I dag är en sån dag. Måndag. Tjafs med de jag älskar mest på morgonen. Om onödiga saker. Samtal om att de som jag älskar mest fortsatt sitt tjafs (den ena kör på den andra med cykeln, den andra säger "lipsill" och så är kriget i full gång). Och helt enkelt så där håll-käften-trött så att jag borde låsa in mig i ett mörkt rum och bara vara ensam i dag. I stället är agendan späckad med möten fram till 16:30 i storstaden, snabb bilfärd hem för att fortsätta med föräldramöte hemma hos oss. Tankar om dammråttor, smutskläder, gårdagens disk på diskbänden virvlar förbi men jag orkar inte. Är ju håll-käften-trött idag.
Coachen hade bestämt en tuff helg. Fast å andra sidan hade coachen också sagt vila på fredagen vilket jag inte lydde för jag ville ju fredagsmysa och jag fick till ett simpass lite oväntat (svåra att få till i maj månad kan jag meddela).
Lördag sprang jag ett härligt långpass som var lätt och glatt och varade i 26,9 km. Fick sällskap med en farbror på cykel en stund som pratade om ditt och datt och framför allt om när man bör så (?) sin potatis. Sprang "lite" vilse och fick fråga några coola grabbar på MTB om vägen. De utbytte blickar som betydde typ "vad är det här för galning och hur hanterar vi henne" när jag lite lätt frågade "var är jag" där mitt ute på åkern. Nåväl, hittade hem. Skönt.
Söndag skulle det tuffa cykelpasset göras men som tur var hade jag redan gjort det på torsdagen så jag kunde dra ut på en kortrunda i solskenet. Benen var trötta och ville inte alls samarbeta men efter övertalning kunde de väl tänka sig en runda på en sisådär 36,7 km. Efter det bricklöpning i 15 minuter. Och då var benen HELT kaputt. Lägg till releasefest på Functional Moves 15 samt coacha coola crossfit-deltagare så var den söndagen träningsklar.
Resultatet är håll-käften-trött. Och coachen har lagt in pass 1.1 i dag, vet ni vad det betyder? Det betyder Björgenintervaller. Tack och gonatt. Håll-käften-trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar