att kliva utanför dörren i morse och känna sommarvärme på benen. Hade inte behövt ha pyjamasbyxorna på mig (så som Mannen kallade mina nya, ursnygga tights) under kjolen.

I går kväll var också en härlig kväll. Efter ett långt möte och läxläsning var klockan alldeles för mycket träning egentligen. Men eftersom solen sken och termometern visade på 17 grader, drog jag på mig mina rosa, snygga Nimbus och drog iväg. Medan uppvärmningen pågick försökte jag komma på en bra backe att springa intervaller i. Valde mellan tre olika, en lätt, en medel och en dryging-backe. Det blev dryging-backen som vann till slut. 7 intervaller på 150 meter, rejäl lutning, grusväg. Försökte ha lite olika fokus på varje intervall; tänk höjd, upp med bröstet, foten landar under kroppen, så hög puls som möjligt, återhämtning osv. Ett sätt att avleda från det jobbiga som faktiskt backintervallerna är.

Passet gick över förväntan, ordentligt med mjölksyra och en maxpuls på 170. Nöjd! Trippade sedan hem på stolpiga ben. Och fortfarande sken solen. Magiskt.

I dag har jag en fruktansvärd träningsvärk i magen efter core-träningen på lunchen i går. Hualigen. Kan knappt andas utan att det känns. Men nu har jag grundat med mellis och ska iväg och svinga klot på lunchen. Vore kanske också bra att vila upp sig något inför Vätternrundan, eller?