Fick lite tips från svärmor om tänkta rundor. De var ungefär 1 km vardera. Hon har nog inte riktigt koll på hur långt man springer när man tar en kort runda. Nåväl, jag tackade för tipset och tänkte springa 3 km åt ett håll och sedan vända. Enkelt och bra, man hittar, har kontroll över distansen, kanske lite tråkigt bara. Efter tre km tycker jag mig höra den stora vägen igen som jag korsat, jag tänker att jag förr eller senare borde komma tillbaka till den efter rundan på grusvägen. Grusvägen var underbar, mycket vatten, såg en äppelodling (tänk att det finns sådana), blev uttittad. 
Mycket riktigt dök stora vägen upp. Och det borde inte vara så långt att springa den vägen tillbaka i stället för att vända. Det enda jag missade i de här beräkningarna var att vägen var mycket tungt trafikerad, smal och ingenstans för en stackars löpare att ta vägen.
Fick pinna på ordentligt, springa ner i diket när stora lastbilar passerade (vilket var hela tiden) och hade ingen som helst aning hur långt det var till min avtagsväg. Till slut kom den dock och jag kunde dra en lättnadens suck. Tills jag såg en rolig skogsväg in på en åker, den testar jag! Visade sig vara den lerigaste sk vägen man kan hitta i mellansverige. Fick klafsa fram, genom en skog och plötsligt var jag vilse. Ingen aning om var jag var, hur jag kommit dit eller vart jag skulle härnäst.
Kom så småningom till vatten, följde vattnet och till slut hade jag nått mitt slutmål. Det kan hända mycket på löprundor.
Nu är jag "hemma" igen, duschad och ska slappa en stund innan middag.
Distans: 7,15 km
Tid: 48 minuter
Känsla: Mycket skönt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar