På söndagen invigde jag och Monster-Linda Spinning för cyklister - distanspass á la Jessica. 90 minuter svett kan jag väl sammanfatta det hela med. Efter ytterligare födelsedagsfirande för Sonen så blev det samma tvekan och fundering om sim eller inte. Till slut, återigen med hjälp av Sonen, fick jag en knuff i rätt riktning och åkte iväg på simning med triatletherna trots avsaknad av simkompis.
Det var inte så många där så coachen kunde fokusera på var och en. Feedback till mig var öka frekvensen. Jag ligger under 60 i frekvens (armtag per minut) och borde upp en bra bit. Försökte fokusera på det under mina intervaller men det är sjukt jobbigt och svårt. Känns mest som att jag hetsar och vevar runt med armarna. Måste leta reda på min gula pipmojäng per genast och praktisera högfrekvenssim. Eller så lägger jag mig i en solstol igen och sippar på en drink. Vi får se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar