måndag 29 juni 2015

Vansbro Triathlon 2015 - The Story

Innan loppet
Jag var konstigt lugn hela veckan. Kollade vädret och vattentemperatur som vanligt men annars var det ett konstigt lugn. Packade, packade om några gånger men det brukar jag göra. Sista cykelpasset på torsdagen kändes magiskt bra, visste att jag hade tryck i cykelbenen. Bra uppladdning på fredag med bra mat, tidigt i säng men som vanligt urkass sömn.

Gänget från stan drog iväg vid sex-snåret, lite tryckande stämning i bilen men ändå OK. Kom fram till Vansbro innan åtta, studerade fascinerat raggarna som stod vid macken och hinkade öl. Konstraster.

Gjorde i ordning växlingsplatsen, lyssnade på pre-race mötet, hängde med klubbisarna. Avslappnat. Kicki poserar något mindre avslappnat (?).

Full simning förkunnade Claes, 1930 meter i 14,3 gradigt vatten. Burr.

Bäst att fota målrakan innan utifall jag inte tar mig dit....

Fina klubbisen Ulrica Cavallin trashtalkade sig själv innan loppet, skrällde och kom sedan FYRA i motionsklasser. Alltså totalt av brudarna. Hon är amazing. Men hon gick ju också och vann Åre Extreme Challenge förra året. Bara så där. Powerkvinna!

Glada, nervösa brudar.
Delar av klubbisgänget, vi var hela 22 från klubben på plats. Kul!

Affe var där och tävlade, fast innan det förvarnade han Claes om kommande rumpnyp. Dåligt, jag vill ju ha överraskningsmomentet på min sida.

Det kokade i växlingsområdet innan start.
Loppet
Vi skulle självseeda oss inför simningen, jag valde slutet av 35 - 40 minuters gruppen. Det blev dock kaotiskt när alla började röra sig mot starten så jag vet inte vart jag hamnade till slut. Kom i och kände direkt köldchocken, hade lite svårt att lägga i ansiktet till en början men det gav sig. Upplevde starten kaotiskt, hittade aldrig fritt utrymme. Först skulle vi uppströms 80 meter innan vi vände nedströms. Kaos, kaos, kaos. Folk simmade på mig, jag fick sparkar, tyvärr stannar jag alltid upp då vilket gör att det kommer 10 ytterligare triathleter som simmar över mig. Måste bli bättre på att slåss i vattnet.

Nedströms gick det riktigt bra, jag njöt av varje minut. Vände uppströms och det blev lite mer trångt igen, många som sick-sack-simmade och ett antal liggningsförsök igen. Ser jag lätt-liggad ut?

Simningen gick på 44 minuter, hade kanske hoppats på bättre tid då jag simmade på 41 minuter 2013. Nu är i och för sig banan annorlunda, jag tror det är mer strömt här än där vi simmade då. Eller är jag kassare på att simma?

I T1 strulade jag en del då jag var rädd för att frysa på cykeln och därför valde att inte ha cykelbyxorna på under våtdräkten. Big mistake. Korvade, korvade och tjorvade. Till slut, efter 6:39 var de på och jag kom iväg.

Cykel - det var här jag skulle pressa. Först knölig väg (men den där bron, hjälp, cykeln höll på att skaka sönder) men sedan kunde jag börja trampa. Medvind i ryggen och lätta ben. Snittade första timmen långt över 30 km/h men sedan kom värmen och jag fick sänka något. Hade positiva tankar i stort sett hela tiden, ryggen började gnälla redan efter första milen men jag kunde hantera det genom att sätta mig upp nu och då. Jag märkte hur jag körde om folk ideligen vilket var skönt för självförtroendet. 9 mil på 2:58, jag är nöjd!Ville snitta 30 km/h och det gjorde jag. (3:16 förra året och 3:08 2013).

T2 - bytte cykelbyxor mot tights, tryckte en gel och iväg. 4:20 tog det.

Löpningen gick bra till en början, fick dock stanna på första bajamajan en stund men sedan hade jag som strategi att springa mellan vätskekontrollerna oavsett hur långsamt det gick. Första milen gick på 1:06 så jag var hyfsad nöjd för det kändes som att det gick långsammare. Sen började värmen ta ut sin rätt, jag kan verkligen inte springa när det är varmt! Magen gnällde lite, håll, ska jag fortsätta dricka eller inte. Kunde ändå vända de negativa tankarna efter en stund och sluta tänka på tider och bara njuta. Hejade på alla jag mötte, fick hejarop från publik och funktionärer. Fantastisk stämning!

Vid 4 km kvar hittar jag en klubbis som inte mådde så bra. Jag hade längtat efter någon att prata med så vi slog följe. Kanske pratade vi inte jättemycket men det var ändå skönt att springa med honom. Piggnade till och kände att jag kunde springa hela vägen in i mål med ett leende på läpparna.  Totalt 2:25. 2:15 förra året, 2:08 2013 (galet bra för att vara jag!).

Totalt 6:19:52, förra året 6:28:31 (sim ersatt med 6 km terränglöp) och 2013 6:12:46.

Efter loppet
Fina Kicki gjorde ett helt fantastiskt lopp! Hurra vad du är stark!

Åt med klubbisarna, njöt en stund och åkte sedan hemåt för att packa upp stinkande lådan. Fina minnena kvar, gummibanden vi samlade på löpningen (känslan att få det andra bandet och bara ha 3 km kvar är oslagbar!), fina guldtackan (för visst är det riktigt guld?), racebelt med nummerlappen (sjukt smart att namnet stod där, många som skrek mitt namn vilket är skönt då jag inte hade någon supporter med) och så en ny skopåse. Bra. Fick också en solskärm en ärligt talat, vem använder sådana?

Kroppen kändes pigg efter loppet, bara ryggen som ömmade något. Vätskebalansen något störd men efter lite resorb blev det bättre. På söndagen var kroppen fortfarande OK, tog det lugnt hela dagen men kunde köra crossfit med mycket lätta vikter. Avslutade dagen med yoga vilket var precis vad min kropp (och hjärna) behövde.

Summering
Supernöjd över cyklingen, att det gick så fort trots att jag aldrig gick på rött. Besviken över tiden på simningen, kändes som att det gick snabbare. Löpningen har gått tungt i vår, måste springa mer. Men min vår har också varit strulig på andra plan så jag får nog vara glad över att det gick så pass bra, att kroppen höll och att jag valde glädje under hela loppet. Men nu ska det löpas, banne mig!