Nu är racern testad! Vi trotsade vädret jag och maken, enbart två grader varmt, snålblåst, lätt regn. Men eftersom båda barnen var iväg på annat och vi liksom bara satt och drack kaffe, fanns inget annat att göra.På med alla kläder, massor med kläder, leta fram hjälmen, komma på hur cykelskorna skulle sitta, reflexväst på. Pust, det hela tog en halvtimme nästan. Så här sur och oproffsig såg jag ut när jag äntligen kom ut.
Vi skulle som sagt testa cyklarna lite. Mina växlar krånglade en hel del i början, växlade av sig själv på något magiskt sätt. Det upphörde dock efter ett par kilometer, kanske hade cykeln legat konstigt på vägen hem. Sedan var det ren glädje! Vi trampade och trampade, cykeln bara flöt fram, runt 30 km/h flög vi fram, supersnabbt! Efter en mil slutade cykeln gå så där snabbt. Den började trilskas och ville inte längre flyta. Låren började bränna, orken tog slut och motvinden tog tag i oss så vi blev alldeles trötta och slöa. Men vi tog oss hem, båda helt blåa av köld men ack så lyckliga. Vi har ett konstigt förhållande, jag och min man, vi älskar varandra men också att göra galna saker tillsammans. Som att på sin premiärrunda cykla 22,5 km (tog 1 timme och 3 minuter). Och båda var ruskigt nöjda.Nu har vi lagt ner träningen för i dag och dukat fram för lördagsfika.
I morgon ska jag gå på utbildning hela dagen, på gymmet. Det handlar om att utveckla sig som instruktör - både kommunikation och muskellära. Det ska bli spännande! Fast vi börjar dagen 09.00 med en timmes Functional Moves....Just ja, i morse deltog jag i starten av dotterns simläger, det blev 1 km bröstsim. Då var jag klar i vattnet, dottern hade ungefär 10 pass kvar på helgen.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar