Fredag morgon åt jag mysfrukost med familjen och drog sedan iväg på långpass. Målet var att hamna mellan 14 och 15 km. Det var lätta ben som drog iväg utan något egentligt mål. Bestämde mig för att erövra den kända punkten 222, dvs 222 meter över havet (vilket enligt Garmin faktiskt är 232 meter). Underbar stigning ända hemifrån och en sisådär sju kilometer. Men underbar utsikt väl uppe.
Ville knäppa kort på punkten. Trampade runt lite för att hitta rätt ut-med-armen-knäppa-kort posering. När jag knäppt några kort och var nöjd (ganska), tittade jag ner och insåg att jag trampat runt precis brevid en morgontrött huggorm. Hualigen! Besparar Andréa en bild....
Fortsatte rundan lite till, fick tårar i ögonen över alla vackra vyer. Stannade vi en vårbäck bara för att det var så vackert.
Jag fick ihop 14,5 km, mycket glad och nöjd och inte alls sliten. Belönades med underbar Muurikka-middag hos kompisars stuga. Även en underbar solnedgång vid sjön bjöds vi på. Återhämtning när det är som bäst.
Lördag morgon var det racer igen, 3 mil underbar asfaltstugg.Söndag morgon intervaller, körde en uppvärmning på en kvart och sedan ställde jag Garmin på 400 meters intervaller med en minuts ståvila. Gånger fem. Fick upp pulsen till 168, det är jag nöjd med. Usch vad det är slitigt med intervaller. Men nyttigt!
Måndag morgon, racer igen. Jag och Klassikerkompisen drog iväg på en lite längre runda. Klockan slutade på 5 mil och det var helt underbart på vägarna.
Nu är påsken slut, men jag hann med ett pass BodyPump innan också. En bra helg! Nu följer en medelvecka innan återhämtning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar