Hög på livet

Surfade runt i går kväll och hamnade på en kompis sida. Vi är nästan exakt lika gamla (jag är två dagar äldre och därmed liiiite mer vis än hon), vi har gått i samma klass, hängt i samma gäng, tränat ihop. Vi fick båda gå på vår första mammografi samma vecka och båda var lika nojjiga över detta. När jag sedan fick höra att hon hittat en knöl i bröstet stannade världen upp för en stund. Cancer är något som någon annan får, inte hon. Hon som lever ett hälsosamt liv, hon som är ung. Det får inte vara sant.

Jag tänkte på henne varje dag under den där perioden, på hennes sätt att hantera sjukdomen. Jag beundrade modet, viljan, beslutsamheten. Att bli frisk var det enda som existerade i hennes värld (hon var mest sur över att kanske missa årets multisporttävling.....).

Det har gått bra för henne, hon fick snabb behandling och kom snabbt tillbaka men varje gång jag ser henne i omklädningsrummet på badhuset så påminner hennes ärr mig om hur livet kan förändras från den ena dagen till den andra.

Jessica - jag har inte sagt det till dig förut men du är tamejtusan min idol.

I går hade hon lagt ut en härlig bild på sin blogg som är klockren.

Så vänner, ta tillvara på livet, berätta för dem du älskar att du älskar dem, skratta, gråt, våga göra tokiga saker, lev livet fullt ut. Jag bär ett armband VARJE DAG som påminner mig om vad livet går ut på. Det är min yoga-guru Johanna som försett mig med armbandet och jag försöker verkligen leva mitt liv utifrån det. En gång tappade jag bort armbandet i Sälen, ringde Johanna och fulgrät i luren tills hon lovade att ge mig ett nytt. Så viktigt och värdefullt är det för mig.

Så på temat Välj Glädje - tre bilder fulla med glädje som representerar mina senaste 12 timmar (dock ingår också glass med Dottern i dessa 12 timmar men jag fick inte fota henne av olika anledningar och Sonen kom också förbi för att ge mig en kram men där hann jag inte ens plocka fram kameran för han var så snabb i vändningarna).

 

Cykeltur med härliga brudarna. Vinden var en virvelvind men det var brudarna också. Win win. Följde upp med crosslöp på stela ben då Pernilla kört slut på mig på vägen hem. Fy f*n vad hon är stark!

Ställde klockan på tidigt och hade en löpardejt med snabb-Sara. Många bra samtal, peppigt löp, perfekt väder.

Och sen direkt till Bakerian för frukost med den här puman. Vilken morgon!

Carpe Diem fast på riktigt.