Sweden Bike Expo

Full av förväntan drog vi iväg mot Kista på lördag morgon. Fullt med folk fast vi var på plats strax efter nio. Vi kom in och gick runt ett varv. Konstaterade att det var en hel del montrar med cyklar men att de flesta människorna befann sig längst bak där försäljning av kläder, hjälmar, grejer pågick. Det fanns en bana där cyklar kunde testas, Mannen och Sonen testade en cool cykel för kommande MTB-lopp.

Jag klämde på Nelkers cykel.

Jag hittade också en fin Scott Plasma men Mannen tyckte den var för dyr.

Och så Petters fantastiska cykel med inbyggd hållare för bubbel.

Så det slutade med en massa (gratis) vattenflaskor, hjälm till Sonen, armvärmare till Sonen, handskar till Sonen. Men vänta, bara en massa grejer till Sonen? OK, erkänner att Enervit-kassen är min och Mannens. Och så åt vi hur mycket bjudgodis som helst. Vi är ju trots allt snåla finnar.

Ja just ja, glömde att den där Sonen också fick en ny cykel. Och jag fick I N G E N T I N G. Orättvist.

 

Jag längtar efter snö

Sälen just nu.

Men i helgen taggar jag för Sweden Bike Expo, Kistamässan. Men först en helkväll i Stockholm med familjen, hotell och hotellfrukost. Det längtar jag också efter.

 

Stavgång och crossfit

Varierad träning? You bet! I går avslutade jag kvällen med min klubb Gävle Tri och en hyllningswod till Joel som tagit sig till Hawaii.

I morse startade jag min dag med vännen aka Lilla Luusi och stavar. 

Hon hade lyckats ta fel stavar så lite installationsproblem... Pannlampa, reflexväst, mörker, duggregn (fast vi valde att kalla det snö) och så vi. Jag något tjurig till en början då jag beklagade mig att jag alltid sover så dåligt innan tidiga morgonpass, hon som peppade och försökte. Give me a brake - klockan är f*cking SEX på morgonen. Men till slut gav sig surkärringen och det blev trevligt. En timme gång med några intervaller fick vi till. Morgonkaffet smakade extra gott.

Marre testar - kinesiotejpning

Jag har länge varit sugen att testa på vad de där färgglada tejpbitarna kan göra, problemet har varit att jag inte vetat vart jag ska sätta tejpen. Sonen föreslog över munnen och det är kanske där den hade gjort bäst nytta, vad vet jag. Men nu valde jag ändå finn-rukken.

Kinesiotejpen togs fram av Kenzo Kase på 70-talet, han ville skapa en tejp som liknade huden. Teknologin bakom tejpen är baserad på kroppens egna naturliga läkningsprocess, effekten sker neurologiskt och genom aktivering av kroppens egna kretslopp - därav namnet kinesio.

Tejpen används främst för att lindra muskel- och ledsmärtor, förbättra prestationsförmåga samt förebygga och förhindra uppkomsten av skador (kan också hjälpa vid andra typer av smärtor såsom bihåleinflammation och menssmärta). Effekten nås genom att bindväven lyfts, blodflödet ökar och slaggprodukter förs bort.

Jag valde att tejpa min rygg så just nu sitter det tre tejpbitar på min ländrygg. Det gick på några minuter att sätta dit dem och den märkliga känslan är att du inte känner någon begränsning i rörlighet såsom det är vanligt att göra med vanlig tejp. Jag kände ganska snabbt en värme och en känsla av att blod strömmade till/från platsen. Nedan förbereder Christian tejpbitarna. Det finns också färdiga tejpbitar att köpa för diverse ändamål (dvs de är formade på speciella sätt så att det blir lättare att sätta dem på rätt ställe).

I går kväll hade jag en dålig ryggdag, det brukar innebära att jag på morgonen när jag vaknar har problem med att ta på mig strumpor mm men faktiskt gick det riktigt bra. Sen vet jag inte om det är tejpen eller om det hade varit så ändå eftersom jag stretchade sätet rejält när jag kom hem från kettlebellsklassen.

Tejpen sitter på i några dagar så jag får utvärdera något senare.

Även Mannen blev tejpad. Vi skojade hemma att han nog skulle behöva raka benet men så långt skulle han inte gå - hur skulle det se ut! När jag kommer in till tejprummet (låter bättre än herrarnas omklädningsrum på gymmet) så ser jag Mannen sitta i duschen och raka benen. Fick dock inte fota.

 

Ska bli spännande att höra reaktionen när kollegorna på hans jobb kommenterar hans rakade vad och den snygga, rosa tejpen....

KB-kollegan har gjort tejpning lite till sin grej, hon har problem med ena axeln och känner att tejpen avlastar så tada - lite naket på bloggen i dag.

Brasklapp - som vanligt bör man vid skador/problem undersöka varför du skadat dig och därefter rehabilitera korrekt men som stöd i rehabiliteringen kan tejpen vara ett bra mellansteg.

Vill du också prova och bor i närheten av Hofors - kontakta Christian på Aktivera Mera så hjälper han dig.

Ont i trötten

Älskar söndagkvällar, först simning med Gävle Tri och sedan soffan med Mannen och "I huvudet på Gunde Svan". Älskar, älskar, älskar. Och har vi tur så finns det något snarr kvar sedan lördagen.

I senaste avsnittet var det dags för Gunde att möta Wassberg eller Säcken som han kallas (skidåkare måste tydligen äta mängder med mat och då satt Wassberg som en säck, munnen nära tallriken och bara skyfflade in födan). Grabbarna hade långa samtal om det här med att ta ut sig, att våga tänka annorlunda, att Wassberg ställde sig på skidorna och körde med gips på för gipset satt ju kring hans knä, foten eller något annat var det ju inget fel på. Och som han säger (fritt citerat för jag minns inte ordagarant) "har man bara ont i trötten så är det ju bara att köra på". Lite sant är det, ibland känner man/jag/du efter för mycket, eller hur? Bild från TV 4.

Den känslan hade jag i morse på mitt simpass. När jag kände efter så stramade det både här och var, kändes trött i axlar och lats men vad tusan. Det är inte guld och gröna skogar på varje pass så jag bet ihop. Tekniken kändes bra, det var vid dagens intervaller som det började göra ont i trötten. Varje intervall bestod av 100 meter full fart med fenor, av med fenorna och direkt 50 meter full fart. Gånger sex. Halleluja. Testa!

Joel + Kona = SANT

Min vän Joel gjorde det i går. Han knep en slot till Kona och jag är så stolt över honom! Vilken kille! Han har haft en grym form hela hösten och det har känts bra, det enda oroande har varit värmen och luftfuktigheten där nere i Brasilien.

Jag följde honom krampaktigt hela dagen och i går, när jag klev ur bassängen, var det klart. Han knep en andraplacering i sin age group och fick därmed en slot. Hurra för Joel! Du är så bäst! Bild från hans Facebook (som säkert duktiga Elin Nimark tagit, även hon gjorde en kanonprestation i Brasilien i går, fatta att den tjejen gjort 10 Ironman, 2 Kalmar Järnman, Ö till ö samt NORSEMAN, respekt). Bilden på Elin snodd från Lantto.

Jag nästan dog

Två dagar på tjänsteresa, svårt att sova då jag åt alldeles för mycket god mat alldeles för sent på kvällen. När jag kom hem sladdade jag in på gymmet för att köra crossfit. En "Fight Gone Bad"-variant fick det blir - fem övningar, en minut på varje övning, fem varv med en minuts vila mellan varven. Övningarna för dagen var chins, burpee boxjump, wallball, crossfit situps och pushpress med stång. Efteråt fick jag sätta mig i receptionsstolen och låtsas-fylla-i papper för jag orkade inte ens andas. Och den där lappen där alla repetitioner skulle fyllas i, ja, det ser ut som en treåring ritat huvudfotingar i stället för att en 40+'are skrivit siffror. Blir intressant att tyda nästa gång.

Som om det inte var nog så skickade jag iväg Mannen för att köpa fika, åkte till badhuset där vi samlades hela familjen (minus Dottern) för att fika, prata och vänta på att simmet ska börja. Mmmm, det var visst sim den här dagen också. Tur att jag sparade på axlarna. Inte.

Insim, teknik och sedan pyramid (50-100-200-400-200-100-50). God natt. Jag blev så fruktansvärt trött att jag nästan inte kunde tvätta håret efteråt. Slängde mig i soffan och bad Mannen mata mig med något. Fort.

Den där känslan. Jag både älskar och hatar den. Jag orkar inte vara i den för den är för jobbig. Hela du är helt slut. Du mår illa, det pirrar i kroppen av syra, kroppen känns tung, hjärnan är som sirap, olustkänsla - har du varit där? Även Sonen, som kört både innebandy och sen valde om möjligt ett ÄNNU tuffare pass än jag och Mannen, befann sig exakt på samma ställe som jag. Vi tittade på varandra, orkade inte ens nicka men båda förstod.

Jag älskar att ta ut mig helt. Jag älskar att känna att min kropp inte är gjord av glas utan att jag faktiskt kan belasta den riktigt hårt. Sen är det väldigt sällan som jag går utanför min box och gör det all in men när jag gör det blir jag glad och stolt. Jag är stark.

Någon annan som är stark är Kristina Paltén som för en stund sedan slog världsrekordet på löpband, 48 timmars löpande resulterade i 322,93 km (tidigare rekord från 2006 var 309,8 km)! Galet! Grattis!

 

Min dag så här långt

Klockan ringer, jag fattar ingenting. Är natten redan slut eller är det den där förbannade Mannen som inte orkar kliva upp när hans klocka ringer? Sparkar ganska hårt åt hans håll för att han ska fatta att han ska gå upp men det är tomt där. Jaha, min klocka alltså. Masar mig upp.

Har lagt fram kläder redan dagen innan, som om jag är en Saida på måndag kväll och vet hur det känns när klockan ringer tisdag morgon. Har lagt fram de där bruna byxorna. De där som känns som ett par kompressionstights som är två nummer för små. Nästan omöjliga att få på. Måste hoppa och dra samtidigt, kanske skvätta i en liten skvätt olivolja också. VARFÖÖÖÖÖR bruna byxorna just i dag? VARFÖÖÖÖÖÖÖR? Vill lägga mig på golvet och skriksparka en stund.

Drar på kaffebryggaren, genast känns livet något lättare. Slänger i det sista i träningsväskan - har redan preppat med baddräkt, sminket, ta-bort-rynkorna-krämen, hårfönen och annat. Nu ska paddlar, dolme och fenor i. Och så träningsprogrammet. Ja just ja, vad var det i dag nu igen? NEEEEEEEEEJ, det är helvetesprogrammet i dag! En miljarrrrrrrrd 25'or i ett överljudstempo. NEEEEEEEEEJ. Vill lägga mig och skriksparka på golvet igen men hejdar mig. Går och fyller i en megastor kaffekopp och så fil och müsli. Läser tidningen. Njuter.

Gör klart det sista och brummar iväg till badhuset. Inser att jag glömt fånen hemma. Nåväl, inga instagram-moments kommer att infinna sig ändå. Jag har det på känn.

Kliver i bassängen och börjar simma. 50 meter fritt insim. Sedan en massa intervaller med benspark innan helvetet brakar loss. 8 x 25 m med start var 40:e sekund. För mig med sirapssega armar innebär det att jag i bästa fall får vila 15 sekunder mellan varje. I värsta fall 10 sekunder. Gaaaah! 50 meter lugnt efter det. Snabbt på med 6 x 25 m start 40 sek igen. Lite vila och sen allt igen. Någonstans där i mitten simmar jag av mig min baddräkt. Bokstavligt talat. Snöpligt. Speciellt när det är en hel del människor som sitter i godan ro och äter frukost och har mig som klockan 7-underhållning. Undrar vad de tänkte. För jag vägrade att stanna bara för att baddräkten började kana av, jag hade ju världens bästa tid på gång!

Då kanske ni undrar hur man kan simma av sig en baddräkt? Var jag otroligt snabb? Hade hastigt gått ner 20 kg? Låg olivoljan kvar på kroppen efter byxpåtagningsförsöket? Nej, svaret är enkelt. Jag har finne-lagat den och finne-lagningen höll inte riktigt.

 

Jag är i stort sett ensam i bassängen hela passet. Fast på slutet ser jag att en kille simmar brevid faktiskt. Vi är klara samtidigt, kliver ur, jag säger artigt "hej" och han svarar "charlie". "Charlie"? Vem säger så? Jag blir plötsligt rädd för honom och skyndar ner till damernas trygga vrå.

