Helgens "långpass"

Det blev som sagt ett lite längre pass i lördags, inte alls planerat egentligen. Eftersom jag hade innebandy x 2 på schemat trodde jag att långpasset skulle få ge vika till söndagen men rätt som det var hittade jag en lucka. Så när resten av svenska folket satt sig ner och började med sina middagsbestyr (kanske med ett glas vin i handen) drog jag på mig träningskläderna och gav mig ut.

Första kilometrarna var ganska tunga men jag hade underbart väder. Lite grått men massor med syre i luften. Hade som mål att springa minst en timme. Det är där jag brukar börja mina långpass. Sprang först på asfalt, sedan över en grusplan som förvandlats till lerpöl och som förvandlade mina skor till lerklumpar. Asfalt igen, lera, isgata. Det var verkligen varierande underlag. Till slut kom jag till den underbara sjön där de gjort en fin allé till mig. Inte hade väl det behövts heller?

Fortsatte sick-sacka mellan barnfamiljer med små barn som skulle utforska alla vattenpölar och lerpölar de kunde hitta.

Fick sick-sacka lite jag också för att komma över timmen och närmare milen som jag hade tänkt. Klockan stannade till slut på 9,6 km och jag var oförskämt pigg. Hade lätt kunnat ta några kilometrar till, precis så som det ska kännas efter ett lyckat långpass!

Snabbt i duschen, sedan potatis i ugn, oxfilé, rödvinssås och ett glas rött. Aaaah, vilken lördag!

Men i dag är måndag, jag har återhämtningsvecka och faktiskt den vecka som är svårast att planera. Jag vill ju så mycket men nej, nu är det återhämtning och därmed basta.