Fågelkvitter och Vasaloppet IGEN

I morse, för första gången så vitt jag vet, hör jag fåglarna kvittra som besatta utanför mitt jobbfönster. Våren är här! Samma dag som jag har planerat en come-back i min löparkarriär. Vilket sammanträffande! Men just nu ligger löpar-come-backen lite risigt till. Marre har nämligen dragit på sig träningsvärken from H*LL. Började lite lätt efter core på torsdag, byggdes upp med genrep för BodyCombat på fredagen, simning på lördag förmiddag (jag säger bara - insida lår OMG), release BodyCombat lördag eftermiddag och som grädde på moset dubbelpass Functional Moves och BodyCombat söndag kväll. Det värker i hela kroppen, som en feberfrossa nästan. Värst är insida lår och rumpa just nu men det varierar. Även ljumskarna ligger högt på topplistan. Försöker slänga upp benet lite käckt på skrivbordet emellanåt för att stretcha rumpa men inte ens när jag drar ner skrivbordet allra längst ner så lyckas jag få upp benet. Illa. Riktigt illa. :-)

Det var ju tur att jag blev inkallad in i tävlingsledningen för Vasaloppet i helgen och inte behövde åka skidor. Fick serva med blåbärssoppa i Mångsbodarna i stället.

Starten var för övrigt en riktigt grisig historia, det knuffades och trängdes. Ingen hänsyn alls till medtävlande.Sen började det väl att flyta på skapligt även om många tydligen hade problem med bindningarna (vilket jag inte kunde förstå för de var top-of-the-line, monterade av proffs för proffs).

Det blev en rafflande slutstrid i alla fall, dottern höll på att falla för repet redan i Smågan men hämtade upp likt Jörgen Brink, en annan tävlande glömde bort att det fanns stavutlämning innan Smågan så han körde med brutna stavar hela vägen, på vissa ställen hade spåren blivit dåliga efter alla tävlande (ibland så dåliga att hela skidan och benet försvann ner i djupsnön, skärpning spåransvarig!) men till slut hade vi segrare i både damklassen och herrklassen. Tyvärr fick vi, pga tävlingsdeltagarna som hade alldeles för få mil i benen för ett sånt här lopp, skära ner loppet från tre varv till endast ett varv. Annars hade vi väl hållt på än. Ni kan ju se nedan att lite teknikträning från Dysken hade behövts. Ingen hög höft så långt ögat kan nå.

Efter loppet fick vi alla fall en god middag, sportdryck och schlager på TV. En bra lördag. Gissar att de flesta var lite stela på söndagen.