Inredningstips

Jag har bestämt mig för att inte ha någon TV. Än så länge har jag inte saknat den men funderat lite över vad jag ska ha på "TV-väggen". Nu vet jag. Varför krångla till det när man kan sätta det snyggaste man äger på bästa platsen?

För övrigt har jag haft en halvtung vecka med påtvingad vila men nu börjar det reda upp sig och jag är redo att ta mig an resten av veckan. Har bland annat lekt med de här tjejerna en tidig morgon i så fuktigt väder att håret fortfarande (efter ett dygn) inte hämtat sig ordentligt. Självlockigt är fint. Ibland. När man får välja.

 Och dagens lästips - nya numret av STARK. Med Lanner. Say-no-more.

Inte för att Lanner behöver någon presentation men jag slänger med lite ögongodis ändå. Han längst till höger. Under tvättlinan. Skulle också kunna vara ett alternativ till TV'n eller vad säger ni? :)

The glamorous life of a långdistanstriathlet

Det där långpasset ja. 20 km står på schemat och helst skulle de varit utförda på söndagen. På söndagen drabbades jag hastigt av latmasken och valde att äta mjukglass i stället. Otur för på måndagen stod regnet som spön i backen (jämfört med söndagen då solen sken från en klarblå himmel). Otur. Masar mig hem från jobbet, lagar mat snigelsakta, hittar på en massa saker som jag APPPPPSELUT måste göras denna måndag (listan kan göras lång men jag nämner några så ni verkligen förstår allvaret: noppa ögonbrynen, diska, bädda sängen, packa upp resväskan som stått ouppackad i en vecka eller så). Till slut fanns det inga konstiga saker kvar att göra. Inga ursäkter kvar. Regnet smattrade mot rutan.

Då börjar förhandlingen med mig själv. Kanske kör jag på löpband (men fatta vad jobbigt det är att ens stå 30 minuter på löpband)? Kanske hoppar jag över passet för jag har ju sån himla träningsvärk i låren sedan gårdagens 2 x B-fit? Kanske kör jag ett kortare pass? Japp, det sistnämnda får det bli. Skippar alla tankar om långpass och tänker att en mil är bra. Tar inte ens med vätskebältet.

Konstigt det där med att steget över tröskeln alltid är det jobbigaste. När jag väl börjar jogga känns benen hyfsat bra, det duggregnar lite och är mest bara skönt. Bestämmer mig för att springa på de roligaste/mysigaste vägarna/stigarna jag vet.

Första milen går OK. Då är jag allra längst bort vid en mysig sjö som inte alls är så mysig just nu för det hällregnar och medvinden har bytts ut mot motvind. Jag fryser nästan ihjäl. Det enda positiva med det är att jag tvingas höja tempot.

Springer förbi ett par hästar som stirrar konstigt på mig. Ja, det gör för övrigt alla andra som jag möter också (obs, de sitter i varma bilar med temperaturen inställd på 22 grader och kör vindrutetorkarna så snabbt det går). Känner mig ganska fånig som är ute och frivilligt springer i 4+ och hällregn. Fast samtidigt lite av en superwoman också. Hell yeah! Jag ska inte ge upp! Ska f*n få in 20 km på löpkontot, kosta vad det kosta vill.

Några extravarv här och där och klockan landar på exakt 20 km. Det gick inte fort och det var säkert inte snyggt men jag vann över hjärnspökena. Hurra för mig.

Och på tal om att långdistanstriathlon kanske inte är den mest sexiga sporten så visar jag (utan lov från ägaren) en bild från Joel för att illustrera detta. Och så Mikael Nelkers kommentar på bilden "Tjejerna älskar bilden när du ligger helt uppknäppt och dreglar på dig själv". Lite så är det. Fast i Joels fall är det OK att ligga och dregla på sig själv då han körde all in på en halv IM i USA i helgen (totaltid 4:31:22, hans 21,1 km löpning gick på 1:26:26, liiiite snabbare kilometerfart än jag hade).

 

Vilken helg!

Ja det började redan på torsdagen då jag hade lovat Sonen och hans polare att grilla. Det har jag gjort en gång i hela mitt liv och det gick inte direkt bra. Den här gången började det bra men sen dog kolen och jag fick steka köttet i stekpannan i stället. Ja, ja. Man kan inte vara bäst på allt. Men jag var ganska bra på cykelpasset (som fick bli inomhus pga stormvindar), 4 x 8 minutrare och sen crosslöp på det.

Första maj firade jag in med härliga Bootcamp-gänget som körde styrka utomhus. Morgonpass de lux.

Och så lördag morgon, ännu ett de lux gäng som cyklade 9 mil. Jag hade getingen för första gången den här säsongen och jisses vad den gick bra! Bikefit'en i höstas gjorde susen, jag känner mig urstark! Det ska bli spännande att få prova crosslöp efter en cykeltur på den här gula faran.

Lördagen fortsatte storstilat med ett besök hos Dottern. Och en gigantisk jätte-efterrätt som mest ser ut som en bajskorv men det var gott. Det är friterad glass. Rullade ut från restaurangen.

I dag startade jag dagen med byns innebandydamer som fick sig en omgång crossfit. Starka och grymma. Nedan kör de finsk nedvarvning som också gänget som jag körde med på eftermiddagen fick smaka.

Egentligen var också planen långpass löp men på något sätt försvann det när söta Kicki frågade om dejt. Mjukglass-dejt. Och det säger man ju inte nej till.....

 

Sista ut ett pass med min härliga triathlonklubb, dock utan coach i dag så jag körde insim, teknik och sen pyramiden, ni vet 50-100-200-400-200-100-50. Gick ruskigt bra. Nu Mästarnas Mästare och sen zzzzzzova. I morgon väntar Bootcamp så klockan står på 05:40. Välkommen måndag!

Jag är en simförhandlare

Jag hör mig själv säga "men herregud, det här passet är ju superlångt, jag kommer aldrig att hinna/orka". Ruskar lite tantaktigt på huvudet, himlar med ögonen så ögonbryner hamnar under badmössan. Första månaderna sa hon inget, coachen. Hon bara drog på sig sina simprylar och hoppade i. Jag stod kvar på kanten och ruskade på huvudet en stund bara för att markera.

Nu har coachen tuffat till sig, hon började lite lätt med att "men vi kör så länge det går" och log lite snällt och upplyftande. Jag fortsatte att ruska på huvudet. Ögonbrynen under badmössan. Osnyggt.

Mitt nya angreppssätt är att inte titta på hela passet. Definitvt inte på hur långt det är. Jag gör bara en sak i taget och hoppas på det bästa. Och coachen, hon blir listigare och listigare för varje dag som går. I tisdags morse körde hon tricket med att få mig att byta bana för att inte se lappen. Sen domderade hon och bestämde vad jag skulle göra. Jag suckade jättehögt men vid nästa suck hade hon redan skickat ut mig på 100 m fenben och när jag då suckade så drog jag en kallsup. Effektivt coachen, effektivt.

I går tog hon det steget längre. Hon kom med motargument som inte ens jag kunde säga emot. Vi skulle köra 3 x 150 meter. 150 meter är jättelångt när man ska köra det som en intervall superdupersnabbt. Jättelångt. Och det deklarerade jag också väldigt högt och besämt och säkert med ögonbrynen under badmössan och ett ruskhuvud. Och vet ni vad hon kläcker ur sig? "Nä, det är inte långt, 10 timmar i snöstorm är långt". Oj då. Huvudet på spiken. Simma Marre, simma. Listig coach.

Fånga dagen

Den här dagen har jag verkligen fångat. Jag kommer också att spara den i en liten ask för att ta fram nu och då och minnas tillbaka. Så Dottern - jag är nog inne på ditt spår nu, att tatuera in Carpe Diem i svanken på din 18-årsdag tillsammans med dig så vi blir likisar.

Först solsken och solskensdeltagare på Bootcamp. Dessa underbara människor som bara ler oavsett vilken grisövning som serveras 06:30 en måndag morgon. Man måste ju bara älska dem.

Sen en massa jobb innan nästa träningsdejt stod i hallen och trampade. Han behövde ett lätt pass inför sin tävling i morgon och vad passar inte bättre än att dra med morsan ut i skogen så man får vänta på henne i tid och otid.

