Date med mörk man i mörker

Hade stämt träff i slalombacken vid sjusnåret. Daten verkade så-där sugen på när klockan ringde. Han sa "så här tidigt går ALDRIG mina människor upp". Han har troligtvis rätt.

Vi kom till slut i väg och även daten piggnade till när vi väl kom till parkeringsplatsen vid slalombacken. Det var ungefär då jag märkte hur mörkt det var ute. Jättemörkt. Jag såg ingenting. Hade tur som en tok och hittade en pannlampa i bilen. Phjuuuuh. Daten drog iväg som en avlöning och jag hörde ett skall långt, långt borta. Björn?

Jag drog på mig stavarna och lufsade efter. Det gick inte fort och det var inte snyggt men nog tog vi oss upp för slalombacken. Jag lite långsammare, han lite snabbare. Ner igen. Han blev väldigt förvånad när han insåg att jag skulle upp IGEN. Herregud människa - bestäm dig! Har du väl kommit upp kan du väl stanna där?

Vi hade ett instagram moment när solen började gå upp.

Han har lagt sig ner i backen för han fattar verkligen inte vad jag håller på med. Det har slagit runt för kärringen tänker han.

Till slut började vi jogga hemåt, båda ganska nöjda tror jag. Och leriga.

I måndags hade jag också date i mörkret med mörka män. Jag måste verkligen sluta med det där.