Lördag morgon, vaknar tidigt efter en h*vetesvecka på jobbet (roliga saker att göra men i en lite för hög dos, lite). Känner mig konstig i kroppen men långpass skidor står på schemat. Coachen säger 4 timmar. Hmmmmm. Skidorna är vallade och klara, jag ger mig av.
Efter en stund börjar solen skina, det är vackert. Jag möter massor med trevliga människor som hejar och peppar. Efter 2 timmar är mina axlar och triceps helt mos. Funderar på hur jag ska överleva två timmar till. Jag åker runt, runt i en femkilometersslinga.
Får tips om en annan runda som jag inte kört tidigare så jag chansar och åker den i stället för att få variation. En mysig slinga på 11 km med hemsnickrade lappar och allt så jag slipper åka vilse. Det är dock väldigt isigt här så fästet är som bortblåst. Heja stakmusklerna....
Men nu är 3 timmar avklarade, bara att kötta på resten. Ser flera ekorrar springa över spåret (i torsdags höll jag på att köra in i en älg som stod brevid spåret), solen skiner ännu mer. Trycker en gel. Livet känns ljusare igen.
Och när jag är på väg tillbaka så räknar jag ut att klockan kommer att sluta på 38,8 km det går ju inte, eller hur Hjelm? Så jag nöter lite hit och dit för att få 40 km jämnt. Att göra en Hjelm helt enkelt. Och jag är så jävla nöjd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar