fredag 23 april 2010

Rekord på löpband - tokfel beslut

I går kväll konstaterade jag att om jag skulle få ihop mitt långpass under helgen, fick det infalla fredag morgon. Inga andra alternativ fanns tillhands. Efter en snabb titt på väderprognosen (regn, blåst, hagel) bestämde jag mig för det tråkiga löpbandet på gymmet.

Klockan ringde, jag fick snabbt i mig frukost samtidigt som jag pratade med barnen om veckan som varit. Väskan var packad, satte mig i bilen för att ta mig till gymmet. Och SOLEN SKINER! Helt otroligt klarblå himmel, jag sitter i en bil på väg till ett löpband. Visserlige noll-gradigt men ändå. Orkade inte ladda om så det fick bli bandet under många, långa svordomar på finska.

Första timmen på bandet var OK, fick dock sakta ner farten efter en stund. Sista kvarten var riktigt dryg om jag ska vara ärlig. Andra timmen bestämde jag mig för att köra i 20-minutersdelar där det var 15 minuter löpning och 5 minuter gång/vätskepaus. Fy fasen, kunde bara tänka på solskenet där ute. Målet var att springa 22 km men efterhand kände jag att jag var helt nöjd med 20 km. Det var lite problem då och då med skadan i höger fot (som uppstod när jag bytte skor, nu körde jag dock med de gamla). Väl inne på tredje timmen förhandlade jag med mig själv igen och beslöt att ta en halvmara och så fick det bli. Även om jag mycket väl hade kunnat ta det där sista 900 metrarna också.

Distans: 21,1 km långpass
Tid: 2 timmar 34 minuter
Känsla: TRIIIIIIST, ingen inspiration alls. Inga fler långpass på löpband nu!
Resten av dagen hänger jag på jobbet, sen väntar after-work-pub. I morgon ska vi dra iväg med Klassikerkompisarna för att titta på våtdräkt och för att planera en cykelhelg. Det ni! Men innan shoppingrundan hoppas jag på att få med en av Klassikerkompisarna på en cykeltur. Hon är dock den mest morgontrötta människan jag känner så jag har inga stora förhoppningar på henne....

Ha en bra helg!

1 kommentar:

Andréa sa...

Ojojoj impnerande! Jag lyckades ju klara av 22km på band en gång i vintras, men då var det iskallt och isgata. Med solsken och vår (om än en kalla sådan) hade jag aldrig klarat det! :)

Grymt gjort!