Nu är det dags! Vid lunchtid går bilen mot storstaden och jag ser sååå fram emot det! I går kändes det väl så där, vaknade med lätt irritation i ena bihålan men inte värre än så. Långpasset gick OK men på eftermiddagen började bultande öka. På dotterns innebandyträning fick jag bita ihop och det planerade BodyPump-passet kändes väldigt osäkert. Men eftersom jag och Mannen skulle ha en träningsdate för första gången på länge så tänkte jag att åker ändå och tar det lugnt med vikterna. Har ju inte tränat BP sedan innan jul någon gång tror jag!
Hur som helst så gick passet ganska bra (kanske för att jag fegade lite väl mycket med vikterna men jag vill ju inte dö av träningsvärk i helgen) men på kvällen var jag helt slut och dunkandet bara ökade och ökade. Kände mig frusen och eländig. Inget medhåll fick jag heller. Snyft.
Men efter en massa timmars sömn vaknade jag i morse till ett icke dunkande huvud. Så glad! Nu är det bara att ladda om!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar