fredag 30 april 2010
Laddar
I dag 36 dagar kvar...
En ny bana, vad ska man tycka om det? Jag har varje år tyckt att rundan runt Djurgården är omänskligt jobbig, även om det är fint där finns nästan inget publikstöd, benen är trötta, mentalt är det riktigt tröttsamt. Den här gången är sträckan där borta ännu längre i och med Gärdet-loopen. Men det är ändå kul att de ändrar lite då och då så att tristessen kanske försvinner till viss del.
Just nu känner jag mig allt annat än förberedd för årets mara. Dock kan jag läsa mig till på Funbeat att jag alltid känner så här innan maj så jag antar att jag inte ska bli alltför stressad. Jag har nu dagens långpass + två till + Göteborgsvarvet kvar. Räknar bara långpass för jag tycker ändå att det är de passen som ger pannben till maran. De andra passen är också bra fast på ett annat sätt.
Mitt upplägg de sista veckorna blir fokus på löpning och cykling. Den andra träningen ska jag bara köra när jag hinner och har lust. Simningen ska jag försöka ta en gång i veckan men då bara som återhämtning och lugn träning. Men som vanligt är jag tok nervös inför maran, usch! Vad ger jag mig in på varje år?
Valborg
tisdag 27 april 2010
April är snart slut!
måndag 26 april 2010
Vår - men springet i benen saknas
fredag 23 april 2010
Hottade upp racern....
Rekord på löpband - tokfel beslut
torsdag 22 april 2010
Bland mässtenar och likkällare
I dag vilar jag för att ladda för långpass i morgon förmiddag. Jag hann spendera pengar också, köpte en sadelväska, slang och pump till racern också. Snart är jag cyklist på riktigt....
onsdag 21 april 2010
Inspriation!
tisdag 20 april 2010
En helt vanlig tisdag
När jag inte surfar runt, startar jag ett löppass på eftermiddagen i härligt solsken och kvittrande fåglar. När jag avslutar den blåser det storm och haglar. Aprilväder? Nåväl, dagens löppass var planerad att vara tusingar. Efter uppvärmningen på 2 km skulle jag ösa på i fyra tusingar. Fyra hundra meter in på första tusingen föll det upplägget pladask. Benen var darriga och andningen jobbig. Bestämde mig för att strunta i kraven och bara ta en lugn runda i stället.
Distans: 8,8 km
Tid: 57 minuter inkl diverse stopp för telefonsamtal
Känsla: Tungt till en början, i mitten skönt och härligt, på slutet en spurt för att undkomma hagelstormen
Efter löpningen jobbade jag lite till, lagade samtidigt middag till familjen (multitasking) och packade simväskan. Drog iväg för lugn och skön simning tillsammans med en Klassikerkompis och det blev hela 2 km! Mycket nöjd åkte jag hem och satte mig i soffan....
En härlig upptäckt var att dottern också precis kommit innanför dörren, efter att ha varit ute och sprungit en sväng. Kul! Det kanske blir ett gemensamt intresse så småningom.
Strax Sverige Springer, sedan sömn och morgonpass på gymmet med BodyPump, tjohooo!
Jag - en cyklist också?
måndag 19 april 2010
Måndag igen
BodyPump: 2 pass
lördag 17 april 2010
Jag - en löpare igen
När älsklingarna fått i sig frukost och jag tryckt i mig en ordentlig frukost också, förberedde jag mig för ett två mils pass utomhus. På med kläder och ut. Barnen hjälpte mig de två psykiskt jobbiga första kilometrarna genom att hålla mig sällskap på cykeln. När de svängt av till simhallen, fortsatte jag själv och förvånades över att benen kändes väldigt lätta. Klockan var innan nio. Kanske hade min uppladdning med mycket mat, godis, ett glas vin och 10 timmars sömn gjort susen?
Hade som nytt mål att ta mig till korsningen där beslutet om längden av passet skulle tas - det är sex kilometer dit och då hade jag valet att svänga vänster för att knapra kilometrar eller höger för att bara ha halva sträckan kvar. Det blev vänster och fortfarande hade jag inte stannat. Första stoppet kom faktiskt inte förrän efter M-som-i-Marreskylten, då hade mina gulliga, starka ben sprungit 10 km på 1 timme och 5 minuter. Utan att klaga, utan att kännas jobbigt. Helt otroligt!
Jag vände hemåt igen, sprang till 15 km utan stopp. Liter mer vätska och en sol som började leta sig fram bland de tunga molnen.
fredag 16 april 2010
Fredagsmys
torsdag 15 april 2010
Det spirar
Distans: 6,3 km
Tid: 40 minuter
Känsla: Härligt!
I dag sitter jag därför i soffan i stället för att springa 8 km. Ser duggregnet sippra ner men känner ingen lust att sticka ut. Bara återhämta mig och sitta under filten med barnen och titta på barnprogram.
I morgon är det en ny dag, då kanske det blir löpning eller så blir det inte det. Kanske blir det spinning i stället? Men just nu behöver jag inte bestämma mig, jag ska bara njuta av att vila och inte ha några måsten i dag. Det var länge sedan.
tisdag 13 april 2010
I nöd och lust
Paraplydrink på Norrländskt vis
Jomen visst. Jag ska älska dig i nöd och lust. Har lovat och står fast vid det. Men ibland är det bra motigt. Ibland är varje steg tillsammans så tungt, alla vindar är motvindar, det skaver och gör ont. Just nu är det så. Men jag har ju lovat att inte ge upp. Nu är det inte mitt äktenskap med min man som jag beskriver utan mitt förhållande med löpningen. Det är inget som känns kul, allt är bara plågsamt och jobbigt. Benen känns tunga och omöjliga att röra på. Andningen tung och okontrollerad. Lusten leker titt-ut, fram och tillbaka.
I går strök jag löpningen från schemat eftersom kroppen kändes något sliten efter helgens bravader. I dag skulle det bli lunchlöpning, så det så. Ingen motivation infann sig hur jag än försökte tvinga fram den. Snörade ändå på mig skorna och gav mig ut. Tungt, tungt, tungt. Trots att solen sken från en klarblå himmel och fåglarna kvittrade. Har precis pratat med Klassikerkompisen om att hon har liknande känslor. Det är tungt. Vi konstaterar att det nog beror på att vi hittills kört mycket på löpband och nu ska köra på "riktigt", på riktigt underlag och med motvind. Det är väl klart att det känns annorlunda då! Det gäller bara att fortsätta streta på, att vinna över pannbenet och ändå ge sig ut. Kanske korta ner passen, kanske göra roliga saker på löprundan och inte bara traggla vidare i gamla hjulspår. Känner också att jag fylls av motivation när jag läser diverse berättelser från TEC i helgen. Ja, snart vänder det!
Distans: 6,25 km lätt
Tid: 41:45
Känsla: Ja, behöver nog inte tillägga något
måndag 12 april 2010
Drömmar om 160 kilometer
I dag förundras jag över de hjältar som sprang TEC i helgen, speciellt de som sprang drygt 16 mil. Har läst Marathon-Mias strategi i loppet, hur de på 10-kilometers varvbanan alltid hade samma ritualer för sig som upprepades, varv efter varv. 16 varv. Mitt i natten också. Och hon fixade det på 23,5 timmar. Helt sjukt. Vinnaren, denna omänskliga Jonas Buud, sprang på 12:32. Det är snabbare kilometertid än jag kan springa EN kilometer på. Respekt. Dessutom FEM TIMMAR under gällande svenskt rekord. Jag häpnar.
söndag 11 april 2010
Utbildning hela dagen
lördag 10 april 2010
Kärlek vid första trampet
fredag 9 april 2010
Veckan som varit
Nåväl, började veckan med att åka direkt från svärmor på tjänsteresan till oststaden. När jag kom hem, packade jag simväskan och åkte iväg till badhuset där jag fick till 1,5 km (60 längder). Alldeles lugnt och stilla i bassängen, i stort sett bara jag där. Härlig känsla att få glida längd efter längd och inte tycka det var för jobbigt. Fick en kommentar från Klassikerkompisen om att jag kom för långt upp med kroppen ur vattnet när jag andas (bröstsim) så jag försökte korrigera detta. Hon får väl kolla nästa gång om det har lyckats.
På väg hem från oststaden körde jag förbi Norberg, ahhhh, vilka minnen! Härliga sådana och en känsla att jag längtar tillbaka till de där 3 milen på skidor.
Senare på kvällen följde jag med mannen på BodyPump också. Fortfarande krånglar min skada i rumpan, vette tusan vad det är. Inga utfall för mig alla fall.
Onsdag, jobb på hemmaplan men väldigt mycket jobb. Direkt till BodyCombat-pass och tillbaka till jobbet. Pust. Skönt att få avreagera sig en stund med kickar och slag.
Torsdag morgon, återigen tjänsteresa. Fast denna var mycket angenäm ur träningssynpunkt, i bakluckan på vägen hem fanns nämligen detta.
Nu har jag alltså köpt mig en alldeles egen racer. Jag är mäkta stolt. Fast jag har förstås inte testat den än, är faktiskt ganska rädd för den. Den ser så proffsig ut och jag är så oproffsig. Dessutom har jag skräck för att sätta fast skorna i pedalerna. Hualigen! Kommer en bättre bild av min Merida 901 när jag testar den för första gången (ja, om jag inte blir helt gipsad och full med skrapsår då).
Torsdag kväll hann jag med ett kort löppass innan jag hade möten igen.
Distans: 4,9 km lätt (backe var planerad men det fanns ingen ork för det)
Tid: 30 minuter
Känsla: Ganska tungt, fick gå flera gånger
Fredag - tjänsteresa långt bort. Gick runt hela dagen och längtade hem. När jag väl kom hem, hade regnet börjat sippra men det gjorde inget! Veckan var äntligen slut, ungarna var iväg hos kompisar och mannen på köpresa (han skulle givetvis också köpa en racer så det blir rättvist). Fort som tusan drog jag på mig kläderna och drog ut, regnet avtog så småningom och jag njöt av tystnaden och känslan av att tömma bort allt som hänt i veckan. Så småningom blev det ärligt talat ganska tungt att springa, stegen kändes tunga, inget flyt överhuvudtaget. Fick kämpa för varenda steg jag tog. Hade bestämt att det skulle bli minst 16 km och max 18 km. Kom till en bra vändpunkt efter 8,7 km så då begav jag mig hemåt.
Distans: 17,32 km långpass
Tid: 2:04
Känsla: Tungt igen, kanske mest psykiskt eftersom det var första långpasset ute. Hade för lite kläder på nederdelen så rumpan förfrös. Inga känningar i skadan i rumpan.
tisdag 6 april 2010
Påsken är äntligen över
Hade lite svårt att kliva upp i morse när klockan ringde halv sex men, no mercy, upp och hoppa. Tog med mig en hel balja kaffe från svärmor för att hålla mig vaken på vägen. Nu är jag framme och ska strax köra igång dagen.
I går var jag och spanade in cyklar också men hittade inget roligt. Det var främst av märket Scott. Nu inser jag hur smala racer-däck egentligen är. Hur ska jag hålla mig upprätt på sådana?
Åkte sedan hem, lunch, och sov middag i två timmar. Helt slut fast jag inte gjort något alls. Men så underbart det var. Pigg och glad (nåväl, ganska sur om jag ska vara ärlig) vaknade jag och drog av favoritrundan igen, fast åt andra hållet. Wow, jag vet, wild and crazy. Inte så mycket fågelkvitter denna gång, ganska grått och tråkigt men jag fick närkontakt med ett rådjur som skuttade över vägen precis när jag kom flåsandes som ett ånglok. Värsta "Ett med naturen".
Distans: 6,9 km lätt (fast med rejäl fartökning sista 1,5 km)
Tid: 43 minuter (samma tid som rundan innan fast jag tyckte jag ökade)
Känsla: Ganska tunga ben, de ville inte rulla fram som vanligt, kanske beror på att de försökte hindra mig från att rulla fram efter påskmaten
I dag hoppas jag hinna med simning på kvällen och eventuellt BodyPump också. Eller så startar jag morgondagen med BodyPump, vi får se hur det känns i kväll! Klassikerkompisen har utmanat mig på en cykeltur i veckan också, det ser jag fram emot!
söndag 4 april 2010
Påsken fortsätter
lördag 3 april 2010
Vilodag och party
Efter sex i går drog vi på middag hos goda vänner. Det känns i dag... Efter en heldag med rust, dåligt med mat och dryck, var det inte så smart att på stående fot dra i sig några fördrinkar. Nåväl, det ger sig väl. Det finns en svag plan om 10 km löpning i dag. Jag är rädd för att det inte blir av.... En liten sväng hoppas jag ändå på och gärna utomhus för SOLEN skiner!
Ha en bra påsk!
torsdag 1 april 2010
Aprilskämt
Varvet däremot har hittat på ett riktigt roligt, se här!