Morgonsim och triathlonsnack

Den här veckan blir återhämtningsvecka säger coachen. Skönt säger jag, om det inte vore för att det också är testvecka. Att jag aldrig lär mig att slappna av!

I går startade jag veckan med vila vilket var välbehövligt efter helgens långpass. I morse drog jag till simhallen för att glida i vattnet innan sju. Hade ett "lätt"program i dag men då jag lyckats lägga min dolme på fel plats fick jag modifiera passet något. Stör ju min ordningshjärna förstås. Tur att jag hittat nya simglasögon i alla fall.

Valfri drill med teknikövningar, sedan 250 meter löst innan 4 x 25 m med 30 sekunders vila mellan. Gick faktiskt riktigt bra och jag är nöjd över farten och känslan. Avslutade med ytterligare 2 x 250 m innan avsim.

I duschen pratade jag triathlon med en tjej som genomfört 7 Ironman med målet att kvala till Kona, Hawaii. Tyvärr har hon inte lyckats kvala ännu så för att bli snabbare satsar hon i år på halva IM-distansen. Så himla kul att lyssna på hennes erfarenheten och tips till mig som är rookie. Framför allt lugnar hon mig och skickar med rådet att det är otroligt många som har Kalmar som sin första Ironman och även som sitt allra första triathlon. Det gäller att ta det lugnt och metodiskt, att orka tänka delmål, att spara på energin så den räcker hela vägen fram. Hon gjorde sin bästa tid 2008 i Kalmar - 10:57:01, senaste hon ställde upp på en Ironman-distans gjorde hon det i Florida och kom in på en tid på 11:04:11.

Sitt allra första Kalmar (2006) gjorde Stina på 12:40:16 med simtiden 1:33:55, cykel 6:38:28 och löpningen på 4:20:01. De två första åren gjorde hon Ironman på en vanlig landsvägscykel med tempo-clips-on och med 10 timmars träning/vecka, nuförtiden har hon en cool tempohoj och kör betydligt mer träning. Men då har hon också som mål att kvala in till Kona. Mitt mål är att överleva. Lite skillnad där.

Klungkörning

Det här med att cykla och framför allt cykla i klunga är inte helt lätt. För det första är et svårt att få ihop ett gäng för alla tänker "nä, det där går nog för fort för mig/det är för långt för mig" eller kanske är det bara jag som tänker så. :) Sen är det tider som ska passa också. Men ibland händer det! Förra veckan fick jag ihop två pass med härliga kompisar.

Nästa trix är att få ihop en grupp som fungerar rent cykelmässigt. Vi brukar sällan utse någon ledare för gruppen, vilket är synd, för ledarens roll i en klunga är viktig. Det är ledaren som ska se till att alla är med, som tänker lite extra på säkerhet och ser till att information om ex hinder, bilar eller annat når alla i gruppen.

Olika typer av klungkörning:

1. Ett led

Energibesparingen kan vara upp till 50 % i den här typen av körning. Det svåra är att veta när det är dags att byta ledare men rekommendationen är att köra korta byten.

2. Tvåpar

En "social" typ av klunga där du har någon ny person att trakassera mest hela tiden. Den som ligger först i högra ledet bestämmer hastigheten och det är paret längst fram som bestämmer när det är dags att växla. Växling sker genom att det högra ledet saktar ner och när det är klart för cyklisten från vänster att glida in, ropar man "plats". Även här hålls dragningarna korta.

3.  Belgisk kedja

 

Här sker bytena betydligt snabbare än i tvåparsklungan. Det här är nog den svåraste klungtekniken men den som oftast används på tävlingar för att den är väldigt effektiv och energisparande.

 

Allmänna tips till dig som leder klungan (framför allt ett led):

* Trampa allt du har i nerförsbacke (och ligg i fartställning)
* Lagom tempo på plätten
* Lugnt tempo uppför

Allmänna råd och tips för dig som cyklar i klunga:
* Ät och drick helst när du är sist i klungan
* Öka inte hastigheten när du kommer först i klungan
* Vingla inte
* Ställ dig inte hastigt upp (då bakomvarande cyklist får väja för du åker automatiskt "bakåt")

Grindvakt är en/flera person som har som uppgift att förhindra andra att ta sig in i klungan, det kan vara av säkerhetsskäl eller för att klungan ex har en måltid på Vätternrundan som kan äventyras om det dyker upp cyklister om inte tränat i klungan tidigare.

Tuff morgon

Vilken start på veckan! Innan klockan slog åtta hade jag hunnit vaccinera 55 barn mot polio. Svettigt värre! Eller inte. Tänk vad enkelt det är nuförtiden att hjälpa till. Och då menar jag hjälpa till på riktigt och inte bara "lajka" på Facebook. Gör det du också!

Långpasshelg

Vilken härlig helg! Började med långpass med en kär vän lördag morgon. Inte ett bra pass alls för mig. Det var tung både i kroppen och i huvudet. Men det var vackert väder, härliga vårvindar, glada skratt och vackra blommor.

Fast om vi ska vara alldeles ärliga, blev vi helt slut ett tag, ställde oss vid en busskur och hoppades på att någon skulle komma och plocka upp oss.

Det hände förstås inte så vi fick bita ihop och springa de sista 3-4 km i en slitig motvind. Totalt 23 km blev det och efteåt var jag död. Låg och flämtade, stretchade och tog det lugnt en bra stund innan jag var på benen igen.

I dag var det cykel på schemat. Efter lite party i går, dålig sömn i natt så var inte förutsättningarna de bästa. Men vi drog iväg ändå på ett pass på 65 km. Blåsigt men soligt, härligt sällskap och så stannade vi och drack kaffe i Stjärnsund - en otroligt vacker plats där många cyklister stannar för att sträcka på benen.

Snabbt iväg efter cykeln till genomgång av nya Functional Moves, köra mitt eget pass FM och därefter Crossfit. Hade inte mycket att ge kan jag erkänna....

Konstaterar att jag har en snygg sportbrille-bränna, kroppen har tankat energi och att våren är här. Bilden nedan tagen under en kisspaus i en dikeskant.

Vi startar ett marathon

För 100 dagar sedan började två killar mystiskt visa upp sig här och var under parollen #vistartarettmarathon.

Nu har de hundra dagarna gått och klockan 14:25 i dag kommer de äntligen att berätta vad de haft för sig under de här hundra dagarna. Spännande! Det talas om två killar (en med skor och en utan) som lagt om sina liv, skapat en mara som de, deras barn och barnbarn ska springa och en spektakulär sådan i en miljö som är otrolig. Snacka om att bygga upp förväntningar!

Håll koll här klockan 14:25, det ska jag göra i alla fall!

Recept på tacokycklinglasagne

Jag älskar lasagne i alla dess former. Speciellt med färska lasagneplattor. I går testade jag en ny variant och det blev succé både hos stora och små. Nöjd kock! Har inget fint foto för allt slank ner alldeles för fort....

Jag gjorde en stooooor form (för att jag ska slippa laga mat i dag och cykla i stället, smart tänkt Marre) och dubblade därför receptet.

500 gram kycklingfilé
1 gul lök
1 röd paprika
1 påse tacokrydda
1 1/2 dl vatten
2 dl lätt creme fraiche
200 gram färskost (Philadelphia)
2 dl mjölk
Färska lasagneplattor (en förpackning räckte till en dubbel sats)
Riven gratängost

1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Skär kyckling, lök och paprika i mindre bitar och stek dem tillsamans.
3. Häll på tacokrydda och vatten, låt puttra en stund.
4. Rör i creme fraiche, färskost och mjölk, koka upp.
5. Lägg kycklingröran längst ner i en form, täck med lasagneplattor, fortsätt ett par varv. Avsluta med kycklingröra, häll över vätskan som ev finns kvar och avsluta med ost.
6. Låt stå i ugn 20 minuter.

Tidningstips

I går dök nya Fitness Lifestyle ner i brevlådan, massor med matnyttigt och massor med inspiration som vanligt. Vill ni förresten läsa världens bästa blogginlägg ever, läs här och skratta omkull er för det gjorde jag.

Tidningen Stark fortsätter att leverera. Blir bättre och bättre för varje nummer. I detta nummer en massa Crossfit förstås men också cykel, löpning och annat

 Den här artikeln om hur man lättast tar sig från pool till öppet vatten ska jag lusläsa.

 Det finns också en artikel om Kettlebells. När min kollega Johanna var och gjorde sin grundutbildning på Spartan i Motala, var nämligen tidningen där.

Och gissa om jag blev glad när det är hon som får visa hur en Longcycle går till! Fina, starka Johanna!

Body Magazine har gett ut en specialutgåva för att hänga på Crossfit-trenden. Har inte hunnit läsa den ännu men den tar upp allt från hur du sätter ihop egna WOD's till hur du förebygger skador inom Crossfit.

Och en hel artikel med Mikko Salo, finnen som är ett monster i styrka, uthållighet och explosivitet (höll på att skriva sexplosivitet). Han vann bl a Crossfit Games för något år sedan och gör nu en storsatsning igen.

Kettlebell

I går kväll avslutade jag dagen på bästa sätt - kettlebell med bästa kollegan. Vi hade tema uthållighet och det blev det verkligen. En miljard svingar nästan.

I dag var det min tur att hålla i lunchpasset på kettlebells, kan säga att det sved rejält i blåsorna jag fick i går. Inte direkt en skön upplevelse. I dag var temat kondition. Högt tempo hela passet igenom, en stege som paradnummer som blev ett monster. 12 - 10 - 8 - 6 - 8 - 10 - 12 av dubbelsving, thrusters och russian twist. Låter plättlätt men testa!

Som avslut blev det magcirkel, 30 sekunder per övning, 4 övningar, 3 varv. Vi körde båten med kettlebell (axelpress), crunch hela vägen upp med KB, fällkniven och mountain climber. Härliga tjejer med ett härligt go!

Dagens must-have

Subtle Butt är ett hjälpmedel för alla som känner att de går runt och släpper ifrån sig allt för många luktfyllda fisar varje dag.

Subtle Butt ser ut ungefär som en disktrasa och tanken är att man ska ha dessa mellan sina underkläder och stjärt. Skulle man sedan råka fisa så ska Subtle Butts filter neutralisera lukten och förhoppningsvis besparas då användarens medmänniskor från odören.

Ett fempack Subtle Butt kostar 13 dollar.

Våtdräkt

Det är tydligen simtema på bloggen i dag. Förutom att jag försöker bli sams med Mannen och hitta simglasögon som inte läcker in och inte immar igen, letar jag också våtdräkt. Än så länge ligger isen fast och fin men snart så!

De som jag tittar på just nu är Blue Seventy Sprint eller Blue Seventy Fusion.

Eller möjligen en Orca S4.

Någon som har erfarenhet och kan tipsa?

Kris på badhuset

Blir förvånad över att lokaltidningen inte tog upp det största dramat som utspelade sig i vår kommun i går. Borde ha blivit en förstasidesnyhet. Tänkte maila inlägget till Aftonbladet och andra sensationslystna tidningar. Men vi tar det från början.

I höstas hade jag testat igenom alla simglasögon som jag hade hemma (barnens gamla avlagda från deras fantastiska simkarriärer samt mina som jag testat på Vansbrosimmet). Inget fungerade, de satt inte bra, fick inte till det. Fick då ett par nya av Fröken Simfena som kändes bra så jag har använt dem sedan dess. Har dock vareviga simpass klagat över att de immar igen och fått lite hånfulla "men du måste ju spotta i dem"-repliker tillbaka. Och jag har spottat. Herregud, i spottmängd är det nog en Östersjö som gått åt. Fräscht.... På slutet har jag också upplevt att de börjar läcka in vatten på vänster öga och kombinationen av att du inte ser något efter en längd eftersom de immar igen och att det dessutom är en smärre insjö i vänster öga är väl inte helt optimal för en nybliven simmare som drar in kallsupar lika ofta som Justin Bieber drar en bira/drar över en brud.

I går fick jag nog. Blev så där fruktansvärt arg som jag nästan aldrig (TYST UNGAR, SÄG INGET) blir. Mitt i bassängen, mitt i en längd slet jag av mig de där f¤¤###*** glasögonen och tänkte kliva ur bassängen. Men Mannen, alltid förstående, erbjöd sig att ta mina kassa glasögon (för hur kassa kan de egentligen vara, det är säkert bara du som gör fel) så jag kunde ta hans.

Underbar känsla att kunna simma och SE. Och ingen insjö inuti glasögonen heller. Win, win. Eller?

Efter några underbara längder ser jag Mannen hänga kvar vid repen och inga glasögon har han på sig. Frågar varför han inte simmar och får till svar att de där f¤¤¤¤#####***** glasögonen inte går att använda överhuvudtaget! Mmmmm, precis det jag sagt i ett halvår men ingen har riktigt trott på mig. Så det slutar med att jag gör världens simpass och Mannen går och bastar. Efter att vi haft jordens diskussion i bassängen som hördes över hela kommunen. Så kan det bli ibland.

Funderar just nu på att leta rätt på ett par Open Water simglasögon men det är ju en djungel förstås....

Träning och skador

När jag går och klipper mig så pratar jag inte väder och vind, skvallrar (jo, lite) men min frisör utan om träning. Både hon och jag brinner för träning fast på lite olika sätt. Något vi har gemensamt är att vi gillar helhetssynen, att allt hänger ihop och att när vi tränar måste vi tänka på kroppens funktion och hur vi får ut det mesta av vår träning. Hon går just nu en utbildning för Arne Persson, en legend inom byggarvärlden, spännande!

Jag råkade snubbla över en podcast som Inner Strenght gjort, en intervju med Andreas Öhgren, kanske Sveriges bästa PT med resultat som långt överskrider en "vanlig" PT's. Jag lyssnade på intervjun på väg till mitt andra kontor i går och blev helt betagen av Andreas, vilken kille! Lyssna du också!

Andreas har bl a gått den ett år långa utbildningen "Fellow of applied functional Science" på The Gray Institute i USA. En utbildning på ett år, 1200 studietimmar, 700 föreläsningar online, 15 dagar på plats i USA, 50 tester samt videotest. Det känns som att han kan det här med funktionella kroppen, skador, rehab, prehab och annat.....

Andreas har också ett finger med i spelet för att Gabriel Landeskog har kommit så långt som han har kommit, yngsta lagkaptenen i NHL's historia.

Ny träningsklocka?

Hos oss har vi en oskriven regel om teknikprylar - jag köper en ny och Mannen ärver min gamla. Eftersom nu Mannens (läs min) gamla Garmin 305 hållt i väldigt många år och fått en spricka i skärmen av idogt användande, kanske det är dags för mig att köpa en ny klocka så att han får ärva min Garmin 310XT. Ja, så resonerar vi här hemma. :)

Ser att TomTom snart kommer ut med en träningsklocka som tydligen är ett halleluja moment. Den kan göra ALLT. Den räknar bassänglängder, antal simtag, mäter kadens (vilket min Garmin också gör), kan mäta löpsträckor inomhus dessutom är den så galet tunn och fin att jag skulle kunna använda den till vardags också (nördvarning). Kommer ut i butik någon gång i sommar. Lite mer info här.

Om jag fortsätter med min obrutna svit med Garmin-klockor, är det Garmin 910XT som är alternativet. Den kan också det här med bassänglängder, antal simtag (s k SWOLF-score), till och med identifierar simsätt men se där kommer den att få problem för jag är så lurig så jag blandar och ger hej vilt. Som nyhet har den också barometisk höjdmätare vilket ger en mer exakt mätning av höjddata. Och så 20 timmars batteritid (vilket jag tror att 310XT också har för jag behöver väldigt sällan ladda den). Priset är just nu kring 3 200:- (på webben).

Den är något "plattare" än de andra Garmin vi har.

 

Vill du nörda ner dig helt i detaljer gällander Garmin 910XT, läs här. Helt galet vilka tester den killen gör.



Triathlonbok

Den första svenska triathlonboken är här! Skriven av Jonas Colting och Jojje Borssén. Köp den här!

Recension kommer på bloggen när jag läst den ordentligt.

Landsdvägscykel

I dag har det varit en späckad dag. Valde sovmorgon, hann dammsuga, fixa lite hemma innan vi kettlebellsinstruktörer samlades på gymmet 10:00 för att under två timmar gå igenom teknik, rätta, hitta rätt uttryck för att förmedla känsla, teknik. Så nyttigt och så inspirerande.

12:00 anlände jag hemma. Slängde i mig pasta som Mannen förberett och 12:30 satt vi på cykelsadeln. I solskenet. Vi cyklade i dryga fyra mil och det var stundtals ganska jobbigt för benen men jag hade ju Mannens rumpa att hänga bakom vilket underlättade.

Kom hem exakt 14:15, fem minuter till godo att byta kläder och åter till gymmet 14:30 för styrelsemöte. Direkt från mötet till att leda Functional Moves en timme och Crossfit en timme. Har äntligen landat i soffan och kommer inte att resa mig upp ur den förrän efter Mästarnas Mästare. Så det så.

Konstaterade i dag att jag känner mig kinky i benvärmare. Nästan som stay ups. Grrrr.

Löpning är så enkelt!

Det är bara att dra på sig skorna och ge sig av! Behövs nästan ingenting och det kostar ingenting! Eller vänta nu. När jag kikar på mig själv när jag är på väg ut på långpass noterar jag:

1. En lagom tunn, vindtät jacka från Asics. Kostnad ca 1000:-.

2. Kompressionsstrumpor från GoCoCo, kostnad 250:-.

 

 3. En matchande tröja, lagom spännig, snygg. Kostnad 600:-

4. Vätskebälte, denna med fem flaskor från Perfekta (världsbäst), kostnad 300:-.

5. Ett par coola och funktionsdugliga solbrillor. Dessa har jag beställt från Wiggle, kostnad ordinarie pris ca 500:-. Om man är riktig löpare ska man dock ha ett par från X-cross, pris från 1500:-.

6. Och så en sån där grej man stoppar telefonen i, pris ca 300:-. Och lurar som tål svett och kan sköljas av. Mina är från Philips och riktigt bra trots det låga priset, ca 400:-.

 



7. Jo men så var det skorna (som var det enda som egentligen behövdes va?), Asics Nimbus, pris ca 1900:-.

8. Det jag inte knäppt kort på är min sport-BH (ni skulle få en sån chock), pris ca 500:-, samt Craft funktionstrosor, pris ca 300:-.

9. På bilderna syns inte heller min Garmin 310 XT, pris ca 2400:-.

10. Min hårsnodd, pris ca 5:-.

11. Och så höll jag på att glömma tightsen, ett par mitt-emellan-tights från Craft. Pris ca 800:-

Men annars är det enkelt! Det blev en sisådär 9 255:-. Billigt och bra! Nästa gång kanske jag vågar räkna på alla cykelsakerna.....

Och långpasset då? Gick oväntat bra. I torsdags var mina ben som stockar, nu hade de återhämtat sig rejält och jag kunde springa på exakt 21,1 km (fick springa lite fram och tillbaka på gatan för att få en jämn och fin siffra) UTAN ATT STANNA en endaste gång. Jag brukar alltid låtsasknyta skorna, gå i en uppförsbacke som verkar brant, gå när jag dricker, kissa, byta låt, skicka iväg ett ord på Wordfeud eller kolla statusar på Facebook men tamejtusan om jag inte hoppade över det i dag och pinnade på. Inte fort, inte snyggt men ändå.

Simpass

Min kropp är kaputt, slut, over and out. Går med konstant träningsvärk och molande känsla lite varstans. Speciellt i låren och rumpan. Det har blivit en hel del styrketräning senaste veckan och det sätter sina spår. Plus långpasset i söndags som blev lite för slitigt kanske. Nåväl, ställde in den obligatoriska fredagsmysen för att få helvila i dag och kanske i morgon också om det känns så.

I går var planen att bränna av hatpasset (som jag fortfarande inte gjort trots att det stod på schemat redan i måndags) - 3 x 3 km med 500 meters joggvila mellan. Fatta vad jobbigt! Men tydligen bra enligt coachen. Så fort jag känner att benen har något att ge, för det hade de inte i går, ska jag ta mig tusan testa det. Jag som tycker att 1000 metersintervaller är jobbiga.....

I stället för 3 x 3 km fick det bli en extremt lugn återhämtnings/uppvärmningsjogg då jag mest fokuserade på att lyssna på fåglarna och låta bli att blåsa omkull. Tungt men skönt att slippa tänka på tider och puls.

Efter det hoppade jag och Mannen i plurret. Det var nämligen bara vi på simkursen i går. Skulle visa sig vara riktigt bra för oss båda, vi var riktigt euforiska efteråt. Sån lyx att ha simfröken simmande mellan oss hela tiden och kolla in vår teknik, rätta, coacha, filma oss, ta tid och sånt som inte hinns med annars. Och speciellt i går när det var tema rotation. Min akilleshäl.

Vi började som vanligt med uppvärmning 10 minuter. Sedan superman följt av några längder crawl med överdriven rotation. Sen fick vi återigen testa den svåraste övningen av dem alla - en övning där armarna ligger klistrade efter sidorna, du tar dig fram genom benspark och samtidigt ska du rotera kroppen som om du simmade som vanligt. Ursvårt! Förra gången jag gjorde den lyckades jag fixa typ 10 meter. Nu kunde jag faktiskt köra två längder! Men jag kan fortfarande inte komma så högt i rotationen att jag kan andas, får stanna upp och dra in luft då och då. Nöjd ändå!

På slutet körde vi 50-metersintervaller. Tufft! Hela kroppen skrek av mjölksyra. Nu har jag dessutom ändrat min armföring en hel del. Mer attack och mindre "lägga-fram-handen-i-vattnet". Jobbigt men betydligt mer effektivt!

Frökens kommentar på Facebook efter passet "Fröken Simfena var så stolt i dag att det kom en tår. Men det syns ju faktiskt inte när en simfröken gråter". Hon är så klok och snäll vår fröken Simfena.

Skotest

Brukar alltid snegla med ett öga på skotest, speciellt när marathon.se publicerar sitt skotest som jag upplever som trovärdigt. Jag har mina trotjänare som jag hållt hårt i år efter år (givetvis byter jag ut dem men alltid mot samma märke/typ), Asics Nimbus. Som plåster på såren fick jag även ett par Asics Trainer från Springtime, dessa ska jag använda på snabb-pass. Så hur står sig dessa skor i testet?

Marres skor
Asics Nimbus 14 får 8 av 10 stjärnor. Omdöme: bra dämpning, ombonad skön passform, bra distanssko och på minussidan ligger prisnivån (1900 kr). Skillnader från förra årets modell är att man vågat sig på en sänkning av skon 1 mm och att snörningen är annorlunda. 13 mm häl/tå-dropp på damskon, vikt damskon 247 g. Nimbus är en sko för dig med neutralt löpsteg.

Asics Trainer 18 får också 8 av 10 stjärnor. Omdöme: bra allroundsko med mycket känsla, funkar bra som tävlingssko. Hälkappan upplevs av några som för hård, likaså förstärkningsbanden på ovansidan av skon. I årets modell är yttersulan av ny design vilket ger ett effektivt steg och en bra grepp även på dåligt underlag. Trainer är en lättviktssko med lätt pronationsstöd. 10 mm häl/tå-dropp, 220 g väger damskon, prisninå 1600 kr.

Bäst i test
Asics Kayano 19 får bäst i test, 10 av 10 stjärnor, precis som förra årets modell. I år är skon lättare än någonsin (263 gram damsko, 25 g lättare än förra årets modell), häl/tå-droppet är 10 mm. Känslan är att årets sko är hårdare och "svarar" bättre, mycket löpkänsla och en sko som räcker länge. Den har en ny överdel och ett nytt koncept för att ge mer stadga (Guidence Trusstic). Priset ligger på 2000 kr. Som minus nämns att denna sko vänder sig till den vana löparen, tyngre löpare bör kika på andra modeller.

Skon som får näst bäst i resultat är Saucony Guide 6. 9 stjärnor av 10 möjliga. Det är skon för dig med lätt till måttlig pronation. Skillnader från föregående modell är yttersulan samt 1 mm tjockare mellansula. Skon får plus för att den är stabil och dämpad för varierat tempo men det råder delade meningar om hälkappan här också. 252 gram väger damskon, ingen uppgift om häl/tå-dropp, pris 1400 kr.

Sämst i test
Experterna är eniga - den här skon bör inte ens kalla sig löparsko. 1 stjärna av 10 får den här lågprisskon som heter Kalenji Ekiden. Det bästa med skon är att enda stället som säljer den (sportaffären Decathlon) varnar och ger som råd att max springa 30 minuter en gång i veckan i dessa. Testarna tycker att de är för plastiga för att ens använda som promenadsko. Pris 195 kr, vikt 235 gram.

Landsvägscykel

Men ÄNTLIGEN! I går hände det! Min fina Merida fick sig en premiärtur. Som jag har längtat. Berättade för cykelkompisen att jag är riktigt fånig när det kommer till min fina racer, så fort jag ser den flinar jag liksom upp mig, får fjärilar i magen och blir lycklig. Som nykär (som om jag kunde minnas hur det var). Jag tror det beror på att det är min första, nya cykel jag köpt som vuxen. Det är något speciellt med det.

I går fick jag med mig en ny cykelkompis, eller rättare sagt, det är hon som jag tidigare kallade för MTB-Räven som "sadlat" (he, he) om och köpt sig en landsvägskompis. Trodde ärligt talat ALDRIG att det skulle hända. Om så h*vetet skulle frysa till is. Hon är en skogsmulle som älskar steniga stigar och lera och som lärt mig allt man behöver veta om MTB-åkning. Nu är det min tur att få inviga henne i den härliga sporten på asfalt. Hittills har mina fina tips/råd/uppmaningar bestått i:

a) Tryck ner hälen mer, försök hålla foten plan.
b) Det bästa med landsvägscykling är fikandet, svänger man vänster här finns ett jättefint fik med jättegod fika, tar man höger där kan man äta korv vilken tid på dygnet som helst osv.
c) Ligg på rulle. Jättenära. Och precis när jag sagt det vinglar jag till så att hon nästan åker in i mig och vi ramlar. Men bara nästan. Annars har jag koll.

Ett annat cykelgäng har anat vårluft. Härligt gäng med killar/gubbar som cyklar tillsammans varje onsdag, oftast ute i skogen men just nu på asfalt vilket möjliggör en massa olika typer av cyklar ihop. Notera Mannen med grå väst. Och notera speciellt hans skoöverdrag som visst ser ut att vara FEM nummer för små. Och de är dem. För han tog mina så jag fick känna mig som Pippi Långstrump hela mitt pass med FEM nummer för stora skoskydd.

Just den här farbrorn har hittat en härlig raritet - en Crescent från typ 80-talet med ramväxlar. Så snygg!

Jag är lycklig. Nu börjar nötandet mot Vätternrundan. Som inspiration kostade jag på mig en cykeltidning på lunchen.

Löpskolning

I går var jag på gymmets "Löpning för alla" igen. Förra gången övade vi på att springa i backe med ägg i händerna. Ja, fiktiva sådana förstås för annars hade det blivit en äggröra utan dess like. I går körde vi tabata-intervaller och lite kortare intervaller än så också. Vi får varje gång öva oss på att spänna rumpan, fram med höften, gå på hälar, rulla på foten och annat nyttigt. I går fick vi också träna på pose, att spänna rumpan, falla lite framåt och därigenom få fart på löpningen. Samma saker gjorde vi på Löpardagen på Bosön och det är så himla bra men svårt. Svårt att inte falla för frestelsen att bara fälla i höften utan faktiskt falla framåt med hela kroppen, därav den spända rumpan som ska vara som en påminnelse.

Funbeat har publicerat en video som Runday gjort som också handlar om löpteknik. Tänk om vi alla löpare skulle lägga ner några minuter varje vecka på övningar som dessa, vilka framsteg vi troligtvis skulle göra! Men ärligt talat, hur många gånger har du kört löpskolning? I videon får vi veta allt om tripping, A-studs, B-studs och hälkick. Så enkelt men så genialt. Testa!

Boston Marathon

Jag blir så ledsen. Vad är det för människor som väljer att förstöra en glädjens dag i Boston? Jag är ju fortfarande något bitter över att jag inte fick springa New York Marathon som planerat men då var det ju krafter som vi inte kan påverka som styrde. Nu är det människor som troligtvis lagt ner många timmar i förberedelse bara för att förstöra och döda. Helt obegripligt. Mina tankar går till de drabbade och deras anhöriga.

Och så kom det ett mail från Springtime om att det finns några platser över till New York Marathon redan 2013 för de som inte fick springa 2012. Visst är jag sugen men just nu känns det inte aktuellt. Hoppas känslan är en annan inför 2014.

Utanför kommungränsen

I dag lyckades jag övertala fyra vänner (lättlurade) att följa med på utflykt till grannkommunen. Vi testade crosstraining i en gympasal.

Efter uppvärmning körde vi nio stationer, 45 sek på varje, 2 varv. Dips, tåhävningar, axelpress, båten med KB, sidoplanka, hopprep, armhävningar och ryggresningar.

Efter det körde vi tre tabator - rusch, burpees och utfallshopp. Avslutade med planka i ring. Trötta, svettiga och nöjda med utflykten. Fast jag vet inte, Mattias trodde vi skulle dansa så kanske blev han besviken. Han värmde upp med några fina steg.