Dryga 12 km och lerigt. Men härligt. Det blev en hel del braiga diskussioner.

Vidare för kvällsmat och besök hos min mamma. Hon hade bakat munkar till oss, underbara mamma.

Och sist men inte minst en långjogg alldeles ensam med mina tankar. 18 km blev det, precis enligt plan.

Om ni undrar vad jag gjort på hakan så körde jag racer supersnabbt nerför Tröttbacken (typ 80 km/h), då kom en långtradare och nuddade vid mig. Sånt som händer. Mitt sår är ingenting, men ni skulle ha sett långtradaren! Min version blir coolare för varje gång jag berättar den, synd att den inte innehåller så mycket sanning. :)

Colting

Nu ska vi titta..... hmmmm lyssna på Colting. Fast innan det åt vi pasta. #rebeller

Vive la France

Saker som händer i Frankrike.

När man ska ladda sin telefon får man jobba för det. Gäller även slöa IT-konsulter.

Morgonjogg i fantastiskt vårväder i en romantisk park med kollegan. ALLA där kuttrade, kramades, pussades medan jag och kollegan flåsandes sicksackade mellan dem. 

Extremt många fina, gamla byggnader. Hade vi sannat vid varje hade vi missat frukosten.

Tillbaka till hotellet innan tuppen gal.

Frukost på franska.

Skummar igenom Instagram flödet och Petter har lagt ut bästa bilden för dagen.

Och så lunch. Utan vin förstås, vi jobbar hårt.

Morgonträning

Klockan ringer 05:30, knappt sovit en blund. Ser någon konstig, hålögd människa som stirrar på mig genom spegeln. Shit, åldrats 20 år på en natt. Ge mig botox eller vad tusan som helst! Finns inte en kräm i världen som kan rädda den här dagen!

Stapplar nerför trappan, på med kaffet. Kommer på att jag ska packa för två nätter i Frankrike. Slänger ner saker på måfå och hoppas att det blir rätt. Ser att jag slängt i nattlinnet i stället för finblusen, byter snabbt och tackar en högre makt för att jag såg det. Hade sett lite roligt ut på mötet i morgon....

Kaffe, fil och iväg mot Bootcamp. Får en välbehövlig kram av den andra fröken. Ett helt gäng taggade tjejer kör så det ryker ur öronen och jag är lycklig. Tänk vad andra människors energi kan göra för mig!

Stannar sen kvar och kör mitt cykelpass, 4 x 8 minuter. Svettigt men så skönt att få tänka på något annat för en stund. Benen svider, maxar pulsen. 

Oj, blev visst lite naket men det bjuder jag på. Genast känns livet så mycket lättare. Som grädde på moset lyssnade jag på Dotterns favoritlåt på vägen hem.

Nu är jag redo för Frankrike - bring it on!

En måndag

Typiskt bra måndag i går! Åkte till Mora för att hjälpa Dottern med matte. Älskar matte, älskar dottern, älskar Mora, älskar Strand (där vi åt middag). Dottern älskar väl inte direkt matte men när poletten ramlar ner och riktningskoefficienten blir plättlätt att räkna ut, ja då skiner hon upp. Och ja, vi pluggade matte på Strand. Hon funderar på att förlägga matteprovet där för att det gick så bra.

Och så råkade jag hitta ett test av swimrun-skor, läs!

Och framför allt - anmäl dig till första upplagan av Hofors Swimrun!

 

Måndagshumor

Lantto skriver att hon älskar Finland och det gör ju jag också. Hade nästan glömt bort den här underbara videon. Se, njut och lär dig några nya disco-moves till helgen!

Min helg

Så, nu kanske jag börjar landa något och kan återuppta bloggen. Lite. Jag har under senaste veckorna inte riktigt haft fokus på träning utan kört de pass som jag hunnit med och orkat. Det finns flera anledningar till detta men det är inget jag kommer att ta upp i den här bloggen. Ni som är sjukt nyfikna får i vanlig ordning skicka mail. :)

I fredags hade jag vilodag och det var nog bra det. Dålig sömn hela veckan så det var bättre att ladda batterierna. Och det gjorde jag bland annat genom att prata träning med min sköna böna. Finporslinet har åkt fram dagen till ära som ni ser....

Lördag morogn var det äntligen dags för fikacykling! 65 km ren njutning med ett fint gäng.

Älskar att se en racerparkering. (Så nej Simfenan, det var inte affischen för blommor som jag förevigade.)

På söndag var jag segare än segast, kroppen fungerade inte alls så jag hade ställt in långpasset med SSSSara. Men till slut övertalade jag mig själv att dra iväg på en kort runda i alla fall. Det var sura ben men de kom skapligt igång efter en lång stund och jag skrapade ihop 16 km löpning, fågelkvitter och en skön känsla i kroppen (tills jag insåg att jag skulle bli sen till ett möte och fick köra sista kilometern som en intervall).

Körde också mitt crossfit-pass där jag valde "Death by Thrusters" som en hyllning till MK Open som var i Falun i helgen samt en 15 minuters Cindy. All in bara. Som grädde på moset rev jag av simning med kära Gävle Triathlon också.

I morse sken solen och jag också. Med ett leende på läpparna sprang jag hemifrån vid 06:10.

För att dra igång Bootcamp. 16 glada och pigga tjejer gjorde tester för brinnande livet.

Men den största bedriften i helgen gjorde min kompis Joel i går. Han vann sin age group på Ironman 70.3 (halv IM) i New Orleans. Helt galet! Han är så grym! Jag ska bli som han när jag blir stor.

 

Nu väntar en vecka där Bootcamp fortsätter (tre dagar i veckan, start 06:30, jo jag tackar jag), jag ska simma en liten sväng men sen drar jag till France några dagar. Lovar några bilder på vingårdar som jag morgonjoggar förbi om kollegan kommer ihåg att ta med springkläder (det är alltid han som hittar överallt, jag går vilse så fort jag inte ser hotellet längre). Ha en fin vecka vänner!

Livet

Jo jag lever, det är bara lite mycket nu. Men jag rev nyss av ett roligt simpass och i går blev det racer och crosslöp. Så för simspiration, här kommer SSSSaras superroliga simpass:

200 m insim valfritt simsätt

Teknik

4 x (25 skovel + 50 m valfri drill*)

Serie

200 fr fart 3 

4 x (50 fr + 50 br + 50 fr) alltså 50 meter crawl, 50 meter bröstsim och 50 crawl, allt i ett svep

50 meter löst

4 x (25 fr + 25 rygg + 25 fr)

50 meter löst

2 x (100 m benspark fr, vila, 100 m benspark fjäril)

Avsim 200 meter valfritt

Testa!

Kontraster

I går svindlande höga klackar (och skavsår) hoppdansandes till världens bästa Thåström.

Med fina MTB-räven (och min multisportpartner i Team MILF).

I dag med cykelskor och med klungkörning som tema. Det fattades dock fika för att det skulle ha varit perfekt men det har Linda lovat till nästa gång.

Nu soffan och i morgon ska jag spöa Sonen och hans lag i innebandy. Eller så bryter jag lårbenshalsen, vi får se hur det går.

Stängt pga ryggskott

Började känna av det redan i Sälen men det gick ändå ganska bra. På tisdag morgon simmade jag och efteråt kändes det rejält. På kvällen var det dags för kettlebells men det fick jag glömma. Jo, det är nog farligt med träning ändå....

Förut hade jag ryggskott flera gånger om året, nu är det andra gången på 8 år så det är väl ganska OK. Men tråkigt. Tur att jag hann ut ock köra en racer-premiär i måndags. Vingligt och långsamt.

Hittade också dotterns första cykel när jag städade garaget. Naaaaaaaw.... Taina - minns du?

Men just nu är det viloläge och förbud mot det mesta, ungefär som alla skyltar i Trysil. Förbud mot allt.

Försökte flörta med en kyckling i Trysil i singelkön. Gick inte så bra, kanske var jag dålig på norska. 

Nej, nu ska jag titta vidare på Svett och Etikett, ni har väl inte missat avsnittet om styrkelyft? Grymt bra!