Vansbrosimmet - DNS och så semester

Halsont vs simstart, 1 - 0.

Det var högst oklart till sista stund om jag skulle starta eller inte. Gick till starten och hade med mig våtdräkt och annat men när jag stod där bestämde jag mig. Det blir ingen start. Halsen gjorde mer och mer ont, jag blev andfådd av att gå en promenad, älven var kall och skulle jag verkligen kunna flyta med utan att få upp pulsen? Nej, det var inte värt det. På kvällen blev jag riktigt dålig och så här ont som jag har i halsen nu har jag aldrig haft. Suck. Jag såg riktigt eländig ut vid start.

I starten drog ett oväder in med blixtar, hagel och ösregn. Tävlingsledningen fattade beslutet att inte släppa iväg några simmare under en halvtimme eller så. Jag och Sara (som redan hade simmat i elitled) traskade tillbaka till starten för att dricka kaffe och heja på Pojkvännen. Han såg inte helt pepp ut innan start...

Men när han kom till slutspurten hade humöret vänt.

Sara tyckte jag skulle gömma mig för han tittade mer/vinkade mer åt mig än han simmade.

Vi åkte hem, 50 % av oss var nöjda i bilen. Slickade såren vid en vacker plats hemma.

Men nu är det semester (nästan) och jag inleder den som alltid i den finska urskogen.

Jag ligger mest på soffan och läser böcker. Och äter grillad korv.

Någon träning är det inte tal om på många dagar än. Mina föräldrar är helt chockade över att jag inte sprungit en meter än och det gått ett helt dygn.