Veckan som varit

Som vanligt springer tiden iväg och jag hinner absolut inget annat än jobba. Speciellt den här veckan när lill-killen är hos farmor och stor-tjejen mest häckar hos kompisar, då passar jag på att jobba järnet.
Nåväl, började veckan med att åka direkt från svärmor på tjänsteresan till oststaden. När jag kom hem, packade jag simväskan och åkte iväg till badhuset där jag fick till 1,5 km (60 längder). Alldeles lugnt och stilla i bassängen, i stort sett bara jag där. Härlig känsla att få glida längd efter längd och inte tycka det var för jobbigt. Fick en kommentar från Klassikerkompisen om att jag kom för långt upp med kroppen ur vattnet när jag andas (bröstsim) så jag försökte korrigera detta. Hon får väl kolla nästa gång om det har lyckats.

På väg hem från oststaden körde jag förbi Norberg, ahhhh, vilka minnen! Härliga sådana och en känsla att jag längtar tillbaka till de där 3 milen på skidor.

Senare på kvällen följde jag med mannen på BodyPump också. Fortfarande krånglar min skada i rumpan, vette tusan vad det är. Inga utfall för mig alla fall.

Onsdag, jobb på hemmaplan men väldigt mycket jobb. Direkt till BodyCombat-pass och tillbaka till jobbet. Pust. Skönt att få avreagera sig en stund med kickar och slag.

Torsdag morgon, återigen tjänsteresa. Fast denna var mycket angenäm ur träningssynpunkt, i bakluckan på vägen hem fanns nämligen detta.

Nu har jag alltså köpt mig en alldeles egen racer. Jag är mäkta stolt. Fast jag har förstås inte testat den än, är faktiskt ganska rädd för den. Den ser så proffsig ut och jag är så oproffsig. Dessutom har jag skräck för att sätta fast skorna i pedalerna. Hualigen! Kommer en bättre bild av min Merida 901 när jag testar den för första gången (ja, om jag inte blir helt gipsad och full med skrapsår då).

Torsdag kväll hann jag med ett kort löppass innan jag hade möten igen.

Distans: 4,9 km lätt (backe var planerad men det fanns ingen ork för det)
Tid: 30 minuter
Känsla: Ganska tungt, fick gå flera gånger

Fredag - tjänsteresa långt bort. Gick runt hela dagen och längtade hem. När jag väl kom hem, hade regnet börjat sippra men det gjorde inget! Veckan var äntligen slut, ungarna var iväg hos kompisar och mannen på köpresa (han skulle givetvis också köpa en racer så det blir rättvist). Fort som tusan drog jag på mig kläderna och drog ut, regnet avtog så småningom och jag njöt av tystnaden och känslan av att tömma bort allt som hänt i veckan. Så småningom blev det ärligt talat ganska tungt att springa, stegen kändes tunga, inget flyt överhuvudtaget. Fick kämpa för varenda steg jag tog. Hade bestämt att det skulle bli minst 16 km och max 18 km. Kom till en bra vändpunkt efter 8,7 km så då begav jag mig hemåt.

Distans: 17,32 km långpass
Tid: 2:04
Känsla: Tungt igen, kanske mest psykiskt eftersom det var första långpasset ute. Hade för lite kläder på nederdelen så rumpan förfrös. Inga känningar i skadan i rumpan.