Det här med MTB kan verka lite hastigt påkommet för en löparbrutta som mig själv. Men trogna läsare minns att jag genomfört två Multisport-tävlingar och inför varje sådan har jag lovprisat cykelträningen. Det är så förbaskat roligt helt enkelt! Jag kan inte säga att avancerade, tekniska småstigar är The Shit än utan för mig handlar det mer om lättframkomliga, lite bredare stigar med kupering. Det är grejer det! Men kanske, när jag kommer på hur man egentligen cyklar över stock och sten, ändrar jag mig. Har fått en bra coach som ska hjälpa mig att komma över min rädsla att ramla. Kan vara bra då jag i går såg värsta kullerbyttsvurpan som cyklisten framför mig gjorde. Scary. Fast han tyckte det var festligt att få mellis (blåbärsris) med sig i hjälmen.MTB'n som jag köpt är en s k instegs-MTB, dvs en enklare modell. Jag valde mellan Scott och Merida men eftersom jag trivts så bra både med min cykelaffär och Merida-racern, blev det Merida till slut (även om Scott hade en motsvarande modell till samma pris). Jag köpte Merida Matts Maroon, den har dämpning med lock-out (dvs jag kan ta bort dämpningen på framgaffeln om jag kör ex grusväg), hydrauliska skivbromsar och en vikt på 13,4 kg. När det gäller MTB är det komponenterna man betalar för - dvs hur avancerat växelsystem, gaffel, dämpare, ram vill man betala för.
Mannen valde också en Merida men en lite dyrare variant, Merida Matts TFS Champion, gjord för att hedra vinnaren i MTB-VM 2010, Jose Hermidas.Nu återstår bara frågan - följa med MTB-räven på en halvvasa eller inte? Har ju faktiskt ägt en MTB en hel vecka då, räcker inte det? Eller måste man ha hunnit cykla på den också? :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar