Valborg

I kväll blir det middag med goda vänner och lite vin. Men bara lite. Måste tänka på mitt långpass i morgon bitti. Ser fram emot att få skrida fram på skogsvägar i solskenet. Hoppas det går lika lätt som förra gången. Troligtvis inte..... Rapport kommer i morgon. Trevlig valborg!

Ännu en morgon på ett gym

Aj då vilket tungt pass! Kanske benen behöver få sig en välbehövlig vila snart. Det gick ganska bra att masa sig ur sängen vid kvart i sex (hade faktiskt gått och lagt mig redan innan nio, pensionärsvarning på mig), ensam i gymmet, på med tv:n och sen sakta komma igång med lunken. Kändes som att bandet gick i racerfart när jag knappade in 8,5 km/h. Det är väldigt olika på band har jag märkt men tror också att jag har lite tröghet kvar sedan pumpen i måndags.

Det blev en hel del fuskstopp (ni vet när man hittar på att man bara måste torka ansiktet, höja TV:n, fixa med kylan, fixa håret) men mot slutet var det faktiskt riktigt härligt.

Distans: 7 km lätt
Tid: 52:20 (ruskigt långsamt alltså)
Känsla: Gymmet var som en bastu, väldigt krävande men benen kändes pigga (värre var det med huvudet)

Nu väntar vilokväll (om det inte blir en promenad med kompisen), sedan vilodag i morgon och ladd för fredagens långpass. De har lovat kanonbra väder och jag kan nästa slå vad om att jag kommer att vara ensam ute på 1:a maj vid klockan 8 på morgonen.....

3 pass mellan 17 och 7

Hårdkörning! Egomåndagen fortsatte med bilresa till Arlanda och när jag ändå var inbokad på Sky City, hotellet med bästa gymmet, träningskläderna var ändå med, då är det inte så mycket att fundera över....

Bra BodyPump pass följdes av mindre bra BodyCombat pass. Ingen inspiration eller ork fanns att hämta. Valde att inte vara instruktör utan mesköra långt bak i klassen....

Löpningen i morse var lätt, i alla fall tills backarna kom. Skönt pass med brännande rumpa och ångande kropp!

Distans: 4 km uppv, 2 km backe (7 % lutning), 1,5 km nedvarning
Tid: 55:20
Känsla: helt OK

Nu väntar Helsinki, hoppas solen skiner!

Summering av veckan

Ser nu att jag faktiskt hunnit avverka mer än 400 kilometer under 2009, härligt! Nu återstår 560 km innan jag når mitt mål för hela året. Lätt som en plätt! I alla fall som det känns just nu.

Facit för veckan som gick:
Löpning: 3 gånger, totalt 33,7 km (lätt vecka i Szalkais program)
BodyPump: 2 gånger
BodyCombat: 2 gånger
Core: 1 gång
Känsla: En lätt vecka med roliga pass, bara måndagen var motig med skrikande muskler

Långpass i solsken

Äntligen har jag fem minuter över att skriva några rader om världens härligaste pass som jag upplevde i lördags. Det var magi! Men låt oss ta det från början.

Mäster Szalkai kommenderade ett 20 km långpass. Lördagen lovade soligt och härligt så efter att under fredagen konfererat med mig själv om det var bättre att ha långpasset avklarat på fredag eftermiddag efter jobbet för att på så sätt få sovmorgon på lördag eller vänta till på lördag morgon då jag kan ha en bra uppladdning, vann lördagsalternativt. Upp med resten av familjen som skulle ut på sina aktiviteter och sedan (efter obligatoriska varven på toaletten) ut.

Glad och förväntansfull, dock väldigt blek

Planen var att ta en härlig grusväg och sladda in på 4,5 km slingan och därefter en 3 km slinga längre bort. Det gick ganska tungt till en början, fick bita hårt i pannbenet för att hålla den målsättning jag satt upp - INTE stanna innan 5 km. Efter 2 km kom jag till slingan som jag sakta började attackera. Backe upp och backe ner. Mycket folk ute vilket gjorde att jag inte hann tänka på hur jobbigt det var utan fokuserade på att se snygg ut....

Glömde bort klockan, tiden, distansen och helt plötsligt var 10 km avklarade utan en endaste paus! Det är nog mitt rekord, det har jag aldrig lyckats med tidigare! Dokumenterade det hela förstås.

10,10 km på 1 timme och 9 minuter - stolt

Färden fortsatte, fortfarande med lätta steg. Bara hälften kvar! Nästa gång jag gjorde ett stopp var efter ytterligare 5 km. Då för att dokumentera den härliga utsikten.

Det gör inte ont att springa när det är så här underbart

Eftersom vädret var underbart och stegen kändes lätta, blev det en liten extra omväg för att komma upp i 21,1 km på en tid som var 2:26:21. En gainomax senare satt jag på altanen och solade, nöjd med min insats och redo för partaj med kompisarna....

Vårtecken

Nya skor och en vårblomma, snacka om vårtecken! Glömde tyvärr kameran på rundan så det blev ett förevigande efteråt i stället. Härligt väder, spända benhinnor, skön känsla i slutet. Ungefär så kändes det i dag. Tror att jag spände mig när jag sprand i de nya skorna för första gången. Mot slutet tänkte jag på att slappna av och då gick det bättre.

Tänk att jag får en sån separationsångest varje gång jag ska byta skor. Känns motigt att ta de nya skorna, de gamla är ju så sköna och insvettade! Måste försöka ta med de nya åtminstone på de kortare passen.

I morgon är det vilodag, på lördag väntar första långpasset utomhus. Jag längtar!

Förberedelse för löpning

Läste ett härligt inlägg hos Anna på Orka Mera. Det handlar om förberedelser (med anledning av att det enligt Runners World i genomsnitt tar 6,9 minuter för en löpare att förbereda sig och sticka ut på sin runda. Inte för Anna och inte för mig. För jag måste ju göra det obligatoriska (minst tre) besöken på toaletten innan. Måste försöka kissa det sista jag gör och helst också nummer två. Vill inte sitta i grannskapet bakom en buske och bli generad. Dessutom går alltid första kilometrarna av passet åt till att fundera över om jag är kissnödig eller inte. Löjligt! Ska genast sluta med det! Om det går....

I går hade jag en skön träningsdag som startade 06.45 med BodyPump, sedan jobb och ytterligare ett pass BodyCombat 17.00 för att avslutas med en tjejmiddag och vin. Härlig dag! Men inte så härligt när jag vaknade i morse och skulle iväg tidigt till jobbet... Har också känt den här konstiga känlan i halsen, näsan och kroppen om att det smyger bacillusker där. Ska de komma ut eller inte? Om de ska komma ut - GÖR DET NU för guds skull. Inte om ett par veckor. Nu har jag fortfarande tid att vila en vecka och ändå komma i bra form till Varvet och Maran. Allra mest hoppas jag att det är hypokondriker-Marre som känner efter för mycket...

Solen skiner, det är lunch och dagen till ära ska jag ta ett snabbt lunchpass trots att jag inte planerat någon träning till i dag. Det får bli vila i morgon i stället. Skickar in en bild strax på ett ljuvligt vårväder!

Tunga vikter på morgonen

Det blev ett BodyPump pass ändå på morgonen, det kändes dock inte så när klockan ringde. Men äntligen sov jag bra hela natten så det var bara att masa sig iväg. Inga ursäkter!

Jobbigt för kroppen att komma igång men sedan kunde jag köra på med samma vikter som jag brukar ha på ordinarie pass.

Skönt att komma till jobbet och bli bjuden på tårta efter det. Det kallar jag en perfekt morgon!

Ideal?

Djupfryst rumpa

Tänk att jag aldrig lär mig. När det är ca 5 grader varmt ute och blåser så fryser jag om rumpan så att jag inte kan springa. Hur svårt kan det vara att dra på sig lite extra kläder? I dag lurades jag av att det från insidan såg ut att vara helt underbart väder, solen sken, fåglarna kvittrade och klockan var inte mer än halv sju när jag drog iväg. Ack vad jag bedrog mig! Vinden ven om öronen och jag fick kämpa fram till 2,5 km i uppförsbacke och motvind. Inte så lätt att leka fartlek då. Försökte ändå tappert att öka när nerförsbackarna väl kom. Men inte blev det strukturerat inte. Fast det kanske är därför det heter fartLEK, för att det inte ska vara strukturerat. Vad vet jag. Skönt är det i alla fall att ställa sig i en varm dusch, dra på sig varma mjukisbrallor, krypa ner under filten och läsa nyheterna i cyberspace. Mmmmm.

Tid: 47:21
Distans: 7,6 km (skulle vara 1,5 km uppv, 4 km fartlek, 1,5 km nedvarvn fast det blev lite av varje lite varstans)
Känsla: Djupfryst, tungt första halvan, sedan ganska skönt

Nu laddar jag för morgonpass 06.45 i morgon, BodyPump. Vi får se om darr-låren lämnat min kropp eller om de bara lurpassar på mig i morgon bitti.

Dagens lunch och dagens filosofistund

Börjar med dagens lunch som var ett riktigt bottennapp. Hur tänkte jag här? Var vrålhungrig, rusade in på ICA och hittade en tråkig sallad. I stället för att gå till mitt favoritsalladsställe tänkte jag att det här får duga. Kompletterar med ost (?), pestodressing och bröd. Att kalla den här salladen för kycklingsallad är vilseledande marknadsföring. Tre ynka små bitar i sladdrig pasta och några salladsblad. Brödet med oliver var segt och äckligt. Osten - köp aldrig mer den osten! Det äckligaste jag någonsin ätit. Pestodressingen får klart godkänt. Fast man kan ju inte hälla i sig hela flaskan bara för att det var det enda lyckade på hel lunchen.....

Vad har fröken Marre lärt sig av det här då? Planera, min vän, planera. Speciellt när fröken är i en fas där magen vill ha mat ideligen. Vaknar till och med hungrig på nätterna. Här snackar vi ämnesomsättning och hårdträning!

Det om det. Filosofistund är det dags för. Jag tror att jag sakta men säkert börjar komma in i maratonstressen. Jag har känt hela vägen, ända tills nu, en nöjdhet över min träning. Det känns bra, jag tränar mycket mer än förra året, passen känns OK, har kommit upp i 20 km på långpassen (visserligen på löpband men ändå), hållt undan skador och förkylning (peppar, peppar), fixat barnvakt mm. I går kväll slog det mig för första gången att det faktiskt snart är dags för varvet och sedan är det TVÅ veckor kvar till maran.

Just nu pendlar jag mellan flera känslor:
1. Låt det vara den 30/5 nu så jag kan ägna livet åt något annat sen!
2. Låt det vara den 30/5 nu så jag kan stå på startlinjen, komma igång och köra ett höjdarlopp!
3. Låt tiden gå extremsakta nu så jag inte behöver stå där och våndas på startlinjen...

Tänk att det är lika varje år! Snart börjar jag jämföra träningsmängder, känslor, räkna hur många långpass det är kvar, fundera över uppladdning eller inte osv. Tänk att det blir såhär varje år! Än så länge har jag inte märkt av motsvarande känslor hos de andra marathonbloggara, why me?

I kväll hoppas jag komma ut på fartlek, ett lätt pass och en lätt vecka jämfört med förra. Bra, för jag har grym träningsvärk i mage och begynnande i rumpan....

Ego-måndag

Dags för en något stressig ego-måndag igen. Stressig då jag inte hann äta något innan och barn som skulle skjutsas till rätt ställen innan. Lyckades förväxla ställena och släppte nästan av sonen på dotterns träningsställe och vice versa. Som tur är är de luttrade vid att ha en förvirrad mamma och redde upp situationen.

BodyPump var det ja. Det tyngsta, jobbigaste och skakigaste jag varit med om på länge. Efter benböjslåten var jag helt slut och benen vägrade sluta skaka. Kan inte minnas när det var så senast. Trenden fortsatte och jag var tokslut efter 60 minuter.

Laddade med fika och peppade mig själv för att orka köra 60 minuter BodyCombat själv efter detta mördarpass. Tyvärr kom det väldigt få deltagare på passet men det var ändå roligt. Förstår inte var kraften kommer ifrån ibland, den bara finns där när den behövs som mest!

Väl hemma - mer mat, Färjan och slapp. Var dock så slut i kroppen att det var svårt att slappna av och sova. Hela natten gick åt till att försöka låta bli att vända på sig för mycket för det gör ont i hela kroppen. Speciellt magen efter söndagens core....

Summering av ännu en vecka

Veckorna går så fort så jag nästan inte hinner med! Nu återstår det inte lång tid innan tiden för marathon är inne...

Dags för statistik:

Löpning: 42,85 kg fördelat på 4 pass

BodyCombat: 2 pass

BodyPump: 1 pass

Core: 1 pass

Step-up: 1 pass

Functional Moves: 1 pass

Vilodagar: 2

Känsla: BRA!!!!

Konstig träningsvecka med alldeles för många pass per dag vissa dagar (3 pass på både måndag och söndag). Hann med 10 pass på 5 dagar men ändå var det bra kvalitet på passen. Nu väntar en lite lugnare vecka. Tror jag.

Kvällspass

Precis när jag lagt mig i soffan med Aftonbladet och lite god choklad, ringde instruktören som skulle köra step-up i kväll. Hon hade fått förhinder och behövde akut en inhoppare. Där låg jag i soffan och hade definitivt inte återhämtat mig efter mina tusingar och kände definitivt inte att köra dubbelpass och definitivt inte step-up. Men vad gör man? Sov en liten stund, laddade med mer mat och bet ihop.

Det kom ganska många tappra som körde både step och core med mig och passen gick över förväntan. Det var lite skakigt ett tag på coren men inte så farligt.

Äntligen väntar soffan, en bra film och lite godis (om maken har kommit ihåg att köpa vill säga). Härlig söndag! Och nu väntar en minst lika härlig ny vecka!

Tusingar i dag

I dag var det dags för "hatpasset" nr 1 - långa intervaller. Det finns inget som är så psykiskt jobbigt som det, som tur är var det ett tag sedan som Mäster Szalkai beslutade om sådana senast. Men i dag var det dags. Och för första gången utomhus också = dubbelt så jobbigt som på band.

Iväg i blåsten och körde lätta 2 km uppvärmning, dock i mest uppförsbacke så det var jobbigt bara det. Beslutsångest om jag skulle köra tusingarna på bana eller i terräng. Roligare med terräng tänkte jag och misstaget var ett faktum. Tusingar är jobbigt, tusingar är hundra gånger jobbigare i backe-upp-och-backe-ner-miljö. Med vattenpölar och lera överallt. Motvind. Ja, ni fattar. På något sätt lyckades jag ändå göra tusingarna och i ganska hyfsat tempo, låg under 6 min/km hela tiden, ibland närmare 5 min/km. Sista intervallen var dock spyjobbig, precis som det ska vara alltså.

Avslutade det hela med en skön nerjogg på 2,5 km.

Tid: 57:21
Distans: 2 km uppvärming, 4 x 1000 meter, 2,5 km nervarvning
Känsla: Ångest innan, sista tusingen sög grymt, sedan skön känsla

Nu väntar en härlig bok, kaffe, soffa och lite senare core.