Träning som är planerad är träning som blir av. Så sant som det är sagt. Hade jag inte kryssat in ett kort löppass i kalendern i dag hade jag blivit kvar i soffan efter storstädning och middag. Men vad skönt det var att komma ut i den krispiga, mörka kvällen och äntligen hinna prata med min man. Kvalitetstid. Mumma för äktenskapet.
Nu soffan och Sofies mode medan Mannen gör pass nummer två. För mig räcker det för i dag. Nöjd.
Distans: 5 km snabb (Mannen drog som bara den i dag)
Tid: 29 minuter blankt
Känsla: Härligt!
1 kommentar:
Jag kan hålla med dig om att det är super att få träna tillsammans och att det är bra för förhållandet. Innan Vilgot kom til världen tränade jag och Daniel en del ihop men nu blir det lite knepigare med det. Men tids nog kan vi göra det. Precis som du skriver är det underbart att springa på höstkvällarna, det är nästa magiskt ibland. Tyst, lugn och mysigt.
Skicka en kommentar