Efterlysning - pigga ben sökes

Döda ben. Helt döda. Började med några sköna (?) backintervaller i tisdags där jag och Sara hade den fiffiga fördelningen att jag hade klockan som visade hennes puls. Vad betyder det? Jo att pulsavläsaren får ett himla sjå att försöka hänga med den där Duracellen i backen. Speciellt i den långa backen. Jojomensan, så gick det med det är att börja kvalitetsträna lite lugnt. Och så tyckte jag väl att pulsen var något hög under uppvärmningen, tacka f*n för det när kilometertiderna var kring 5:30 redan där. Jaja.

Skön träningsvärk på onsdag morgon i båda låren. Ont i huvudet. Och en ny springdejt, den här gången "lite längre pass" som tydligen i Saras värld betyder två mil. Bra att veta. Vi drog iväg och som vanligt säger jag att vi apppppselut måste springa sakta men när jag tittar på klockan så landar vi på 5:30. Notera att jag mycket, mycket sällan ligger under 6:15 tempo i vanliga fall.

Första milen gick plättlätt trots att det var fyra kilometer som var bara uppför. Vi avverkade både det ena och det andra. Sen vid 12 km började mina piriformisar att tycka att löpning inte är superkul längre. Gnällde lite och då trollade duracellen fram dextrosol. Tack gode gud för det. Tänkte på annat, gick i värsta backarna och tuggade faktiskt två mil ändå men jag hade inte orkat en meter till. På riktigt. Men fint var det där i hennes hemtrakter.

Hetsåt mat och hade sedan ett extra pass på gymmet. Crossfit med döda ben. Försökte tänka ut ett pass som inte är så jobbigt för benen men ärligt talat finns det inte så många sådana. Hoppade ändå över burpeesarna. Någon måtta får det vara.

När jag kom hem var jag helt slut både i huvudet och kroppen. Apatiskt stirrade jag bara framför mig med tom blick, gick och la mig men kunde ändå inte sova. Sov inte en blund på hela natten. Smart. Tur att jag hade en fin kompis som väntade på mig i morse för morgonträning nu när jag ändå inte kunde sova....

Nu är jag så trött så ögonen ramlar ihop. Och precis DÄR kommer jag på att jag ska leverera lite crossfit i dag också faktiskt. Festligt. Väldigt festligt. Ska klura ut något där fröken dricker kaffe och de andra svettas kopiöst. Se där, det blev visst en bild av mig utan svettiga kläder också. Plötsligt händer det.