Medan de flesta på campingen sov ruset av sig tog jag mig an denna Kalven igen. Insåg ganska snabbt att det saknades tre ganska viktiga saker - spår, fäste och Mannens humör. Stod och tvekade om jag skulle fortsätta eller vända, men vad tusan - utmaningar är till för att besegras. Bestämde mig för att staka runt sk*ten. Kosta vad det kosta ville.
Fick några tekniktips från sura Mannen som tyckte det gick assakta. Fokuserade och stakade med magen, inte hänga på armarna. Sätt staven vid pjäxan, 90 grader i armarna, fäll framåt med armarna helt låsta. Öka frekvensen när det är tungt.
Typ så, jobbigt som tusan men ganska kul. Vacker väder, tomt i spåren och nöjd att jag kom ut. Men jag fattar inte! Hur jag än gör tar det 72 minuter runt den där jäkla knölen! Till och med i dag fast jag tyckte det gick ursakta. Ja, ja. I morgon är en ny dag...
Vi firade faktiskt i går, mysigt fackeltåg bland annat.
Men jag är inte så präktig som det låter. Efter längdskidorna körde jag några åk alpint mest bara för att få hänga med polarna på After Ski...
1 kommentar:
Bra jobbat, och god fortsättning!
Skicka en kommentar