Eller hur det nu var. Den här helgen har verkligen flygit iväg, kanske för att fredagens nöjen bestod i att ta sig hem från Ryska gränsen. Seeeent hemma och sedan upp för att köra premiär för Functional Moves Outdoor för ett gäng unga damer. Dessa unga damer var något trötta och slöa men jag försökte jaga på dem så gott det gick. Med varierad framgång. I åldern 13- 15 någonstans verkar man vara trött. :-)
Functional Moves Outdoor imponerade inte jättestort på mig, visst är det trevligt att vara utomhus och köra när solen skiner men jag tycker nog att vanliga FM är mer givande. Men som komplement, helt OK. Resten av dagen låg jag på badstranden, var rädd för åska och blixtar, sa hej då till föräldrarna som reste till Finland och åt god mat med vänner. I nämnd ordning.
I morse skulle jag avverka det sista långpasset på racer innan Vätternrundan. När jag kom ut hörde jag åskan mullra. Jag är riktigt, ordentligt rädd för åska och blixtar men jag och Mannen gav oss ändå iväg till mötesplatsen för att möta upp Klassikerkompisen. Molnen hopade sig, luften darrade. Vi cyklade dryga milen, jag med ångesten i bröstet, kunde knappt andas. Valde därför att avbryta och åka hem. Typiskt nog möttes jag av regn och åska när jag bara hade någon kilometer kvar. Så i stället för 10 mil blev det 2,5 mil, lite besviken på mig själv då de andra trampade på och slapp både åska och regn. Nåväl, fobier är inte så lätta att handskas med. Laddar för långspass i morgon i stället och hoppas att farbror Oskar håller sig borta.
Nu väntar FM och BodyCombat innan helgen är slut. Härligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar