1. "Men då sa Jonatan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. ’Varför då’, undrade jag. ’Annars är man ingen människa utan bara en liten lort’, sa Jonatan." Från Bröderna Lejonhjärta.
2. "Du är inte klok, du är apselut inte klok." Lisabeth till Madicken.
3. "Denna dagen ett liv." Malker i Saltkråkan.
4. "Allt stort som skedde i världen skedde först i någon människas fantasi." Astrid Lindgren herself.
5. "Jag är en vacker och genomklok och lagom tjock man i mina bästa år." Karlsson på taket.
Så varför? För att utmana mig själv, för att på riktigt jobba mot ett riktigt stort mål som känns ouppnåeligt och för att jag kanske just nu är en vacker och genomklok och lagom tjock kvinna i mina bästa år. Vad vet jag. För det är nu eller aldrig. Du vet inte vad morgondagen har med sig.
Så hur känns det? Just i detta nu känner jag mig less, jag vill inte träna en meter till av något överhuvudtaget, jag vill lägga mig i en soffa och sova en vecka, jag orkar inte planera allt som behöver planeras till Dotterns flytt samma helg som jag gör en Ironman, jag har ont i huvudet, jag är nervös, jag ältar banan om och om igen, jag läser reglerna en miljon gånger om dagen, jag kollar tidsschemat, jag tänker "vad händer om jag simmar på en tid som är si och så, cyklar si och så" och är allmänt omöjlig att umgås med, jag ber till vädergudarna om makalöst bra väder (kring 20 grader, sol/moln och INGEN blåst) och så längtar jag till att stå på startlinjen (och allra helst att korsa mållinjen). Så känns det. Frågor på det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar