En timme extra

Skönt med "sovmorgon" i morse, tyvärr fick den sig ett abrupt slut då Mannen meddelade att det var stopp i avloppet och typ bajskorvar har poolparty i källaren. Urk! Drar på tjänsteresa nu och ber till saneringsfirman att partyt är slut när jag kommer hem i kväll. Är det inte det ena så är det det andra. Det andra är t ex ungar som jag inte vill kännas vid som sprider toapapper runt hela kvarteret när de kör en smygpremiär av bus eller godis. Kanske är det deras fel?

Verkar för övrigt vara en luckrativ bransch, funderar på att köra det jag också i kväll. En hel påse med godis, bullar, pengar och annat fick de med sig hem. Synd att man bara kan göra det en gång per år, annars hade det kunnat vara en alternativ karriärsväg. Det tipsade min syo-konsulent mig aldrig om.

Sjukstuga

Märks så tydligt att det här är en träningsblogg, när jag är sjuk blir det inte många knop här. Sitter mest och tjurar och tycker att livet är orättvist. Men om jag ska vara riktigt krass så är det väldigt sällan jag är sjuk så jag är lyckligt lottad.

Vad händer här då kan man fråga sig? Sedan jag blev sjuk natten mot onsdag har jag försökt ta det lugnt, druckit mycket, knappt fått i mig mat, jobbat hemifrån för att förskona mina kollegor från bacilluskerna. I dag vaknade jag för första gången utan halsont men däremot en tråkig hosta. Kanske försvann det halsonda när jag skrek mig hes i går i matchbåset då flickorna fick rejält motstånd av innebandytjejerna i Mora. Kanske har jag kurerat mig själv genom att sova 10 timmar (!) de senaste tre nätterna. Men det finns alltså hopp om friskintyg snart.

Sur över att det här kom nu i oktober då jag har min utmaning men stolt att jag ändå lyckats hålla mig ifrån socker trots att jag är sjuk (sjuk = Polly).

Har plöjt senaste skörden av träningstidningar, jag läser Aktiv Träning, Fitness Magazine (coolt reportage om coola combat-Pernilla i detta nummer!), Runners World och halkade in på lite Topp Hälsa också.I dag har jag Dolph Lundgrens bok Fit Forever med mig i soffan. Har börjat läsa lite smått och är helt såld på honom. Vilken barndom, vilka härliga bilder, vilka tankar. Han är definitivt mitt frikort.... :-)Skickar också en massa tankar och styrka till Thailand där människor får fly ifrån sina hem (som dessutom i vissa fall blir plundrade), förlorar allt de äger och har, har varken mat eller tak över huvudet. Många försörjer sig på turisterna på ett eller annat sätt och turisterna finns inte kvar. I pengar är den här katastrofen större än tsunamin.

Nu verkar det som att vattnet nått sin kulmen och börjar sjunka undan men det är fortfarande extremt mycket vatten norr om Bangkok, många provinser är hårt drabbade och kommer att vara det i veckor framåt. Sedan sommaren har över 300 personer mist livet, det är svårt att få fram vatten och mat, tåg är inställda för rälsen är borta, flera vägar är totalförstörda, 10 000 industrier och fabriker är påverkade. Folk uppmanas att lämna Bangkok och det skulle jag också göra, inte bara för att det är svårt att få fram mat utan för att det har smitit 300 000 krokodiler från en översvämmad farm och det finns massor med giftormar som simmar omkring på Bangkoks gator, ormar som blivit överraskade av vattenmassorna och åkt med norrifrån. Hualigen! Med tanke på att det finns 50 arter av giftormar i Thailand så känns det småläskigt...Här kan du göra som jag, lämna ett bidrag till de som behöver det via Thailands Röda Korset.

