Ultravasan 45 - The story

Det har gått över en vecka sen jag sprang i Dalaskogarna men bättre sent än aldrig.

Innan loppet
Stressig vecka, kass träning, kass sömn men vi kom iväg i bra tid på fredag eftermiddag. Skönt att vara på plats. Hämtade ut nummer lappen och åt sedan en riktigt god middag innan våra kompisar anlände (de åt också fin middag ute).

Sov bra och var taggad. Till start! Givetvis skogen direkt när vi kom fram.

Men sen var vi laddade och klara! Coachen missade starten då han tydligen skulle kissa exakt just då.

Loppet
Bra väder, bra tankar, kilometrarna försvann en efter en. Det var inte förrän vid 30 - 32 km som både jag och Marie fick mörka tankar. Men annars joggade vi hela sträckan, kontrollerna gick vi igenom. Många vackra ställen där det var instagram-vänligt.

Matkontrollen med nya, kulinariska smaker - testa att blanda pannkaka, falukorv och chips (match made in heaven).

Efter den där svackan var vi plötsligt i Eldris och enbart 9 km återstod! Pojkvännen ser skeptisk ut men jag tror det beror på att han alltid måste anstränga sig för att inte blunda. Annars var han stark och snäll och gullig och allt det där.

 Ultragänget!

Och i mål (och ja han blundar)! Sista kilometrarna regnade det, därav den snygga looken.

 Queen. Nöjd, varm, mätt på väg till duschen.

 Sannerligen en drottning, gled in i duschen.

 Och medaljen.

Efter loppet
Efter en liten, kort, yppepytte bitch-attack pga trött och hungrig så mådde jag bra (även han som fick motta attacken lever i dag). Dagen efter gick jag upp tidigt för att hjälpa Dottern att flytta och visst, när jag satt på golvet och skulle skruva möbler så krampade det både här och var men annars en bra känsla. Tack teamet för en bra resa (inkluderat vår underbara coach Lars, utan honom skulle vi inte vara någonting alls).

Nu återstår ett lopp - Lidingöloppet. Har kommit igång med löpningen lite lätt, ett pass på 12 km och några kortare och det känns helt OK. Det enda som är oroande nu är min vänstra sida om är helt stram och orörlig. Gick på yoga i går och fnissade när jag insåg att jag ta mig tusan inte kan böja vänstersidan på något sätt alls. Skärpning!