Men i går på lunchen smet jag iväg för en kort lunchjogg. Benen kändes sega när jag startade, blankis första kilometern men sen hände något. Det var så lätt, så lätt, så lätt. Benen pinnade på utav sig själva. Skön känsla. Precis vad jag behövde!
Nu har jag lovat mig själv att stressa ner en aning, äta mat igen (i går åt jag en varmkorv på hela dagen, jo, en halv julmust också) och försöka slappna av. Lätt att säga men ack så svårt att göra. Provar redan i dag med att försöka locka med Sonen att kika på någon ridande Lucia någonstans toppat med fika. Vilodag i dag, jajjamensan.
Men i morgon, då ska jag springa och köra kettlebellspass. Vi har premiär på KB med Activiosystemet (pulssystemet), det ser jag verkligen fram emot! Ha en härlig Lucia! Min finaste, finaste Lucia är förstås Dottern som jag träffade en snabbis i går men som faktiskt kommer hem i helgen så jag får kramas ofta och länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar