Som alltid bestämmer Sonen menyn och då är plättar ett måste.
Vi har också ätit glass i mängder.
Men faktiskt har jag tränat också. I går cyklade jag 95 km och fick några tårar i ögonen pga nostalgiska minnen. Exempelvis vid den här kyrkan som jag inte sett på många, många år.
Jag tvättade också cykeln efter jag cyklat. Bara en sån sak.
Jag och Sonen besökte ett gym i förrgår.
Och innan det hade jag sprungit 17 km samtidigt som jag lyssnade på En mörk historia och Arboga-kvinnan. Hua!
Men mest ligger vi så här.
Och så här.
Och spelar kort.
Nu ska jag fortsätta med att göra ingenting. Heippa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar