Långpass var det. Vet inte vad som hände mellan den där skrynkliga minen, mötet, racerfärd hem, ombyte, toabesök (ja, jag bajsade för säkerhets skull, ni vet ju vad som hände förra gången) och starten. För helt plötsligt bara pinnade benen på. Hann tänka (och lösa) tusen jobbsaker, planera en massa andra jobbaktiviteter, titta på blommor, lyssna på musik och tjopp hade 13 km gått. Va? Enda orosmomentet under dessa 13 km var att man sett en björn precis i de trakterna jag rörde mig i. Och naturligtvis, där det var som mest troligt att jag skulle stöta på björnen, spelas en låt med texten "the beast is after you". Hmmm. Kilometertakten gick plötsligt ner en aning.
Totalt blev det 21,1 km på 2:14. De senaste tiderna på Göteborgsvarvet har varit 2:24 och 2:37 så kanske anas en formtopp!
Nöjd smuttar jag på återhämtningsdryck och stretchar. Inga skrynklor kvar och detta utan mirakelkrämen. Lovar Mannen, ska aldrig knäppa kort med enbart BH på. Men med tanke på vad inlägget först skulle handla om tror jag det här ändå är snäppet bättre. Första planen var nämligen trosor.....
Det enda som bekymrar mig just när det här med långpasskompisen från förra veckan. I går kväll ringde hon och ställde in vårt pass i dag. Borde jag ana ugglor i mossen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar