Det tar aldrig slut det här. Rust, rust, rust. Nu är det dotterns rum så ska göras om med nytt golv, tak och väggar. Allt. Rubbet. Hon själv sliter som ett djur men jag måste också, för att bevara familjefriden, titta in emellanåt och spackla, stå på ett klick-golv (bra med semestervikt då), städa, plocka. Inte mitt favoritgöra. Men jag såg en spricka på eftermiddagen då spackel skulle torka. Jag smet. Ett härligt långpass i solskenet blev det. Otroligt bra gick det också. Fast jag har grym träningsvärk precis överallt. Insida lår. Magen ska vi inte ens tala om. Axlar. Skulderblad. E v e r y w h e r e.
Distans: 13,1 km
Tid: 1:28
Känsla: Lätt, studsigt, positiva tankar.
I morgon ska jag och Carina ut på backpass. I en slalombacke. Jeeeezus. Hur ska det gå? Längtar också efter att få gå på BodyPump i morgon kväll. Mina kära muskler har inte pumpat på väldigt länge. Om inte vinpimplande räknas. Nej, det gör det nog inte.
2 kommentarer:
Lycka till i backen, puh, låter jobbigt. Kanske vi har tid att träffas ngn gång denna vecka mellan rust och annat.
Absolut Mallan, vi har tid!!!
Skicka en kommentar