Sedan fredag har jag vilat eftersom jag dragit på mig en hosta som är av det jobbigare slaget. Bra så. I går satte jag mig i bilen för att åka på tjänsteresa hela veckan. Perfekt uppladdning med god mat, vila från träning. Men, ödet ville annorlunda. På vägen började ryggen att göra lite ont. Väl framme blev urstigning efter dryga två timmars bilfärd en besvärlig historia. Dock inte alltför allvarligt, lite känningar bara. Köpte för säkerhets skull Voltaren innan mötena startade, proppade i mig några tillsammans med Alvedon. Efter första passet var det nästan omöjligt att komma ur stolen. Fick lägga mig på rummet en kort stund för att hämta kraft. Fler Alvedon. Det blev värre och värre. Middagen var en ren plåga, blev glad när den äntligen var över och jag kunde smita upp på rummet igen. Någonstans hade jag en förhoppning om att det nog bara var något övergående. Vaknade på natten och smärtan var så stark så jag kräktes. Hann som tur av till toaletten. Krypandes.
När morgonen äntligen kom blev jag riktigt rädd. Så här ont har jag aldrig haft (nåja, kanske när jag skulle föda barn då). Fick avbryta mitt deltagande i konferensen och börja planera för hemfärd. Superstor kappsäck, två trappor upp utan hiss, benen bar inte. Ringde till mannen och grät en skvätt. Bit ihop! Packa, klä på sig (tog ungefär 2 timmar att få på sig kläder), ner till bilen och påbörja resan hem. Dryga två timmar i bilen med en rygg på protesterade vid minsta bromsning. Sa jag attvarje hostattack tar kål på mig?
Fick snabbt en tid hos doktorn som konstaterade ryggskott. Ungefär två veckors rehabilitering. Diklofenak mot inflammation, två sorters smärtstillande, ordinerad lugn aktivitet, hånskratt när jag nämnde ett Lidingölopp i helgen. Jaha, det var det det.
Nä, nu ska jag sluta älta. Jag ska se positivt på detta! Tänk vad mycket roliga mediciner jag fått! Tänk vilken tur att det inte var diskbråck! Skönt att få komma hem och verkligen ägna mig åt barnen och läxläsning i dag, morsan låg ju helt förankrad till soffan och kunde inte annat än förhöra om sporväxter, pollinering och matte. Mysigt.... Dessutom damp det ner en massa inspiration i brevlådan, nu hinner jag ju verkligen läsa dessa och dessutom ladda med inspiration tills jag får köra igen!Ja, testar väl några övningar, läser några tidningar, knaprar några tabletter. En annorlunda onsdag helt enkelt!
2 kommentarer:
Nä, stackars dig! Lider med dig :(
Nej vad tråkigt Marre. Hoppas du blir bättre SNABBBBT! Styrkekram till dig!
Skicka en kommentar