Kompis det går bra nu!

Inne på sista semesterveckan, måndagen bjöd på extremt varmt och härligt väder. Passade på att paddla en sväng med sonen. Kvällen avrundades med Kettlebells och en löpsväng. Så varmt och härligt. Sommar på riktigt.

I morse ringde klockan tidigt igen. Vaknade till en gråmulen och regnig morgon. Och så var det ju långpass inplanerat. Äsch då. MTB-kompisen stämde av om vi fortfarande var PÅ eller om vi var AV. Självklart var vi PÅ. Och precis när vi ger oss av, upphör regnet på ett magiskt sätt. Eftersom det är Cykelvasa-träning, körde vi grusväg, grusväg och ännu mer grusväg i dag. Jo, det blev någon snutt asfalt också. Men hela 7 mil fick vi ihop på strax över 3 timmar. Så nöjd! Och kroppen svarade på ett helt underbart sätt. Var så taggad att jag till och med glömde bort att knäppa kort.

Resten av dagen har jag tillbringat på bio (Cockpit, se den) och slappat i soffan. Inte helt fel.

I morgon väntar en löptur och tekniskt MTB-pass. I lera säger MTB-räven.

På tal om MTB-räven har jag utlovat en belöning för henne eftersom hon jobbat så hårt som min adept i nästan ett år. Och vad passar bättre en ler-älskande räv än Tjurruset? Nä, tänkte väl det. Hon mailade något om Kalvruset men glöm det. Vi ska ut och gegga i oktober. En mil terräng. Får vi väl se hur mycket lera hon gillar efter det..... Hämnden är ljuv, så ljuv. Kolla filmen här. Jag är livrädd. På riktigt.