Mångfald

Något som slog mig under lördagens Lidingölopp var mångfald. Vilka många olika typer av löpare det finns! Allt från pinnsmala löpare med höga knän, till tanter och farbröder som segar sig runt på tider som jag bara kan drömma om. Och allt där emellan förstås. Men det är det här med prylar också. Jag sprang i "billiga" funktionsstrumpor från Löplabbet (kanske 100:-), mina Asics Nimbus (typ 1 800:-) som börjar bli utslitna, säkert fem år gamla Adidas-tights (som jag bara måste slänga nu), en ny Asics-tröja (rea, kanske 200:-), Stay-in-place-BH (400:-?) och min Garmin 310XT (dyrast, kanske 4 000:-). Vissa som springer ser ut som levande prylställ. Det är superdyra vätskeryggor (Camelbak) där det hänger en miljon energigels av olika slag, det är dyra kompressionstights, kompressionslinnen, kompressionsstrumpor, elektronik på båda armarna (iPhone och annat krafs som jag inte kunde identifiera), givetvis gps-klockor, speciella hörlurar som kostar multum mm i alla oändlighet. Några idioter (?) sprang hela loppet i Fivefingers också. 3 mil i Fivefingers! Fast ca 80 % av dem som sprang om mig i sådana skodon, sprang jag om lite senare eftersom de fick gå.

Sen har vi de som verkligen inte har något alls köpt under 2000-talet. WCT-overall var det en kille som hade. Dessutom bar han gratis-vattenflaskan i handen under hela loppet. En gubbe i mjukisbrallor och t-shirt. En med skor typ från Coop. En med tidtagarur i handen hela loppet. Ja, det finns verkligen hela spektrat. Och alla är vi löpare. Gulligast var paret där tjejen fick putta killen uppför alla backarna. Kärlek!