I natt hände det som alltid händer när jag börjar ta tag i kosten igen och lyckas ha åtminstone en bra dag med bra mat, ordentligt att dricka och bra träning. Jag blir konstant kissnödig. Fick springa på toaletten minst tre gånger. De perioder jag inte sköter min hälsa sover jag lugnt hela natten. Skumt! Men det kanske är så att kroppen "håller på" vattnet när jag inte fyller på alls, rädd att bli utan. På vågen märks det tydligt i alla fall, bra så.
En jobbig dag i går. Jag följde med min pappa till doktorn där det konstaterades att det inte går att åtgärda hans syn som hastigt försämrats. Han måste lära sig att leva med det. Jobbigt att se en närstående "tuffing" bryta ihop och tappa meningen med livet. Hjälplös stå brevid och försöka hitta det positiva i en mörk situation. Han är en tuffing och jag hoppas att han snart kan vara glad över att proppen satt sig på synnerven och inte i hjärnan eller någon annanstans. Hans andra öga har varit dåligt ända sen han var liten och där fanns inget hopp längre om återställning.
Hemma igen försökte jag peta i mig middag och sedan snabbt på med löparskorna för att få rensa hjärnan. Det är verkligen effektivt! Efter dryga 7 km hade jag hittat många argument och lösningar på vardagsproblemen som nu uppstår i min fars vardag. Toppade med att även gå på BodyPump för att få en liten stund till för mig själv och mina tankar.
I dag är en ny dag och solen skiner. Jag hoppas den gör det även hos min far.
Distans: 7,8 km
Tid: 49 minuter
Känsla: Bara härligt, meditativt och benen pinnade på snällt hela vägen.
2 kommentarer:
Känner igen det där med föräldrar som ser dåligt. Jag har upplevt och upplever samma sak med min mamma. Det är jobbigt för det påverkar de så mycket och dessutom tror man att föräldrar är oövervinnerliga. Min mamma har accepterat att hon inte ser så bra men hon har hittat lösningar som får det att fungera.
Jag hoppas min pappa också hittar sätt klara vardagen, i dag verkade han dessutom gladare så det känns mycket bättre nu!
Skicka en kommentar