I går sprang jag långpass (eller det som är långpass för mig nuförtiden). Distansrekord blev det faktiskt. Oändligt långsamt, trippande och låg puls, precis som coachen bestämt.
För att fördriva tiden lyssnade jag på Coltings podd om open water simning. Eller nja, halva tiden är ju liksom "uppsnack" om andra saker och just den här podden snöade in på hur dåliga Elfsborg (Borås fotbollslag) är. De försöker ju inte, de får väldigt mycket betalt för att jaga boll och ändå lyckas de inte. Ungefär så lät det. Och så sa Colting - "de borde ju för fan springa så mycket så de får kramp under pungen, varje match". Jag dog. Jag skrattade så mycket så jag ramlade ner i ett dike. Eller när han pratade om de yngre open water simmarna som tävlar nuförtiden, de som tar ett andetag per kilometer för att de har sån syresättning, dem kallade han GRODYNGEL. Så hysteriskt roligt! Eller så är sånt bara roligt när Marre närmar sig två timmar löpning och är löphög. Vackert i skogen var det också. Björnfritt.
I dag är det kallt. Jag och Simpis resonerar vilken typ av simning det blir - inomhus, utomhuspool eller sjön. Får jag föreslå rosévin och bara lite lätt prat om simning?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar