Vilket perfekt löparväder det var i går! Varm och skönt, knappt någon vind, torra vägar. Det enda som störde var att jag inte kunde springa. Men annars så.
Nu börjar livet återvända och jag tror ta mig tusan att det snart är dags för en runda. Om inte i dag så i morgon. Enda som hindrar mig är öronvärk, lite-lite hosta och 3 ton snor i huvudet. Men sen så.
Tills dessa glädjs åt min adept som erövrat sin första mil. Det är stort. Riktigt stort. Så nu är hon en riktig löpare. Trots att hon själv säger att tiden inte var "vinthundssnabb" men det gör ingenting alls. Stort grattis!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar