Min midsommar

Alltså, ni anar inte hur mycket jag har jobbat de senaste månaderna. Hets, stress, dåligt samvete, jaga, jaga, beslut, tänka, strategier hit och dit, rekryteringar, möten, resor, bil, tåg, flyg. Phjuuu. Midsommar. Äntligen. Bestämde med Pojkvännen att det skulle bli en lugn sådan, bara vi och barnen. Stillsamt.


Så torsdagen gick i racerfart, när klockan slog hemgång var min hjärna helt kokt, mina ögon var stirriga och jag var ilsk på riktigt. Skulle ta en kort racertur innan färden mot Dalarna men det blev inget. Orkade inte, det fanns ingen energi kvar alls. Packade i allt i bilen och drog iväg (tillsammans med en miljard andra människor som också tyckte att Dalarna was the place to be på midsommar).


Åt finmiddag på McDonalds med Sonen och sen vidare till Sollerön där jag ville cykla en sväng. Mest för att tanka kroppen med ny energi innan Pojkvännen och hans killar skulle anlända. Jag och Sonen fick en fantastisk, kort tur på Sollerön, dock insåg jag att han nu totalt cyklat om mamsen. Förut kunde jag cykla ifrån honom på grusväg och asfalt, those were the days....

Hemma igen. Mäh, har han vuxit om mig pöjkvaskern?

Ett glas vin och sängdags.


På midsommarafton ringde klockan vid 7 och det var dags för race - Orsabajk'n för oss två och Orsakajt'n för Pojkvännen. Så trevligt lopp även om det är enda gången på året som jag rör min MTB.

Jag cyklar alltid med hjärtat i halsgropen då det är helvetesgap överallt men det är ändå trevligt att få släppa garden och njutcykla där det går (typ fina traktorvägar, fina stigar). Cyklade långsammare än förra året (1:28 förra året och 1:31 i år) och skyller det på att det var en olycka som var riktigt otäck några kilometer efter start. Usch, hoppas det gick bra för alla inblandade.... Men som alltid, nöjd och glad när vi kom i mål! Sonen persade med 6 minuter trots att han gjorde en praktvurpa och kullerbyttade sig över styret!

Även Pojkvännen persade rejält då han sprang 25 km, heja! Glömde fota....


Vidare till dusch, mat och midsommarfirande.

På midsommardagen ville Pojkvännen att vi skulle ta en cykelutflykt. Mysigt tänkte jag. Innan det såg han ett par fina trosor så han ville att jag skulle fota honom och trosorna.

Det visade sig att det inte alls var så där mysigt som jag trott, nä, vi skulle tydligen bestiga något jäkla berg! Fy tusan vad arg jag var på vägen upp. Jag bad honom fundera ut vilken kroppsdel jag skulle börja skära i om det var så att fiket var stängt... När vi kom upp började regnet ösa ner och åskan vällde in. Ja mysigt var det ja.... Men god fika och mysig fäbodvall, Fryksås kanske det hette?

 God våffla med skagenröra.

 Fina moln....

Väl hemma kikade vi på höjdkurvan. Joråsåatt.

Och på vägen hem fick vi cykla i spöregn. Inte så mycket happy faces då kan jag säga....


Söndagen blev lugn, packa, städa, åka hem, packa upp, städa igen men 1600 meter sim hann vi med i alla fall tack vare att Sonen fixade middag. Bild från en annan dag men samma sjö.

Nu är det måndag och på torsdag kommer Dottern hem efter ett år i Amerikatt! <3 p="">