Officiellt en Klassiker

Precis när jag sitter här och jobbar som en galning sent in på kvällen och bara ska ta en kort bensträckare, råkar jag gå förbi dagens post. Och gissa vad som ligger där? Om inte mitt diplom! Jihaaaa! Så jag är nu Marre, nummer 7073, En Svensk Klassiker. Stolt så jag nästan spricker.På sjukfronten intet nytt, jag är inte jättesjuk men halsen känns raspig. Hoppas det är övergående. Träningsförbud är det i alla fall i flera dagar. Problemet med mig och sjukdom är ju Polly. Tänk om man bara kunde besluta att alla Polly skulle förbjudas. Än så länge har jag inte trillat dit och kanske kan det bero på att jag hittat en ny mellis som är så god som glass. Keso med hallon.Men jag vet att jag inte kan lura hjärnan för länge så nu hoppas jag att jag blir frisk fort som tusan så jag kan köra de sista dagarna av utmaningen som de ska köras, dvs med träning och massor med Keso.

Och shit-week blev det....

Herregud, hittills har den här veckan bara visat sig från sin sämsta sida. Det är inte klokt vad visset det kan vara!

Började i och för sig månaden med tokmycket jobb men hade en riktig topp mellan halv sex och halv sju, körde BodyCombat med kollegan som om det inte fanns någon morgondag. Underbart!

Tisdagen fortsatte med tidig tjänsteresa och sladda in på mitt nya "jobb" - coach i dotterns innebandylag. Första gången, nervöst värre. Bytte om till mina coolaste aerobictights, tjejerna flinade lite lätt när de såg mig studsa upp ur omklädningsrummet. Till en början gick det riktigt bra att hänga med - springa kan jag och skjuta bollar på målvakten kan jag. Men det tog typ slut där. Sen började dem med tokavancerade övningar, man skulle passa än hit och dit och springa hit och dit och jag var alltid på fel ställe. De förpassade mig vänligt men bestämt till att bli bollkalle, samla ihop bollar som hamnade fel. Nåväl, man måste ju börja någonstans. Fick förresten fylla på vattenflaskor några gånger också. Glamoröst jobb det där med att vara coach. Men näst gång, då ska jag visa dem vad jag kan....

Efter innebandyn gjorde jag en snabbvisit på BodyPump också. Tungt, tungt, tungt. Och som om inte allt det räckte så blev jag sjuk i natt också. Feber och halsont. Fick ställa in mysiga natt-turen på MTB och en massa annat kul jag tänkt göra i dag. Sitter här och tycker synd om mig själv. Och jobbar med budget som ska vara inne innan midnatt. Och betalar räkningar. Pust och stånk. Nåväl, bara två dagar kvar till helg. Ska se till att bli frisk tills dess bara.

Måndagshumor

Försöker roa mig själv, det är nämligen en dryyyyg måndag i dag. En dag då fåglarna inte kvittrar när man går till jobbet, i stället pulsade jag fram i mjölkvit dimma. Alla där hemma sprang omkring som yra höns, dottern råkade somna om och hann inte lägga på underlagscremen vilket givetvis innebär katastrof. Sonen börjar med sin komjölksfria kost i dag och vad äter man till frukost då? Det tog en halvtimme att peta i sig den fantastiska gröten som Mannen snodde ihop. Inte lika fantastisk som vi tyckte med andra ord. Pust. Och nu väntar en hektisk vecka med åtaganden vareviga kväll. Men vi har en ljusning i tunneln - vi får äntligen vara hundvakt på fredag! Som vi har längtat! Tur att det finns något att se fram emot. Några mer än andra. Sonen kan knappt bärga sig. Han har till och med lovat att hålla sig till sin strikta kost bara han får vara den som går ut mest med hunden. Ja, ja, jag säger då det. Gissa om det kommer att bli hundtjat efter den fredagen? Annars känner jag mig som bilden nedan i dag, fet, ful och allmänt trist. Hittade också en underbar klassiker, det var bättre förr....Nej, låt the Shit Week Begin!

Supersöndag

Shit, redan söndag. Helgen började med spinning, sedan hockey på hemmaplan. Lördagen tvingade jag med dottern på step och core, mysigt. Som hämnd sköt hon hårda bollar på mig när vi spelade innebandy på gatan. Auch! Avslutade söndagen med revy, skrattkramp.

I dag sprang mannen och några andra en trailrun-tävling på dryga milen, jag hejade på. Såg sedan dottern göra snygga assist på innebandymatchen och avslutade helgen med möte, middag, BodyCombat och yoga. I morgon nya tag!

Oktoberutmaningen

Nu är jag inne på dag 17 i min oktoberutmaning. Känner mig just nu helt oövervinnerlig, allt bara tuffar på. Jag har hittat rutiner med mattider, vad jag ska äta, när, varför och framför allt har jag blivit av med mitt sötsug. Känner aldrig att jag behöver ta den där kakan efter lunch eller smågodis/glass i soffan på kvällen. Nöjer mig glatt med lunchen och till kvällsfika är det riskakor med keso som gäller. Det är faktiskt gott! Jag som inte gillade Keso alls när jag började min utmaning. Inte Kesella heller. Nu kan jag längta efter Kesella som en tok. Speciellt blandat med frysta frukter som en kompis tipsade om. Mums!

Jag trodde att jag skulle gå och längta efter att oktober skulle ta slut, att jag skulle få dricka ett glas vin (vilket jag gjorde i lördags då jag fuskade lite), att få äta chips, att få äta godis och allt det där andra jag lagt på hyllan för en månad men nej, jag gör faktiskt inte det. Det finns inget som jag längtar efter faktiskt. Min kropp och mitt sinne är båda nöjda och glada. Och framför allt orkar jag träna hårdare än jag gjort tidigare. Det är STOR skillnad. Det blir mer vikter, hårdare löpning, tuffare BodyCombat.

Återkommer framåt fredag/lördag när resten av familjen pickar i sig Polly så får vi se om jag är lika stursk då.

Stolt som en tupp i Tällberg

Det är inte mycket aktivitet här på bloggen just nu. Det är liiiite för mycket budgetar och strategier och verksamhetsplaner och organisationer och möten och.... i oändlighet amen. Har precis kommit hem från underbara Tällberg. Två dagar i paradiset, god mat, goda viner, goda efterrätter, hembakt till varje fika, godis framme exakt överallt. Men vet ni vad? Jag bestämde mig redan på vägen dit att jag skulle vara snäll mot min kropp och mitt löfte - oktoberutmaningen. Därför bad jag om keso i stället för go'fika, åt massor med lax till lunch och middag, drack vatten till maten, åt frukt i stället för godis när ögonen började falla ihop under mötet. Jag fixade det! Jag är så stolt! Var också snäll mot kroppen och gav den en löparrunda efter allt sittande. Att jag som bonus sprang vilse vet jag inte om det är bra för kroppen eller inte. Lite läskigt var det eftersom jag inte hade en susning om vart jag var, ingen gatubelysning, mörkt och regnigt. Men jag hittade tillbaka. Kan tillägga att Tällberg är mycket backigt.Efter löpturen hade jag ungefär 20 minuter till godo innan snabbduschen så jag slängde mig ner på det pyttelilla hotellrumsgolvet och körde benböj, crunches, plankor, dips och annat roligt. Anlände sedan rödblommig till middagen. Där jag som bekant bara drack vatten. De måste trott jag var smått galen (vilket är sant) alternativt gravid (vilket inte är sant vad jag vet).Vi bodde fint på Åkerblads, mitt emot min dörr hade en superkändis bott några år. Nu sitter jag i soffan och får en resumé om vad som hänt här hemma medan jag latat mig i Tällberg, pluggar engelskaglosor med sonen, snackar träning med dottern och har också hunnit med att vara vikarie för Functional Moves och BodyCombat. Livet leker!

Holy shit

Holy shit vilken helg. Sällan jag är så glad att det äntligen är måndag och jag får åka till jobbet.

Helgen började alldeles utmärkt, hann precis hem från tjänstresan till 60 minuter ursvettig spinning, bästa starten på helgen. På lördagen kickstartade jag med 45 minuters core och sedan 60 minuter BodyCombat. Fick också chansen att se sonens första matchmål, stolt som en tupp. Mamman alltså. Sedan var det partyförberedelser så det hette duga. Fick kramp i armen av allt tuperande. Det låg en dimma av hårspray runt hela huset. Och ni ser, resultatet blev alldeles enastående om jag får säga det själv. :-) Söndagen gick som i en dimma. Trots återhållsamhet gällande alkohol mådde jag fruktansvärt dåligt hela dagen. Kanske hann veckans råträning i kapp mig, kanske var det inte så smart att shocka kroppen med alkohol efter att ha skött om den väldigt väl i 14 dagar. Jag gör inte om det kan jag säga.... Så söndagens träning var en pina från början till slut, som tur var behövde jag bara köra Functional Moves för snälla kollegan tog mitt BodyCombat pass. Skönt.

MEN, nu är det måndag och jag fortsätter min utmaning i två veckor till. INGET alkohol what-so-ever. Så det så.

På torsdagar somnar jag bäst

Så även i går. Det blev en helkväll i går, snacka om party! Började med att springa i kapp mina kollegor på gymmet som var ute på backträning. Hann nästan i kapp med intervallerna. Fast bara nästan. Lite löpstyrka på det och vi var ett gäng trötta löpare som segade oss tillbaka i mörkret.

En snabb banan (finns det långsamma också?) och in i en full sall med BodyPump-entusiaster. Försökte spara på mig lite men det gick inte, inte med den girlpower som de båda instruktörerna förmedlade där framme. Full fart, rätt in i kaklet.

Sista passet, yoga. Var orolig för att orken inte skulle finnas där men jo då, det gick bra. Axlarna protesterade en del men annars ett härligt flow. Huvudet var någon helt annanstans mest hela tiden, en massa tankar som virvlade runt och försökte få fäste utan någon framgång. Men kroppen visste på något sätt ändå vad som skulle göras och den levde sitt eget liv. När timmen var slut var huvud och kropp enade i en härlig bomullskänsla. Svävade hem och nästan direkt i säng. Somnade innan huvudet landat på kudden.I dag är det fredag, återupptog en underbar gammal vana med fredagsspinning. Svettades helt enormt passet igenom, stor blöt fläck under min cykel. Kunde vrida ur kläderna. Och nu kära vänner är det HELG! I morgon väntar 80-talspartaj. Lovar att lägga ut en bild på eländet.... Nu återstår bara frågan - hur får jag lite färg på Mannen så han matchar den röda dräkten jag tagit fram åt honom? Och hur får jag mitt hår så där krulligt och fint? Måste sova på saken.

62 dagar kvar....

Utmaning dag 10

Nu har jag kommit till dag 10 i min utmaning - dvs träning varje dag, mat var tredje timme, mer proteiner, mindre socker. Jag hade en dipp dag 2 och 3 med enorm huvudvärk, troligt p g a sockeravvänjning. Sedan dess har det fungerat väldigt bra. Svårast i början var att komma ihåg att äta så ofta och framför allt planera vad man ska äta, nu har kroppen ställt in sig och stegen går av sig själv mot kesoburken när det är dags. Känner mig piggare, orkar mer på träning och det känns att blodsockret håller sig jämnare. Ska bli spännande att se vad som händer under kommande 10 dagar.

Nu laddar jag för dubbelpass Functional Moves och BodyCombat, jihaaa!

Kvällsträning

Först svettig BodyCombat sedan styrketräning med bl a kettlebell efter det. Var inte särskilt tuff sen kan jag lova. Som vanligt manade dottern mig tills musklerna skakade. Hon fick tajma fotot så det inte skulle synas att jag var så hårig under armarna. K bry säger jag på den. Vet inte vad det betyder men det låter tonårscoolt. Oh yes.

I stället för Tjurruset...

.... körde vi fjällruset. Mycket trevligt och definitivt mindre lerigt.

Först en mils tur på Södra Kungsleden från Högfjällshotellet till Östfjällsstugan, mysigt!Sedan kort möte på campingen för att därefter bli piskad av jordens mest elaka PT, min dotter. Hon skrek, härjade och jag fick inte ens stanna i världenslängstaochbrantaste uppförbacke och vila bara pyttelite. Och fuskade jag det allra minsta i något så fick jag minsann höra det. Dessutom knäppte hon kort hela tiden så jag skulle bli nervös. Dock väldigt härligt att springa ute i naturen, stanna med jämna mellanrum och köra axelpress, crunches, benböj och annat. En bil höll på att köra i diket när han fundera på vad jag sysslade med mitt ute på fjället i djupa benböj. Sen hittade jag en björn och kom på att jag skulle stretcha vaderna lite. Coolt.OK, det var ingen riktig björn (nähä?) och jag fick muta dottern rejält för att hon skulle fota det där pinsamma fotot.

Whisky och träning

... går det ihop överhuvudtaget? Jo, i Marres värld gör det verkligen det. Var nämligen på rundvandring i Mackmyra Whiskyby. Om ni bor i krokarna och har möjlighet att ta er dit, gör det! Kanske inte så mycket för whiskyns skull (jag gillar faktiskt inte ens whisky, eller kanske om jag får ha i kaffe och grädde då) utan för de framtidsdrömmar som de här människorna har! De siktar långt över stjärnorna och brinner verkligen för det de pysslar med. De satsar stenhårt på en "feeling" kring whiskyn, inte bara drycken i sig. Det är allt från egna fat man lagrar under jord och får provsmaka högt uppe i den nya byggnaden, det är eko-tänket där de spar så mycket energi som möjligt i tillverkningen och allt som används är närproducerat, storslagna planer på en hel by med torg, restaurang med mera. De har coola lagringsställen ex i ett berg på västkusten, i ett slott någonstans i Sverige, i en nedlagd gruva osv. Det är coolt. Kanske ska jag lära mig att dricka whisky jag också?Träning hann jag också med. Jag har utmanat mig själv och kör träning varje dag nu i 30 dagar. För att inte köra slut på mig själv kör jag lite lättare varannan dag (utan vikter) och lite tuffare varannan dag (med vikter). Ungefär 20 - 30 minuter styrka och 20 - 30 minuter kondition. Än så länge fungerar det riktigt bra. Det är skönt att köra egen träning och bara fokusera på sig själv. Låta känslan styra, låta varje repetition bli lite längre, lite djupare, känna hur kroppen svarar/inte svarar. Samtidigt som jag tränar varje dag äter jag också mer protein, det är mycket keso hit och dit, och utesluter socker. Nu är jag inne på femte dagen och sockerabstinensen har släppt (huvudvärk i två dagar), jag känner mig starkare men är fortfarande ganska trött. Men jag tror att lite fjäll-luft ska råda bot på det! I eftermiddag åker vi till husvagnen i Tandådalen igen och bara njuter.

Dagens "Jag mötte Lassie"

Tror det var Expressen som hade en spalt för länge sedan där man skickade en blänkare om kusinens kompisens mammas brorsa hade skakat hand med självaste Carola eller något annat coolt. I dag hände det mig! Köpte Keso (vad annars) på en mack nära storstaden och springer på en kille som har problem med sin bilnyckel. Batteriet hade dött och han behövde "pilla" ur det. Jag såg att det fanns sådana där nålar som man rensar vindrutespolarna (?) med så jag hjälpte till förstås. Ända till jag såg vem det var jag hjälpte egentligen. Blev starstruck och fick skakningar. Det var nämligen Magnus Hedman som stod där och fumlade. Bara så där. Nu är han kanske inte som Carola eller Kungen men vad då? Lite kändiskänsla i alla fall. Och nej, det är inte jag på bilden nedan, kunde ju inte dra av mig kläderna bara så där på Shell heller. Fast jo, hade han frågat så...För övrigt är jag dödstrött i dag. Ögonen var som små springor i dag så jag kunde köra kajal över och under ögat samtidigt. Praktiskt. Fast experimentet med att dra ut påsarna mer åt sidan med hjälp av klädnypor gick väl så där. För kämpa vidare med nya tag där.

En tidig morgon i Mjölby

Tänk vad spännande det är att få resa i sitt jobb! Nu kanske Mjölby inte är världens mest exotiska plats men ändå. Det bästa med att vara en träningsnörd och framför allt löpare är att få uppleva dessa städer. Annars brukar vi resande mest hänga i hotellbaren på kvällen och sedan vidare till nästa stad.I går testade vi en härlig thairestaurang i stället för hotellets "flottiga" meny. Gillas! I morse klev jag upp långt innan sex, drog på mig löparkläderna och körden en uppvärmning i en stad som inte vaknat. Vågade inte gå utanför de stora gatorna men det var vackert ändå.

Efter mina 20 minuters lätta steg i mörkret, klev jag in i gymmet, inte så välutrustat som ni ser. :-)Men allt går! Körde mina styrkeövningar utan vikter. Nä förresten, i press pullover använde jag min dator som vikt. Skulle behöva ansöka om en tyngre dator tror jag för det var då inte mycket till motstånd. Eller kanske en sådan där gammaldags telefon i backelit i stället för en fånig iFån. Det finns inga problem, bara möjligheter....

Just ja, sen har jag jagat runt i halva Östergötland efter en mack/pressbyrå som säljer Keso/Kesella. Det verkar inte ha kommit hit ännu. Skärpning! Till slut hittade jag en ICA-affär som var morgonpigg så förmiddagens fika blev räddad. Som ni kanske vet förvandlas jag till ett monster om jag inte äter exakt så som Skalman gör, på bestämda tider. Önksar jag också kunde sova middag som Skalman gör....

I eftermiddag susar jag förbi Motala på vägen hem, ska känna av stämningen och ladda för Vätternrundan nästa år. Oh yes!

Träning pågår

På lunchen blev det träning i dag. Drog iväg till ett tomt gym och började med 10 min på spinningcykel, sedan följde styrka en stund, bröt av med 10 minuter spinning igen och fortsatte en stund till med styrkan. Det är otroligt bra att varva kondition och styrka på det här sättet, kroppen jobbar för högtryck och jag var toksvettig efter mina 50 intensiva minuter.

Jag har vid kostgenomgång ofta fått feedback på att jag äter för lite protein så nu ger jag proteinet en chans i vardagen. Det slinker ner keso och kesella lite nu och då. Försöker också peta i mig något var tredje timme. Inte helt lätt men vilken skillnad redan efter andra dagen! Humöret är mer jämnt, mättnadskänslan håller i sig längre. Det här ska bli ett spännande experiment under oktober.

Träning och alldeles ofattbart

I helgen blev det en hel drös med återhämtning, vi åkte upp med husvagnen till Tandådalen och fick uppleva en sensommarhelg som var utöver det vanliga. På lördagen medan vi slet med förtält, golv och andra vinterförberedelser sken solen på oss och det var en bra bit över 20 grader varmt. I oktober! Efter en stund fick vi nog, struntade i snickrandet och drog iväg på cykel. Helt underbart att få susa över fjällen med MTB. Upp och ner, upp igen och ner igen. Hade kunnat fortsätta hela dagen. Stackars sonen var helt slut när vi väl kom tillbaka till campingen för bastu och dusch. Vi hälsade också på i Trollskogen, fast med cykel i stället för skidor den här gången.Jag tränar faktiskt också fast det är återhämtning. På söndagen efter Lidingö drog jag till med BodyCombat för att få ut musklerna, vilade måndag, BodyPump tisdag, Functional Moves onsdag, MTB och yoga på torsdag, vila fredag, MTB-turen på lördag och dubbelpass FM och BC på söndag. Så det så.

I dag lyxade jag till med hemma träning efter en kort och underbar löprunda. Det blev mage, benböj, tricepspress, axel-flyes och andra roliga saker. Saknade dock hantlar så jag fyllde några vattenflaskor. Man tager det man haver.Nu skickar jag alla mina tankar och krafter till en alldeles för ung kille som har en alldeles för allvarlig sjukdom, det är alldeles för orättvist, alldeles för ofattbart och min dotter är alldeles knäckt.

Återhämtning