Vad hände?

Dottern ringde mig för några veckor sedan när jag var på tjänsteresa och chockade mig totalt. Hon ville åka skidor med mig. Inte utför som hon brukar utan faktiskt längdskidor. Förra gången hon åkte längdskidor var hon så arg så snön smält runt henne. Hon tog av sig skidorna och klampade sönder alla spår hon kunde hitta. Notera att detta INTE hände när hon var liten utan för några år sedan.

 

Så när hon ringde höll jag på att ramla av stolen. Jag frågade vilket av loppen under Vasaloppet hon ville åka och svaret var tydligt - "inte något tjejlopp i alla fall". Vi är ganska lika hon och jag, märks det? Vi beslutade att Kortvasan kunde vara ett bra alternativ att börja med.

Sagt och gjort, när anmälan öppnade i går så anmälde jag oss. Hennes reaktion var väl inte att hoppa upp och ner och jubla utan mer... modest. Nåväl, hon har ju nästan ett år på sig att förlika sig med tanken att åka ett skidlopp med sin kära mor.

Och innan det hände också något konstigt. Vet inte hur och det var definitivt inte planerat men ja, ja, det blir väl lite skidåkning nästa år också.