Påklädningen fungerar utan fadäser. Åker hem och hämtar upp min telefon (passar på att fota baddräkten också). Åker till jobbet för att förbereda ett inledningstal för några hundra personer. Och så gör jag andra typiska jobbgrejer också. Som att piffa på mitt kontor. Min hörn-of-fame tar form. Sonen och Dottern för många år sedan, jag och Marie springer Stockholm Marathon (en kille som vi känner fotade oss och bemödade sig att framkalla fotot samt skicka det per post till oss, så sött så jag nästan dör), en fin teckning som Sonen ritat och så mina två Ironman certifikat. Nöjd.

 

Nu har jag jobbat färdigt och står och kokar mat samtidigt som Mannen och Sonen avverkar helvetespasset på badhuset. He, he..... Funderar på att plocka ner träningsredskapen som jag använde i går. Fatta vad mycket man kan göra med chinsstång, TRX, gummisnodd, tung boll och matta. Blir helt yr när jag tänker att träningsvärlden ligger framför mig på det här sättet! I går gjorde jag chins, rodd i TRX, planka i TRX (på en miljard konstiga sätt), rotation i TRX, russian twist med boll, rotatorkuff-övningar med gummiband. Och så sprang jag 8,8 km också. Såg en brandbil. Bra dag i går också.

 

Vi måste prata om D-flex

Egentligen orkar jag inte. Men OK då, jag låter stresshormonerna rusa igång så här på morgonkvisten så kan de hejda sig sen. D-flex. Herrejösses. Aftonbladet slår ut stort med "Så tränar du väck dina veck", "tricket är att fokusera på muskelfästet och träna just den punkten" säger fitnessgurun D-flex. Jaha, det säger du. Jag som trodde tricket var att hitta funktionella övningar som engagerar flera muskler och gör dig stark på riktigt. Attans vad fel man kan ha.

Och dubbelhakorna - de ska bort säger D-flex. Hur lätt som helst! Dallret i ansikten, puts väck med D-flex program. Hurra! Mänskligheten är äntligen frälst! Det går tydligen att punktförbränna och bli fast och fin exakt där man vill!

Så vad ska man göra då? Jo, här kommer några suveräna övningar från Aftonbladet.

 

Jo, att den tar på nacken, det ser jag det. En planka med blicken framåt känns ju lite sådär. Men kanske fanns det en spegel där att kika i, vad vet jag? Och den här nack- och halsböj, hmmmmm. Tror inte att jag skyndar mig att lägga in det i styrkeprogrammet riktigt än. Men den tar säkert bort dubbelhakan, säger D-flex det så är det nog så.

Men, det som stör mig allra mest är det här med mammamagen som ska BORT, fort som tusan! Så fort mammorna lämnat BB så ska vi bli Ymmy Mummy! Visst! Skynda, skynda! Ingen vill väl ha en fladdrig mage en vecka efter att ungen har kläckts ut. Eller hur? Och muskler, mjukdelar, bäcken och annat som förändrats, skit i det, kör hårt bara! Det har ju ingen dött av! Eller.... Bilderna nedan från D-flex blogg.

Det senaste tillskottet i D-flex utbud är Bikinitfit och dit tänker jag inte ens gå. Stresshormonerna gjorde en frivolt och jag blir plötsligt bara så trött. Unga tjejer som ska träna hårt, vissa skriver stolt att de nästan kräktes, sen fotar de sig själva och lägger ut bilder under en hashtag som andra kan följa och jämföra sin spegelbild med. Snälla Dottern, håll dig ifrån D-flex. Snälla.

Egentligen tycker jag att vilka former för rörelse och hälsa du än väljer så är det bättre än att inte prioritera din hälsa. Så ingår du i D-flex frälsta skara och mår bra av det, fortsätt med det! Låt inte den här bittra, sura häxan med dallrig mage förstöra din träningsdag. Men tänk efter vad hälsa är för dig. Egentligen. Bakom de där fitspo-bilderna, bakom dieten, bakom "någons" krav (?) att mammamagar är fula och ska bort. Tänk själv. Och ta gärna hjälp av en kompis, en PT eller någon på gymmet för att göra rätt saker och framför allt göra dem rätt. Det blir faktiskt bättre så.

En helg i fjällen

Det är så uppfriskande och hälsosamt i fjällen. Pyttsan. Så här slut var jag efter Johan Olsson-intervaller uppför en slalombacke.

Jag och Mannen körde lätt uppvärmning med stavar och sen fullt ös 15 sekunder, försöka överleva och få in syre i 15 sekunder, på igen. I 10 minuter. Trodde jag skulle då de sista intervallerna när backen blev brantare och brantare. Varför kallar de backen för Familjebacken? Borde vara Mördarbacken. Fast å andra sidan brukar man ju åka den nerför och inte springa uppför.

 

Vi hann också cykla en sväng på Kungsleden. Typiskt bra dag.

I alla fall så här långt när stigen var bred, fin och jämn.

Precis innan fotot nedan är taget har mamman i familjen ramlat typ hundra gånger i lervälling och Sonen har konstaterat "äh, vi vänder, vi kan inte ha henne med på de här stigarna". Kärlek. Full med blåmärken är jag i alla fall. Gott med fika.

Har spelat Yatzy och plump i husvagnen. Varierad framgång. Mannen har fokus.

Och så har Mannen och jag cyklat en sväng också. På lätta stigar och vägar. Utan snorungen som tycker att mamman cyklar för sakta.

 

Vi var på campingens pub också. Då får man ta av sig skorna i hallen innan man får beträda storstugan med långbord och människor i fleecetröjor.

Det snöade!

Och det töade.

Batterierna är laddade!

Tävling hit och tävling dit

Hade samtal med coachen tidigare, vi diskuterade tävlingar hit och dit. Vad som är bra, vad som är mindre bra. Jag har beslutat mig för att strunta i de stora tävlingarna jag kört nästan varje år - det blir varken Göteborgsvarvet, Stockholm Marathon eller Vätternrundan. Känns sorgligt, speciellt Göteborgsvarvet som jag sprungit varje år sen urminnes tider men det är lite för mycket meck för att springa en halvmara. Stockholm Marathon är trevligt men nu har jag gjort det färdigt. Vätternrundan fattade jag beslut om redan förra året, det är för många olyckor, för mycket meck och en hel helg går bort.

Nu börjar bloggarna bubbla över av tävlingar, de coolaste är ändå Queen-of-F*ing-Everything Lantto som ska köra Rockman swimrun. Och klubbisen Ulf som ska köra (om han har tur i lotteriet) Norseman (Ironman med många, många höjdmetrar och start i en fjord med alldeles för få grader i). Jaha, och så sitter man här och inte har några mål. Eller vänta, några tävlingar har jag ju faktiskt inplanerade.

1:a mars - Öppet Spår 90 km skidåkning

31:a maj - Utö Swimrun med Mannen

6:e juni - Siljan Runt 160 km cykelnjutning

21:a juni - 70.3 Kronborg halv-IM i Danmark (anmäld men vi får se)

27:e juni - Vansbro Triathlon halv-IM med förhoppningsvis bättre väder än förra året

12:e juli - Hofors Swimrun premiär för vårt eget swimrun, tjohooooo!

8:e augusti - Sälen AIM Challenge Multisport när det är som bäst

23:e augusti - Copenhagen IM (trodde ni på allvar att jag inte skulle köra någon IM nästa år, va, va?)

Ungefär så ser det ut just nu. Fokus på cykel, löpning och simning. Lite styrka på det. En mix made in heaven. Förutom det där med längdskidor som jag inte riktigt begriper varför jag håller på med.

Bikefit med Glenn

I onsdags hade klubben ordnat att vi fick göra en Bikefit så jag och Mannen drog iväg med höga förvätningar och tri-hojjarna på taket. Kände ett sting i hjärtat när jag såg min kära Geting, har inte ens petat på henne sedan Kalmar. Kärlek.

Hur som helst, Glenn (som jag inte tror är från Göteborg) är en trevlig och sympatisk kille. Jag hade inte gjort en bakgrundresearch riktigt så för att snacka lite så där trevligt frågade jag om Glenn jobbade i någon cykelbutik eller så. Han tittade på mig och sa "nja, jag är förbundskapten för cykel". Jahaja. Sen blev det lite tyst en stund.

Jag fick börja med att lägga mig ner så han kunde se benlängd, hur fötterna faller och annat intressant. Han konstaterade att mitt ena ben är längre än det andra och att mina fötter faller inåt.

Sen justerade han om mina klossar direkt, typ flyttade bak dem så mycket som möjligt, innan jag fick sätta mig och trampa en stund i trainern. Ovan känsla.

Efter några minuter gav han domen och började mixtra med cykeln - ner med sadeln, fram med sadeln. Kolla knäets läge med "lodsnöre" igen, flytta lite kloss. Efter en stunds hummande var han nöjd. Sen var det dags för styret. Det sänkte han TVÅ centimeter. Jisses, kommer att ta tid innan jag vänjer mig vid det. Och tempopinnarna mot mig, underarmsstöden inåt och i en annan vinkel. Han tyckte att jag behövde bli mer aerodynamisk.

Glenn pratade mycket om att hitta sin kraft - från hela kroppen, inte bara benen. Om jag sitter kasst med händerna så kanske jag vobblar från sida till sida och kraften går då förlorad. Hela min kropp måste möjliggöra att kraften går ner i tramporna.

Något annat som Glenn pratade mycket om var hur olika alla cyklister är och att vi har olika förutsättningar. Mannen t ex var gjord som en cyklist, han hade exakt rätt benrörelse (med en liten cirkulär rörelse på knäet) som många elitcyklister försöker lära in men som inte lyckas. Han bara har det. Jaha, inte undra på att han cyklar som en galning tänkte jag.

 

För mig handlar det om att nyttja tramptekniken - verkligen fokusera på att arbeta hela varvet igenom. Och att jobba lika mycket med båda benen, jag jobbar alldeles för mycket med höger jämfört med vänster. Jag fick också en annan vinkel i bröstryggen nu vilket kändes otroligt skönt. Och så ska jag byta klossar från de gula (lite mer flexibla) till blåa (hårdare) så jag inte grejar så mycket med fötterna som han sa lite fint....

Ja, det ska bli spännande att se hur det känns i vår när Getingen får nöta asfalt. Men innan det ska jag köpa en trainer till henne så vi kan nöta lite här hemma.

Bikefit

Skidträning

Jag är återigen anmäld till Öppet Spår. Jag har på känn att jag och Öppet Spår inte är en klockren kombo för 2012 och 2013 var jag också anmäld men blev sjuk båda gångerna. 2011 körde jag Vasaloppet så jag har varit i skogarna och härjat, det har jag.

2015 ska bli mitt år, då ska jag vara frisk och då ska jag göra Öppet Spår så bra jag bara kan. Jag ska försöka samla mil i spåren men jag ska också förbereda mig så gott jag kan innan snön anländer (vilket verkar dröja med tanke på att det är 13 grader varmt).

Bra saker att syssla med i väntan på snön är stavgång och styrketräning. I stavgång sysslar eliten med (minst) tre "grenar"; skidgång, sprätt och älghufs. Vad är då detta bra för och hur gör man?

Skidgång
Används i långa men inte så branta backar, ta långa kliv, fram med höften, håll upp höften (hör fortfarande Dyskens ord "höga höften" dåna i luften), skjut ifrån med tårna, bestämda steg, gunga inte upp och ner.

Sprätt
Används i lite brantare, kortare backar och kortare sträckor än skidgång. Utgår från skidgång men är mer explosivt, våga häng i luften (men gunga inte upp och ner).

Älghufs
Som löpning men med mycket mer kraft från stavarna.

Armarna ska i alla övningar pendla parallellt och nära kroppen, skjut ifrån ordentligt, jobba hela vägen bak, sätt ner staven vid foten (alltså inte för långt fram), lätt böjda armar.

Kör gärna backintervaller med ovanstående där du kan köra skidgång i första svängen, sprätt i andra och älghufs i tredje. Jogga ner men ha då stavarna i luften.

Ben
Benstyrka som också med fördel tränas i backe är skridskohopp (från sida till sida, landa djupt, tryck ifrån ordentligt), utfall och jämfotahopp uppför. Välkommen mjölksyra!

Core
Att ha en stark core underlättar enormt för skidåkare. Träna gärna övningar som är så "skidlika" som möjligt. Russian twist (sittande i "båten" med lätt bakåtlutning och benen uppdragna, rotera en vikt från sida till sida). Plankan där du börjar med tårna och armbågarna i, sedan "gungar" dig upp till händerna (se till att ha axelbrett mellan händerna, dvs sätt inte ihop händerna fram när du ligger på armbågarna). Rygglyft är givetvis bra och framför allt diagonalt rygglyft (liggande på mage eller på alla fyra, lyft motsatt arm/ben).

Övrigt
Överkroppsstyrka som jag försöker öka på nu är framför allt chins/pull-ups och dips. Givetvis fortsätter jag med marklyft och knäböj som vanligt. Annars blir coachen arg. Nedan bild från helgens crossfit-workshop där Elin Widgren visar vart skåpet ska stå. Vilken rygg!

När jag ändå googlar på bra styrkeövningar så råkar jag hamna på Viktors sida. Han anser att marklyft och kettlebellssvingar är perfekt för skidåkare då de är som ett "bakvänt" skidtag. Han föreslår också armhävningar och dips i TRX samt att arbeta mer med den nedre delen av bålen, den del som fäster i i bäckenbenet (ex inte situps).

Jag då?
Jo, i går var jag ut i mörka skogen med pannlampa och tre björnjägare (man vet aldrig när björnarna dyker upp). Vi körde upp till Fjällberget i mörker men det var ändå härligt. Körde några intervaller också när vi ändå var i gång - MEN TRYCK IFRÅN DÅ. Nästa gång ska jag fokusera på intervaller. Vad säger ni om looken? Björn Borg släng dig i väggen!

 

Kanske ett nytt boende - off topic (very much off topic)

Ibland leker jag med tanken att jag kanske ska flytta. Jag knarkar Hemnet och hittar massor med fina hus. Eller så knarkar jag sådana där exklusiva mäklarfirmor som kändisarna använder, där man inte får veta något alls. Ibland får man se någon bild, ibland inte, ibland ser man priset, ibland inte.

Just nu väljer jag mellan några ställen jag kanske ska köpa:

1. Swimrun-huset
Jag tror det här skulle vara perfekt för mig och Mannen nu när vi ska göra en swimrun. Mannen pratar ju alltid om att köpa nya grejer så fort han ska tävla men jag tar det hela ett steg längre och tänker att ett nytt hus/fritidsboende vore bra. Här kan vi verkligen springa och simma hela dagarna i ända. Dessutom ligger det där Ö till Ö-loppet går (Kymmendö och Ornö kan skymtas). Det bästa med det här huset är att det bara kostar 39 000 kr, sjukt billigt! Har precis mailat mäklaren nu (bilden nedan från mäklaren sida).

Oj då, läste lite fel. Det var några nollor till i priset. Närmare bestäm tre nollor till. Som utropspris. Oj då.

2. Vinkällarhuset
Tänk att ha en egen vinkällare! Med inbyggd belysning! Sjukt lyxigt!

Och badrum med inbyggd TV, där skulle jag för evigt ligga och titta på snaskiga tvåloperor och äta chokladpraliner.

Och Mannen skulle ett få ett jättefint tvättrum med separat torkrum, ååååh vad glad han skulle bli!

 

Fast även här ser jag några luckor i själva tankearbetet - vad skulle vi fylla vinkällaren med? Framåt söndagen har vi ju kramat ur varenda droppe ur varenda vinflaska vi hittat i huset (OBS MAMMA, skämt, ironi). Och jag tittar ju aldrig på tvåloperor och har hittills använt vårt badkar där hemma exakt 3 gånger (på typ 15 år). Fast tvättstugan, det skulle kunna funka! Fast prislappen på 35 milllljoner funkar nog inte.

3. Friluftsvillan
Jag är en icke-traditionell presumtiv husköpare så givetvis kollar jag objekt utanför Svea rikes gränser också, den här är i Malibu. Jag har hittat en riktig friluftsvilla där jag tänker poolintervaller, öppet vatten-simning och tennis i en kombo.

Fast jag vet inte, det är inga ränder i botten på poolen och jag kan bli lätt förvirrad och simma på Mannen då. Nja.

4. New York
Om man har en lya i New York kan man springa varje dag i Central Park och det är härligt.

Blir dock lite skeptisk då den här lyan på 590 kvm bara har plats för 14 personer i matsalen. Lite snålt om jag ska ha fest. Och så ligger lägenheten på våning 19, 20 och 21 - dryyyyygt att släpa dammsugaren upp och ner. Fast det står att man kan beställa tjänster från Plaza hotell vilket ju talar för.

Nä, inte vet jag. Jättesvårt det här. Måste fundera lite till.