Innan jag gick mot bassängen spände hon ögonen i mig en gång till: "I dag kommer det att släppa, i dag kommer det att gå bra.". Bara så där. Och så hej då.
Jag strosade vidare till bassängen, såg att det var lugnt och skönt, tog bana ett och började värma upp med sex längder bröstsim. Gick fint. Så till min utmaning: 1 000 meter crawl. Bestämde att köra 10 längder i taget och om det gick riktigt tungt, fick jag använda paddlar på någon tia.
Första 10 längderna (250 meter) gick på typ 8 minuter (med kort vila alls mellan längderna), nästa 10 längder hur lungt som helst, pumpade ytterligare 10 längder när jag ser att "min" bana blir full av tanter som inte vill att deras hår ska bli blött. Byter bana, lätt irriterad men klämmer 10 längder till. De sista på 6 minuter! Så nöjd! Drar på mig paddlar och dolme, kör 10 längder till med fokus på armarna. Avsim/ursim på det och jag var klar.
Det hände verkligen i går! Det vände och jag knäckte koden! Jag känner i vattnet hur jag ska ligga, hur jag ska dra armen, hur jag ska rotera och framför allt hur jag ska komma med handen superlångt fram innan jag börjar dra. Och våga glida en stund innan jag drar.
Så nöjd och glad så jag bestämde mig för att åka till gymmet för att vara med på spinning 30 minuter. Lite ovant att cykla efter simning men jag måste ju vänja mig...
Efter det, stenhårt pass med ryska kulorna. I love it!
1 kommentar:
Vad härligt!! Jag tycker att det är lite sådär med simningen - man nöter och nöter och sen lossnar det helt plötsligt :) Sen kommer man till nästa platå och är där en stund, sen kommer nästa "uppenbarelse" :)
Skicka en kommentar